Hej!
Jag har en snurrig gymnasietid. Jag började på Estetlinjen, inriktning musik, men efter 1 månad flyttade jag och min familj till Nya Zeeland. Jag tog ett sabbatsår på gymnasiet. När jag kom tillbaka till Sverige började jag ettan igen, fast på Samhällskunskapslinjen istället. Det var ingen klass jag trivdes i. Jag hade det rätt jobbigt under den tiden. Men jag hade toppbetyg, och tyckte väl att det var någorlunda kul med Sam. Fast efter drygt en termin ville jag inte gå kvar där längre. Jag ville ha en roligare gymnasietid, med kompisar. Jag bytte tillbaka till Estet. Hela första terminen var fantastisk. Jag fick jättemånga vänner och tyckte det var jätteroligt. Dessutom kunde jag avsluta Nk 1b och Sam 1 redan innan mina nya klasskamrater hade börjat det.
Såklart så varade inte lyckan hela tiden. I höstas märkte jag att det inte var lika kul med kompisarna. Jag har haft en rätt jobbig hösttermin. Jag känner mig inte så trygg med mina kompisar längre. Alla kurser går jättebra. Jag har lagt till Matte 2b, Engelska 7 samt Moderna språk steg 3+4.
Men jag börjar bli orolig. Tänk om jag inte valt rätt utbildning för framtiden? Jag tänker många gånger att jag ska gå om 2 år och börja på Naturvetenskapsprogrammet istället. Jag får seriöst panik. Eller så kan jag lägga till matte 3 samt naturkunskap 2b. Men det kanske inte går, jag har frågat skolans SYV men hon har inte svarat ännu.
Problemet med mig är att jag går för mycket på mina känslor. Jag älskar musik och har alltid tyckt det är den bästa linjen. Men tänk om jag inte orkar hålla på med musik hela livet? Jag vill inte vara den som måste skrapa ihop mina pengar för att kunna överleva. Jag vill resa mycket, bla till NZ där jag har bott 1 år.
Jag är en person som kan klara allt. Jag kan få A i alla ämnen om jag vill. Det är svårt att välja vilken man man ska ta då. Nu har jag gått 1,5 år på gymnasiet och missat 1 år. Är mina tankar på att börja om gymnasiet helt omöjliga? Jag undrar verkligen om estet var rätt utbildning. Tankarna har legat och gnagt lite smått ganska länge. Det var inte förrän senaste veckan som jag blev orolig på riktigt.
Jag har en snurrig gymnasietid. Jag började på Estetlinjen, inriktning musik, men efter 1 månad flyttade jag och min familj till Nya Zeeland. Jag tog ett sabbatsår på gymnasiet. När jag kom tillbaka till Sverige började jag ettan igen, fast på Samhällskunskapslinjen istället. Det var ingen klass jag trivdes i. Jag hade det rätt jobbigt under den tiden. Men jag hade toppbetyg, och tyckte väl att det var någorlunda kul med Sam. Fast efter drygt en termin ville jag inte gå kvar där längre. Jag ville ha en roligare gymnasietid, med kompisar. Jag bytte tillbaka till Estet. Hela första terminen var fantastisk. Jag fick jättemånga vänner och tyckte det var jätteroligt. Dessutom kunde jag avsluta Nk 1b och Sam 1 redan innan mina nya klasskamrater hade börjat det.
Såklart så varade inte lyckan hela tiden. I höstas märkte jag att det inte var lika kul med kompisarna. Jag har haft en rätt jobbig hösttermin. Jag känner mig inte så trygg med mina kompisar längre. Alla kurser går jättebra. Jag har lagt till Matte 2b, Engelska 7 samt Moderna språk steg 3+4.
Men jag börjar bli orolig. Tänk om jag inte valt rätt utbildning för framtiden? Jag tänker många gånger att jag ska gå om 2 år och börja på Naturvetenskapsprogrammet istället. Jag får seriöst panik. Eller så kan jag lägga till matte 3 samt naturkunskap 2b. Men det kanske inte går, jag har frågat skolans SYV men hon har inte svarat ännu.
Problemet med mig är att jag går för mycket på mina känslor. Jag älskar musik och har alltid tyckt det är den bästa linjen. Men tänk om jag inte orkar hålla på med musik hela livet? Jag vill inte vara den som måste skrapa ihop mina pengar för att kunna överleva. Jag vill resa mycket, bla till NZ där jag har bott 1 år.
Jag är en person som kan klara allt. Jag kan få A i alla ämnen om jag vill. Det är svårt att välja vilken man man ska ta då. Nu har jag gått 1,5 år på gymnasiet och missat 1 år. Är mina tankar på att börja om gymnasiet helt omöjliga? Jag undrar verkligen om estet var rätt utbildning. Tankarna har legat och gnagt lite smått ganska länge. Det var inte förrän senaste veckan som jag blev orolig på riktigt.
