Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31881 frågor besvarade.
Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
2 Svar
Hej SYV,
vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
Vidare gäller:
Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.
När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).
Exempel:
eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).
Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.
Hej,
jag vill komplettera Annas svar.
Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
****
Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
****
Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.
Frågor och svar taggade med 'gymnasielärare' (118 st.)
-
Naturvetenskapsprogrammet & sedan distans utbilda sig gymnasielärare?
Hej, Jag går i 9an och har sökt till naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet. Jag vill gå med inriktning natur-samhäll. Därför undrar jag om det går bra att utbilda sig till gymnasielärare efter studenten på denna linjen och vilken...
Hejsan,så roligt att du vill bli lärare! Sverige behöver fler lärare! Gymnasielärare kan vara behöriga i olika ämnen. På gymnasiets yrkesprogram... Läs hela svaret -
Behöver jag göra praktik när jag kompletterat min lärarexamen?
Hej! Jag har en lärarexamen för grundskolans tidigare skolår, från 2007. Jag planerar att läsa fristående kurser i svenska och svenska som andraspråk för att utöka min behörighet på egen hand och bli behörig i svenska och SVA...
Hej,du skriver om att du vill "utöka din behörighet på egen hand"... menar du att du vill få Legitimation med behörighet att undervisa i svenska på... Läs hela svaret -
Kan man läsa fristående kurser för att bli psykolog lärare?
Kan man läsa fristående kurser för att bli psykolog lärare? Alltså på gymnasiet
Hej,kika gärna på avsnitt UTBILDNING i framtid.se/yrke/psykologilarare - för en person som inte redan är lärare (altså saknar lärarexamen) och vill... Läs hela svaret -
Behörighet i psykologi för gymnasielärare?
Hej! Jag funderar på att bli behörig lärare i psykologi på gymnasiet. Jag har lärarexamen, lärarlegitimation (gymnasieinriktning) och jag har läst psykologi 1-30 (A) och psykologi 31-60 (B). Min fråga är om jag måste läsa psykologi...
Hejsan,det vi här på FRåGA SYV vet om yrket Psykologilärare uppger vi i presentationen på Framtid.se/yrke/psykologilarareSkolverkets avdelning för lärarlegitimationer är... Läs hela svaret -
Gå från förskolelärare till gymnasielärare och tvärtom?
Hej jag vill jobba med barn under kortare tid och jag vill inte studera till barnskötare, då utbildningen är ca 2 år medan förskolelärare är ca 3 år och det skiljer sig inte så mycket i tiden, men däremot i lön. Men jag vill ju dels...
Hej,som det är nu (mars 2023) så är yrket Barnskötare, i Sverige, icke-reglerat (arbetsgivare får anställa med vilken utbildning som helst). Vissa kommuner har... Läs hela svaret -
Ämneslärare - val av ämne?
Hej! Jag är sugen på att studera ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskola. Dock så har jag svårt att hitta hur arbetsmarknaden ser ut för olika inriktningar. Allra helst vill jag läsa religion eller historia men jag har hört att det...
Hej,alla de ämnen som du är intresserad: samhällskunskap, religion och historia av är obligatoriska i Sverige både på grund- och på gymnasieskolans alla program och dessutom är... Läs hela svaret -
Kan jag gå KPU inriktat mot högstadiet och sedan arbeta på gymnasiet?
Hej! Jag har en kandidatexamen i svenska och är behörig att söka KPU med inriktning mot högstadiet. Jag läser just nu in en magisterexamen i svenska och när den här vårterminen är slut är jag även behörig att söka vissa KPU med inriktning mot gymnasiet. Jag vill helst arbeta som...
Hej Wilma,om du redan har kandidatexamen i svenska och läser nu masterprogrammet, så borde du kanske kunna uppvisa att du läst en termin på heltid (30 hp) svenska... Läs hela svaret -
Heltidstjänst som behörig gymnasielärare med udda ämneskombination?
