Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31896 frågor besvarade.
Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
2 Svar
Hej SYV,
vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
Vidare gäller:
Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.
När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).
Exempel:
eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).
Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.
Hej,
jag vill komplettera Annas svar.
Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
****
Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
****
Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.
Frågor och svar taggade med 'lärare i textilslöjd' (7 st.)
-
Kan jag bli lärare inom textil/design/slöjd?
Hej, Jag har en magisterexamen i textil från Konstfack och har jobbat över 10 år som designer och print designer på klädföretag. Nu vill jag bli lärare i tex textilslöjd, bild eller något annat textilt skapande. Vad behöver jag läsa...
Hej,Yrkeslärare på gymnasiets yrkesprogram - för att bli behöriga måste de ta examen från yrkeslärarprogrammet;Slöjdlärare på grundskolan, t.ex... Läs hela svaret -
Hur blir man syslöjdlärare i åk7-9?
Hej jag vill bli syslödslärare i åk7-9 men tänkte först läsa till åk4-6. Jag undrar då om jag kan bli syslödlärare utan att behöva läsa om 240hp eftersom jag tänker ta lärarlegitimation i åk4-6 innan? Hur...
Hej Sa!Frågor om lärarutbildningar, bland annat om möjliga utbildningsvägar till yrket Textilslöjdslärare, besvaras bäst av studievägledare på lärarhögskolorna.... Läs hela svaret -
Alternativa vägar till textilslöjdslärare?
Hej! Jag undrar över alternativa vägar till att börja jobba som textilslöjdslärare på grundskolan, dvs förutom att gå lärarprogrammet. Jag har nämligen två barn som tar mycket av min tid samt inte tillräckligt med CSN-stöd...
Hej Kim!för att kunna få ut lärarlegitimation, måste man som regel i grunden ha lärarexamen.När det är lärarbrist kan man många gånger (tyvärr) få... Läs hela svaret -
Kan man komplettera yrkeskunskaper för att bli syslöjdslärare?
Hej! Jag arbetar som mönsterkonstruktör inom klädindustrin men har funderingar på textilslöjdlärare för grundskolan, kan jag tillgodose mina yrkeskunskaper och komplettera med pedagogik? Jag fyller 40 år och är inte jättesugen på att studera i 5 år när jag redan har så pass mkt erfarenhet...
Hej Camilla! Det är jättebra att du har mycker erfarenhet inom textil! Nu är frågan om du vill bli "Behörig lärare" och i så fall om det är... Läs hela svaret -
hur blir man grundskolelärare?
Hej jag skulle vilja bli syslöjdlärare på grundskolenivå, hur studerar jag till detta då? Vet att man måste kombinera 2 ämnen ex syslöjd och samhällsvetenskap men hur går det till under undervisningens gång?
Hej Vilma,kika gärna på framtid.se/yrke/textilslojdlarare där det bland annat finns uppift om vilka lärosäten som i Sverige erbjuder utbildning till Textilslöjdlärare.Eftersom utbildning till... Läs hela svaret -
Behörighet till slöjdlärare?
Hur går man till väga om man vill bli slöjdlärare? Vilka är betygskraven? Stämmer det också att man måste bli lärare i två ämnen minst? Kan isåfall tänka mig idrottslärare. Vad är då behörigheten för den?
Hej William, är det Trä- och metall>> eller Textilslöjdlärare>> du vill bli? Ang. flera ämnen att undervisa i så är det vanligt att man är behörig lärare i 3... Läs hela svaret -
Lärare med inriktning mot fritidshem och textilslöjd?
Hej! Jag undrar om man kan läsa lärarprogrammet med inriktning mot fritidshem och där läsa ett estetiskt-praktiskt ämne att undervisa i, såsom textilslöjd?
Hej Madeleine! Kan du flytta vart som helst i landet? Eller är det någon/några högskolor som du vill (kan) läsa på? Det är nämligen så här: olika högskolor/universitet har olika Examenationsrätt i... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga