Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31938 frågor besvarade.
Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
2 Svar
Hej SYV,
vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
Vidare gäller:
Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.
När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).
Exempel:
eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).
Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.
Hej,
jag vill komplettera Annas svar.
Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
****
Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
****
Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.
Frågor och svar taggade med 'sjukhusyrken' (6 st.)
-
Kommer jag verkligen att klara mig?
Hej! Jag har alltid haft stort intresse och presterat bra på matte och fysik under gymnasiet. Sedan efter studenten testade jag flera kurser på universitetet inom dessa ämne och fick ganska ofta en känsla av att det är svårt och det kändes väldigt...
Hej!Att känna oro och tvivel inför en utmanande utbildning är det många som gör, särskilt när det handlar om ämnen som man tidigare har upplevt som svåra eller krävande.... Läs hela svaret -
Child Life Specialist motsvarighet i Sverige?
Hej! Jag vill väldigt gärna bli en s.k "Child Life Specialist", men jag hittar inget yrke som är precis det. Finns det en sådan motsvarighet i Sverige? En CLS förbereder barn inför olika behandlingar/provtagningar och hjälper dem igenom det.
Hej Quinn!Kika gärna på framtid.se/yrke/lekterapeut och kanske även på Framtid.se/yrke/sjukhusclown -
Skillnaden mellan en nutritionist och dietist?
Hej! Jag har läst runt lite om vad en nutritionist och dietist gör och av det jag har förstått så jobbar en nutritionist lite mer på djupet jämfört med en dietist. Men det jag undrar är om jag väljer att bli nutritionist kommer jag...
Hej Tania! Dietist är ett hälso- och sjukvårdsyrke som i Sverige är ett av de så kallade Legitimationsyrken. Man får inte kalla sig för dietist eller jobba som dietist (i... Läs hela svaret -
Sjuksköterska vs socionom ?
Hej! Jag är 22 år gammal och är väldigt sugen på att börja plugga nu. Jag är väldigt social av mig och vill arbeta med människor. Har länge varit bestämd på sjuksköterska men börjat fundera på socionom också. Endel av valet är lönen, hur stor är löneskillnaden mellan ssk och socionomer...
Hej Ella; det är inte helt lätt att jämföra på det sättet som du önskar. T.ex ang.löner - så pratar vi om 4-5 år "framåt i tiden" och vad som händer med lönerna... Läs hela svaret -
Arbeta med Anorexia eller psykiskt sjuka?
Hej! Jag undrar vilken utbildning man behöver gå för att arbeta på ett hem där flera "Anorexia"-fall hamnar? Samt vilket utbildning man behöver gå för att arbeta på ett psykhem, med människor med olika psykoser! Tacksam för snabbt svar :)
hej Lisa, det är olika yrkeskategorier som ofta samarbetar: psykiatriker>>, psykoterapeuter>>, specialistskjusköterskorna bl a de med neuropsyk.kompetens>>, kuratorer>>,... Läs hela svaret -
Vad kan man jobba som på ett sjukhus?
Hej jag undrar om det finns någon fullständig förteckning /lista/ över alla jobb som finns på ett sjukhus - så att man kan ha överblick, liksom, vad det finns att välja på? Tackar ödmjukt på förhand på ert svar! Marina
Hej Marina, kika gärna på den här sidan - Sjukhusyrken>> - jag kan inte lova att listan där är helt fullständig, men det finns i alla fall ett stort antal yrken nämnda och... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga