Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32087 frågor besvarade.
Språkintroduktion - hur lång tid tar det?
2Poäng
Björn
Hej!
Min son kom till Sverige för 1 år sedan. Han är 17 år nu och har pluggat upp till klass 10 i sitt hemland (Nepal)
Vi bor i Stockholm. Han har gått 6 månader på språkintroduktion. Lärarna säger att det kommer att ta 2-3 år av språkintroduktion innan han får börja på gymnasiet!
Alltså 2-3 år utan att han får några svenska kontakter, och ingen chans att komma in i Sverige. Är det verkligen så?? Vad krävs för att man ska få komma in på ett "Vanligt gymnasieprogram"?
Han vill gärna plugga på engelska annars, men det verkar som att det bara är IB programmet som är tillgängligt om man inte fullföljt sin språkintroduktion, stämmer det?
(IB programmet verkar väldigt svårt).
Mycket tacksamma för hjälp. Om det verkligen tar 2-3 år att få börja på gymnasiet kommer vi nog lämna Sverige. Hur ska vi göra för att komma in på ett "vanligt" gymnasieprogram??
Hej Björn, jag förstår att din son vill komma in i det Svenska samhället snabbt och det är jättebra!
Problemet är att svenska är UNDERVISNINGSSPRÅK och läraren förklarar allt på svenska och läroböckerna är också skrivna på svenska. För att kunna läsa på gymnasiet med undervisningsspråk svenska - måste man kunna lika mycket svenska som elever som slutar åk9 den svenska grundskolan som får minst E (godkänt) i svenska eller svenska som andraspråk.
Hur lång tid det tar att lära sig det är individuellt. Det beror på ålder när man började lära sig ett nytt språk, på språkbegåvning, motivation, hur mycket tid man lägger på sina studier och en del andra faktorer.
Att förvänta sig att en 16 åring lär sig lika mycket svenska som elever som har pratat svenska i 15 år och/eller läst svenska och läst andra ämnen PÅ SVENSKA i 9 år i skolan - på ett år är orimligt.
Hur lång tid det tar för just din son beror, som sagt på olika faktorer.
Det påskyndar inlärningen om ni pratar svenska hemma, om han läser böcker på svenska, om han tittar på nyheterna på svenska mm.
Om huruvida det tar 2-3 år eller 1,5 år är det jättesvårt att säga. Lärarna gör bedömning utifrån hur det brukar gå till och även utifrån din sons nuvarande kunskapsnivå och "progression" (hur snabbt han lär sig). Ibland går inlärning långsamt under en period (man ackumulerar kunskaper latent) och sedan händer det en sort "explosion" och man kan helt plötsligt uppvisa jättebra kunskaper. Det är mycket individuellt. Jag tror att lärare inte vill lova ngt. som de inte kan hålla sedan. Jag tror de tar i "överkant" och det kan i praktiken gå mycket snabbare.
Jag kan rekommendera att din son går med i någon förening, fritidsgård, kulturskola eller liknande på kvällstid och på helgerna. Detta hjälper honom att komma in i det svenska samhälle samt han lär han sig bättre svenska för han blir tvungen att prata svenska där. Mycket bra om han kunde få extra jobb på en arbetsplats där det pratas svenska (kvällstid och/eller helger) - det är också ett sätta att komma in i samhället och samtidigt träna svenska språket.
Du frågar vad ni kan göra för att din son skall komma in i ett "vanligt" gymnasieprogram?
Om undervisningsspråk är svenska då måste han kunna svenska motsvarande betyg E från åk9 i grundskolan + uppvisa kunskaper i matematik (motsvarande samma nivå, åk9 i grundskolan) + engelska + minst fem andra valfria grundskoleämnen. Han kan bekräfta sina kunskaper genom t.ex. göra Nationella prov, prövningar på Prövningsenheten eller om hans betyg från Nepal godkänns i Sverige.
Det är ingen som vinner på att din son får gå på gymnasiet utan någon chans att klara sig.
Man måste kunna undervisningsspråk tillräckligt bra för att kunna tillgodoräkna sig kunskaper. Den processen kan man inte påskynda hur mycket som helst. Språkinlärning får ta den tid det tar... Risken är annars att man kan bli sjuk av negativ stress.
Jag hoppas att mitt svar blir till hjälp för er!
Bästa hälsningar
Milla SYV
Studie- och yrkesvägledare
Utökat svar
Hej igen,
den här skolan http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium/internationella-engelska-gymnasiet-sodermalm-iegs
erbjuder alla sina utbildningar på engelska.
Ta kontakt med den skolan. De känner säkert till andra skolor som också har undervisning på engelska.