Hej!
Jag är utbildad gymnasielärare med behörighet i ämnena tyska och italienska. Har valt ämnen utifrån mitt stora språkintresse (och gått vägen genom KPU). Inser att det kan vara en svår ämneskombination för att få...
Hej J!inom gymnasieskolan är det på HU/inriktning Språk som undervisning i moderna språk är mest omfattande. Du kan i listan på... Läs hela svaret -
hur många hp måste jag studera om vill bli matematik gymnasielärare ?
Hej! hur många hp måste jag studera om vill bli matematik gymnasielärare och jag är redan grundskol lärare i årskurs 4-6?
Hejsan!gymnasielärare i matematik brukar i sin examen ha 120 högskolepoäng i ämnet matematik om matematik är hans/hennes första (huvud-)... Läs hela svaret -
Vidareutbildning, matematik gymnasiet ?
hej arbetar som Ma/no och tekniklärare grundskola 4-9. Vad behövs för att vidareutbilda mig till Ma-lärare på gymnasiet Vill minnas att jag läste 40p(gamla poäng systemet, 2 terminer) ? /nicklas
Hej Nicklas! Information om lärarutbildningar får man bäst av studievägledare som jobbar på Lärarhögskolorna. Lärarutbildningar och behörigheter är en sort... Läs hela svaret -
Om man vill bli gymnasielärare i tre ämnen hur går man bäst tillväga?
Hej! Jag vill gärna söka in för att bli ämnes lärare på gymnasie nivå, men hade velat utbilda mig som svensk, historia och religons lärare. Jag hittar inget bra sätt att göra det då alla utbildningar jag kollat på bara erbjuder...
Hej Leona,ämneslärarprogrammen för gymnasielärare inkluderar oftast 2 ämnen (precis som du beskriver i din fråga). De flesta gymnasielärare i Sverige... Läs hela svaret -
KPU och möjligheterna ?
Vad är det som krävs för att kunna läsa KPU? och om det hjälper till om man har en modersmål. Själv har jag en kandidatexamen inom företagsekonomi.
Hej! KPU är en förkortning för Kompletterande Pedagogisk Utbildning. Om man har tillräckligt antal högskolepoäng i sina blivande ”undervisningsämnen”, är man behörig att... Läs hela svaret -
Är behörig 1-6 idrottslärare, hur gör jag för att bli 7-9?
Hej! Jag har gått utbildningen lärare inriktning fritidshem vilket ger mig behörighet för att undervisa i ett estetiskt ämne, jag har då valt idrott. Jag har då behörighet, för att undervisa i idrott och hälsa samt sätta betyg på...
Hej Sebastian,se avsnitt UTBILDNING i yrkespresentationen Idrottslärare på Framtid.seDet bästa svaret på din fråga om hur du blir behörig Idrottslärare... Läs hela svaret -
Kan man lägga till ämnen som examinerad gymnasielärare?
Hej! Jag studerar för tillfället HR-programmet vid Linköpings Universitet, men jag känner innerst inne att jag vill arbeta som gymnasielärare. Historia, psykologi och religion är ämnen jag alltid älskat och det hade varit ett nöje att undervisa inom de ämnena. I och med att jag flyttade...
Hej Ivana!330 högskolepoäng motsvarar studier på heltid i 5,5 år - då läser man mot att bli gymnasielärare i 2 ämnen. Om ingångsämnet är... Läs hela svaret -
Utbildning för att bli komvux lärare?
Hur bli man lärare på komvux?Jag syfta då på att undervisa för nyanlända på komvux ? Kan man gå förskollärarprogrammet och jobba med komvux eller måste man gå ämneslärarprogrammet för gymnasiet och välja...
Hej Sara!när du skriver "komvux-lärare för nyanlända" menar du SFI-lärare? om yrket SFI-lärare kan du läsa på framtid.se/yrke/sfi-larareDet vanligaste är att de... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga