Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31967 frågor besvarade.
Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
2 Svar
Hej SYV,
vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
Vidare gäller:
Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.
När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).
Exempel:
eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).
Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.
Hej,
jag vill komplettera Annas svar.
Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
****
Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
****
Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.
Frågor och svar taggade med 'påverkan på jämförelsetal' (9 st.)
-
Hur räknas jämförelsetal om jag lägger till kurser?
Hej! Jag har läst gymnasie- och komvuxkurser om 2350 poäng och är behörig för högskola. Om jag vill höja mitt jämförelsetal kan jag läsa en ny 100-poängs kurs och få exempelvis A i den. När jag räknar på det mitt nya jämförelsetal då, utgår jag från snittet av mina 2450 poäng - eller - kan...
Hej Johan,svaret är tyvärr Nej, det går inte att göra tilläggskomplettering, alltså att räkna in en ny kurs som inte finns i ditt slutbetyg i andra fall än om... Läs hela svaret -
Räknas alla lästa kurser med i meritvärdet?
Hej! Jag läser ett 4e år på gymnasiet och kommer att ha läst över 2500 kurspoäng vid årets slut. Inkluderas alla kurser i meritvärdet? Eller finns det någon viss mängd poäng man räknar ihop av sina bästa betyg? Det fjärde året läser jag till en gymnasieexamen men har även utökat min...
Hej!Det är tyvärr rätt komplicerat men jag ska försöka förklara så tydligt som möjligt.Examensbevis från gymnasieskolan inkluderar oftast inga U-kurser (utökade... Läs hela svaret -
Gångbara kurser till Handelshögskolan?
Hej! Har förstått att Handelshögskolan inte använder sig av meritpoäng i ansökningar. Min fråga är dock om jag kan använda kurserna från mina meritpoäng (som jag har höga betyg i) och byta bort kurser som jag har sämre betyg i. På hemsidan står det "Tänk på att vi inte tillämpar meritpoäng...
Om du redan fått ut examensbevis då är det en situation men annars är det en annorlunda situation. Om du ännu inte fått ut examensbevis kan du kanske påverka hur ditt examensbevis... Läs hela svaret -
Vilka kurser för att bli behörig?
Hej! Jag har en fundering. En av kraven för att bli antagen till läkarprogrammet är att man har både grundläggande behörighet och godkända betyg i Kemi2, Fysik 2, biologi 2 och Matte 4. Jag har läst samhällsvetenskap och gick ut med giltigt...
Hejsan,du behöver ha godkända betyg i kurser i kemi, biologi och fysik på nivå 2 och i matematik 4. Hur du skaffar de betygen är upp till dig.Vill du läsa på komvux, så kommer... Läs hela svaret -
Utökade kurser i jämförelsetalet?
Hej, Jag undrar om utökade kurser på gymnasiet räknas med i betyget om det är en meritgivande kurs. Mer specifikt läste jag kursen spanska 4 som utökad kurs, och fick ett högt betyg som jag gärna vill skall räknas med i mitt jämförelsetal. Kommer kursens betyg att räknas in i...
Ja, betyg i kurser som ger meritpoäng för dig med Examensbevis, räknas in i ditt jämförelsetal, även om kurser i ditt examensbevis är utökade. Du kan läsa om det på gymnasieguiden.se -
Lägga till extra kurser?
Hej, det är så att jag läser ett program med de antal poäng som krävs för en gymnasieexamen, (2500 poäng). Jag skulle vilja välja till extra kurser, har redan lagt till en 100p kurs i trean, jag undrar om jag kan lägga till FLER kurser, skulle gärna vilja läsa 200 p extra. Min fråga är, är det...
Hej Nadja,det är Rektor som fattar beslut om eleverna på gymnasiet får läsa extrakurser, de så kallade U-kurser (utökade). De kurser som i examensbeviset markeras som U-kurser - räknas in i... Läs hela svaret -
Individuellt val?
Undrar om ett A i ett icke merit givande IV-val tex Idrott - styrketräning, ger mig ett högre jämförelse tal till att söka in på högskola än ett E i Engelska 7. Om mitt jämförelse tal redan är lågt.
Hej Fredrik! Vi kan ta ett exempel. Vi säger att du har D-betyg i alla gymnasiala kurser, förutom gymnasiearbete (där man bara kan få F eller E i betyg) och förutom Idrott (styrketräning) och... Läs hela svaret -
Varför plugga moderna språk 1 på gymnasiet?
Jag har haft franska som modera språk i grundskolan men jag skulle vilja byta till tyska 1 på gymnasiet. Min fråga är då såhär: Varför ska man plugga om man ändå inte får meritpoäng för 1an och 2an av moderna språk?
Hej Roman! På fyra av de högsoleförberedande programmen är det obligatoriskt att läsa Moderna språk. Och om man inte vill eller inte kan läsa Moderna språk 3, t.ex. pga... Läs hela svaret -
Giltigheten för ett basår?
Jag saknar ma3c och fy2 för att få behörigheten jag behöver. Frågan jag har är att ifall jag läser ett tekniskt basår på en högskola räknas det då som att jag har läst dem ämnena enskilt och kan jag ansöka till en högskola med dem ämnena?
Hej Daniel! Om du får godkända betyg i gymnasiala kurser på ett naturvetenskapligt basår på högskola, så har du GODKÄNDA BETYG och har behörighet till de utbildningar där de kurserna krävs för särskild behörighet. Du får dock... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga