Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31976 frågor besvarade.
Språkintroduktion - hur lång tid tar det?
2Poäng
Björn
Hej!
Min son kom till Sverige för 1 år sedan. Han är 17 år nu och har pluggat upp till klass 10 i sitt hemland (Nepal)
Vi bor i Stockholm. Han har gått 6 månader på språkintroduktion. Lärarna säger att det kommer att ta 2-3 år av språkintroduktion innan han får börja på gymnasiet!
Alltså 2-3 år utan att han får några svenska kontakter, och ingen chans att komma in i Sverige. Är det verkligen så?? Vad krävs för att man ska få komma in på ett "Vanligt gymnasieprogram"?
Han vill gärna plugga på engelska annars, men det verkar som att det bara är IB programmet som är tillgängligt om man inte fullföljt sin språkintroduktion, stämmer det?
(IB programmet verkar väldigt svårt).
Mycket tacksamma för hjälp. Om det verkligen tar 2-3 år att få börja på gymnasiet kommer vi nog lämna Sverige. Hur ska vi göra för att komma in på ett "vanligt" gymnasieprogram??
Hej Björn, jag förstår att din son vill komma in i det Svenska samhället snabbt och det är jättebra!
Problemet är att svenska är UNDERVISNINGSSPRÅK och läraren förklarar allt på svenska och läroböckerna är också skrivna på svenska. För att kunna läsa på gymnasiet med undervisningsspråk svenska - måste man kunna lika mycket svenska som elever som slutar åk9 den svenska grundskolan som får minst E (godkänt) i svenska eller svenska som andraspråk.
Hur lång tid det tar att lära sig det är individuellt. Det beror på ålder när man började lära sig ett nytt språk, på språkbegåvning, motivation, hur mycket tid man lägger på sina studier och en del andra faktorer.
Att förvänta sig att en 16 åring lär sig lika mycket svenska som elever som har pratat svenska i 15 år och/eller läst svenska och läst andra ämnen PÅ SVENSKA i 9 år i skolan - på ett år är orimligt.
Hur lång tid det tar för just din son beror, som sagt på olika faktorer.
Det påskyndar inlärningen om ni pratar svenska hemma, om han läser böcker på svenska, om han tittar på nyheterna på svenska mm.
Om huruvida det tar 2-3 år eller 1,5 år är det jättesvårt att säga. Lärarna gör bedömning utifrån hur det brukar gå till och även utifrån din sons nuvarande kunskapsnivå och "progression" (hur snabbt han lär sig). Ibland går inlärning långsamt under en period (man ackumulerar kunskaper latent) och sedan händer det en sort "explosion" och man kan helt plötsligt uppvisa jättebra kunskaper. Det är mycket individuellt. Jag tror att lärare inte vill lova ngt. som de inte kan hålla sedan. Jag tror de tar i "överkant" och det kan i praktiken gå mycket snabbare.
Jag kan rekommendera att din son går med i någon förening, fritidsgård, kulturskola eller liknande på kvällstid och på helgerna. Detta hjälper honom att komma in i det svenska samhälle samt han lär han sig bättre svenska för han blir tvungen att prata svenska där. Mycket bra om han kunde få extra jobb på en arbetsplats där det pratas svenska (kvällstid och/eller helger) - det är också ett sätta att komma in i samhället och samtidigt träna svenska språket.
Du frågar vad ni kan göra för att din son skall komma in i ett "vanligt" gymnasieprogram?
Om undervisningsspråk är svenska då måste han kunna svenska motsvarande betyg E från åk9 i grundskolan + uppvisa kunskaper i matematik (motsvarande samma nivå, åk9 i grundskolan) + engelska + minst fem andra valfria grundskoleämnen. Han kan bekräfta sina kunskaper genom t.ex. göra Nationella prov, prövningar på Prövningsenheten eller om hans betyg från Nepal godkänns i Sverige.
Det är ingen som vinner på att din son får gå på gymnasiet utan någon chans att klara sig.
Man måste kunna undervisningsspråk tillräckligt bra för att kunna tillgodoräkna sig kunskaper. Den processen kan man inte påskynda hur mycket som helst. Språkinlärning får ta den tid det tar... Risken är annars att man kan bli sjuk av negativ stress.
Jag hoppas att mitt svar blir till hjälp för er!
Bästa hälsningar
Milla SYV
Studie- och yrkesvägledare
Utökat svar
Hej igen,
den här skolan http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium/internationella-engelska-gymnasiet-sodermalm-iegs
erbjuder alla sina utbildningar på engelska.
Ta kontakt med den skolan. De känner säkert till andra skolor som också har undervisning på engelska.
Ni kan också fråga Antagningskansliet - Gymnasieantagningen Stockholms län
Postadress:
Box 4404
102 68 STOCKHOLM
Tel: 08-58 00 80 00 Fax:08-5800 8008 [email protected]
Om man loggar in på http://www.gyantagningen.se/ kan man säkert se vilka skolor i Stockholm som erbjuder några eller alla sina utbildningar på engelska, men då måste man ha lösenord. Det har SYV på din sons skola. Din son, antar jag, har inte fått inloggning till antagningssida pga han förväntas inte söka till gymnasiet (jag vet inte, jag bara gissar).
"Faran" i att läsa på engelska är att din son inte kommer att lära sig svenska och ju äldre han blir, desto svårare blir det för honom att lära sig svenska snabbt och bra.
Språkforskning visar att ju yngre man är när man börjar lära sig ett nytt språk, desto större är chanser att kunna "ta till sig" språket som modersmål. Det finns brittisk forskning som visar på att förmågan att ta till sig ett nytt språk börjar (långsamt) att avta från det att bebisen är 9 månader gammal. Forskarna kunde mäta skillnader mellan hur barn yngre än 9 månader uppfattar ett nytt för dem språk och hur barn som är äldre än 9 månader - reagerar. Skillnader är inte stora i den ålder men redan mätbara.
Det är mycket individuellt men UNGEFÄR vid 12 års åldern börjar förmåga att ta till sig ett nytt språk avta ganska snabbt. Vid 15 års åldern (också det är mycket individuellt) har man reellt försämrade möjligheter att lära sig ett nytt språk som modersmål. Är man över 20 år, så är det i princip omöjligt att lära sig ett nytt språk "som modersmål". Det hörs på brytningen men det som händer inne i hjärnan är att man måste TÄNKA i stället för att kÄNNA vad som är rätt och fel i språket.
Modersmål KÄNNER MAN, man bara vet att "så säger man inte - en kontor.. t.ex.där "gör ont i munnen" liksom... att säga så, det tar emot... OM MAN HAR SVENSKA SOM MODERSMÅL men på främmande språk - måste vi TÄNKA, minnas hur var det nu... "är det EN kontor eller ETT kontor"?
Och så säger man fel och skriver fel också... men det gör inte så jättemycket om det blir fel ibland, bara det går att förstå. men en Sammanhängande problematik är att den "mängd" svenska som din son kan lära sig under det här året, kommet ta flera år om han lär sig senare... och så blir han aldrig lika bra på svenska som han skulle hade blivit om han läste det nu. "Tåget går" liksom... och snabbare för varje dag. Hjärnan "cementerar" de kunskaper som man skaffade sig som barn - och det är mest påtagligt på vissa områden (och språk är ett sådant område). Har du någonsin träffar en person som började lära sig svenska när hen var över 20 år gammal och talar utan brytning? Jag har inte träffat någon i alla fall!
Brytning är inte så farligt MEN DET ÄR ETT TECKEN PÅ ATT SPRÅKET ÄR ETT FRÄMMANDE SPRÅK för personen i fråga. På främmande språk är det svårare att studera, arbeta och umgås i största allmänhet.
Summan "av kardemunnan" är att i fall din son planerar bo och arbeta i Sverige, så skulle jag rekommendera att han "kastar sig över svenska språket" nu på en gång (inte om fem minuter - utan NU!) och läser PÅ SVENSKA.
Bästa hälsningar & stort Lycka till!
Milla SYV
Frågor och svar taggade med 'naturvetenskapligt' (89 st.)
Hej jag undrar för att läsa naturvetenskapligt basår måste man ha Matte 1 och 2 eller ingår det i naturvetenskapliga basåret. och så undrar jag om jag läser Matte 1 , 2 ,3 och 4 i folkhögskolan och får omdöme kan man ansöka...
Milla : :
Hej,naturvetenskapliga basår på de svenska universitet/högskolor kräver för särskild behörighet att man har godkänt betyg eller godkänt omdöme i gymnasial kurs matematik 2... Läs hela svaret
Jag går just nu andra året på el-och energiprogrammet och börjar tredje året efter sommaren. Det kanske inte var rätt val men ser inga möjligheter att byta såhär pass sent så jag går klart tänkte jag. Men eftersom att jag...
Milla : :
Hej,förutom de alternativ som du nämner i din fråga finns även möjlighet att söka till basåret på folkhögskolorna. Till varje folkhögskola... Läs hela svaret
Hej, jag är 16 år gammal och går i nian. Efter sommarlovet ska jag börja gymnasiet och gå naturbrukslinjen på Öknaskolan i Nyköping. Jag vill bli veterinär efter gymnasiet. Jag kommer då läsa lantbruk, men istället för att...
Milla : :
Hej,du skriver om att du ska läsa gymnasial utbildning på Öknaskolan, som bl.a erbjuder inriktning Djurvård och jag skulle rekommendera att du kanske i första hand försöker läsa den... Läs hela svaret
Hej, jag är mycket intresserad av biologi och kemi samt kroppens anatomi. Just nu läser jag på naturvetenskapsprogrammet och funderar på vad man ska eller kan studera på universitet. Läkare har och är fortfarande drömutbildningen men det är oerhört svårt att komma in då man behöver riktigt höga...
Anna: :
Hejsan,du ställer frågor som kräver expertkunskap, alltså måste du ställa de frågorna till de som är verksamma inom de aktuella områden eller som... Läs hela svaret
Hejsan! Jag jag tvåan på naturvetenskap och beräknar att jag kommer att ta studenten med ungefär 14.0-14,5 i merit. Vad ligger snittet i landet på (naturvetenskap)? FInns det några utbildningar som tar emot en med 14.0-14.5 i merit? Är orolig att jag...
Milla : :
Hej,antagningsgränserna till svenska högskole-och-universitetsutbildningar uppstår i konkurrensen om utbildningsplatserna; de bestäms inte på förhand. Hur... Läs hela svaret
Hej allihopa, jag är inte säker på vad jag ska göra åt min situation och skulle verkligen uppskatta råd. (ber om ursäkt om det blir ett långt inlägg)
Nu går jag andra året på naturvetenskapliga programmet med inriktning natur-natur. Och vill söka till apotekarprogrammet.
I början av andra...
Mikael: :
Hej Julia!fysik2 ingår i särskild behörighet till apotekarprogrammet och därför kommer betyget i fysik2 räknas in i ditt jämförelsetal om du söker till... Läs hela svaret
Hej,
Jag ska börja andra terminen i 9:an och därför kommer jag välja gymnasielinje snart. Jag har längre funderat och funderat men varje gång jag tror att jag har bestämt mig så börjar jag ifrågasätta mitt beslut och därför börja tänka om och om igen.
Just nu står det mellan Naturvetenskap...
Mikael: :
Hej! Du har ännu mycket gott om tid: det går bra att ändra sitt val t o m sista dagen i omvalsperioden. Titta gärna på Inriktning Samhälle på NAOm du kommer på den utb., se länk... Läs hela svaret
Jag går första terminen på hum kultur men jag ångrar att jag inte valt natur. Jag planerar dock att gå ett naturvetenskapligt basår. Men jag undrar bara, om jag skulle byta gymnasielinje nu, i slutet av första terminen, skulle jag behöva gå...
Julia: :
Hej Emma,du fick rätt svar från Anna SYV, redan. Jag vill råda dig fortsätta läsa på din nuvarande utbildning (HU) och göra ditt bästa i varje kurs du läser. Lägg in... Läs hela svaret
Hej! Jag frågar åt min 18-åriga dotter som just nu läser naturvetenskapligt basår på Komvux, med målet att senare läsa biologi på universitetet. Utbildningen är svår och hon är orolig att inte klara alla kurserna eller att...
Julia: :
Hej Kristina!Att göra högskoleprovet är en mycket bra idé, men högskoleprovet befriar inte från kraven på både grundläggande och särskild behörighet. Grundläggande... Läs hela svaret
Hej ,
Jag läste att det krävs matte D för att komma in på receptarieprogrammet , jag har läst matte 1c , är det okej att läsa de andra 3 med matte b eller måste det vara c nivå ? En annan fråga har jag , räcker det att vara godkänt i 150 poäng kursen Fysik 1a eller måste jag läsa Fysik 2 också...
Anna: :
Hej!enligt våra uppgifter är särskild behörighet till receptarieprogrammet på Uppsala universitet är godkända betyg i gymnasiala kurser Biologi 2, Fysik... Läs hela svaret
Hej, Jag läste samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet 2003-2006, och gick ut med 1950 poäng med betyget MVG och 550 poäng med betyget VG (varav 100 p var idrott och hälsa). Nu läser jag upp Naturvetenskaplig kompetens på komvux (750 p sammanlagt i...
Julia: :
Hej Karl!Betygen i kurserna Fysik2, Kemi2, Biologi2 och Matematik 4 kommer räknas in i ditt jämförelsetal (därför att de kurserna krävs för särskild... Läs hela svaret
Hej! Jag och en kompis vill göra ett naturvetenskapligt projekt men ingen av oss har möjlighet att göra det genom skolan, i form av gymnasiearbete, detta året på grund av typen av linje samt ålder. Kan man få information någonstans eller skulle...
Julia: :
Hej Lex!Vad är syftet med projektet som ni vill genomföra? Utan att veta det - är det svårt att ge några råd. Men kontakta också "Unga forskare":... Läs hela svaret
Hej!
Jag valde SamBet och blev precis klar med mitt första år. Jag tycker att det är allt för sent att byta program till Natur men jag skulle gärna vilja jobba med djur, djurforskning, djurvårdare eller inom biologi generellt.
Kommer jag fortfarande kunna läsa upp behörigheter senare på till...
Julia: :
Hej Gustaf,det är stor skillnad på vilken utbildning som krävs, beroende på vilket yrke du siktar på:kika gärna på yrkesbeskrivningar - djurvardare-djurskotare, forskare och... Läs hela svaret
Hej, jag har gått estet på gymnasiet och nu vill jag (ta den tjorviga vägen i livet) och bli läkare. Om man läser naturvetenskapligt basår så blir man behörig att söka till läkarutbildningen, men i vilken urvalsgrupp hamnar man då...
Anna: :
Hej Ann,du har rätt: meritvärde kommer inte påverkas, men du kommer prövas i BII, kompletteringsgruppen (eftersom du utan komplettering är obehörig).Angående betygen på... Läs hela svaret
Jag har tänkt att läsa ett naturvetenskapligt basår på universitet för att få behörighet inom vissa naturutbildningar.inför mitt prgramfördjupningsval finns naturkunskap 2 som alternativ. Nk är en kurs med kemi1, biologi1 och fysik 1 samman bakat i naturkunskap 2. Hur blir det sen när man ska...
Julia: :
Hej,Nk2 är en lika stor kurs som Biologi 1 eller som Kemi1. varje kurs är á 100 gymnasiala poäng. Fysik1a är en större kurs, á 150 poäng. Alltså tar det längre tid att läsa... Läs hela svaret