Ni kan också fråga Antagningskansliet - Gymnasieantagningen Stockholms län
Postadress:
Box 4404
102 68 STOCKHOLM
Tel: 08-58 00 80 00 Fax:08-5800 8008 [email protected]
Om man loggar in på http://www.gyantagningen.se/ kan man säkert se vilka skolor i Stockholm som erbjuder några eller alla sina utbildningar på engelska, men då måste man ha lösenord. Det har SYV på din sons skola. Din son, antar jag, har inte fått inloggning till antagningssida pga han förväntas inte söka till gymnasiet (jag vet inte, jag bara gissar).
"Faran" i att läsa på engelska är att din son inte kommer att lära sig svenska och ju äldre han blir, desto svårare blir det för honom att lära sig svenska snabbt och bra.
Språkforskning visar att ju yngre man är när man börjar lära sig ett nytt språk, desto större är chanser att kunna "ta till sig" språket som modersmål. Det finns brittisk forskning som visar på att förmågan att ta till sig ett nytt språk börjar (långsamt) att avta från det att bebisen är 9 månader gammal. Forskarna kunde mäta skillnader mellan hur barn yngre än 9 månader uppfattar ett nytt för dem språk och hur barn som är äldre än 9 månader - reagerar. Skillnader är inte stora i den ålder men redan mätbara.
Det är mycket individuellt men UNGEFÄR vid 12 års åldern börjar förmåga att ta till sig ett nytt språk avta ganska snabbt. Vid 15 års åldern (också det är mycket individuellt) har man reellt försämrade möjligheter att lära sig ett nytt språk som modersmål. Är man över 20 år, så är det i princip omöjligt att lära sig ett nytt språk "som modersmål". Det hörs på brytningen men det som händer inne i hjärnan är att man måste TÄNKA i stället för att kÄNNA vad som är rätt och fel i språket.
Modersmål KÄNNER MAN, man bara vet att "så säger man inte - en kontor.. t.ex.där "gör ont i munnen" liksom... att säga så, det tar emot... OM MAN HAR SVENSKA SOM MODERSMÅL men på främmande språk - måste vi TÄNKA, minnas hur var det nu... "är det EN kontor eller ETT kontor"?
Och så säger man fel och skriver fel också... men det gör inte så jättemycket om det blir fel ibland, bara det går att förstå. men en Sammanhängande problematik är att den "mängd" svenska som din son kan lära sig under det här året, kommet ta flera år om han lär sig senare... och så blir han aldrig lika bra på svenska som han skulle hade blivit om han läste det nu. "Tåget går" liksom... och snabbare för varje dag. Hjärnan "cementerar" de kunskaper som man skaffade sig som barn - och det är mest påtagligt på vissa områden (och språk är ett sådant område). Har du någonsin träffar en person som började lära sig svenska när hen var över 20 år gammal och talar utan brytning? Jag har inte träffat någon i alla fall!
Brytning är inte så farligt MEN DET ÄR ETT TECKEN PÅ ATT SPRÅKET ÄR ETT FRÄMMANDE SPRÅK för personen i fråga. På främmande språk är det svårare att studera, arbeta och umgås i största allmänhet.
Summan "av kardemunnan" är att i fall din son planerar bo och arbeta i Sverige, så skulle jag rekommendera att han "kastar sig över svenska språket" nu på en gång (inte om fem minuter - utan NU!) och läser PÅ SVENSKA.
Bästa hälsningar & stort Lycka till!
Milla SYV
Hej, Om man skaffar sig en ämneslärarexamen för gymnasiet i bild, genom att läsa först en kandidatexamen i fri konst, konsthistoria, eventuellt en masterutbildning i fri konst och sedan kompletterande pedagogisk utbildning; kan man även bli anställd som...
Peter: :
Hej Vallmo!Kika gärna på annonserna om jobbet som lärare på folkhögskolorna. T.ex kan man i en aktuell annons om ett ledigt jobb läsa följande:... Läs hela svaret
Hej , jag undrar om vanlig lärare i ämne och idrottslärare läser samma sak , alltså menar att om jag vill bli idrottslärare måste jag plugga 4-5 år för att bli de Som en vanlig lärare eller hur lång brukar idrottslärare utbildningen vara ?
Anna: :
Hej isse,det beror lite på...Vill man bli BEHÖRIG LÄRARE - måste man få ut sin lärarlegitimation och det kan man inte göra utan lärarexamen. att uppnå lärarexamen... Läs hela svaret
Hej, hur gör man för att få behörighet att vara gymnasielärare om man har en ekonomutbildning från Lunds Universitet (Civilekonom, när jag gick i skolan....).
Jag förstår att man måste läsa pedagogiken men hur mycket och hur lång tid?
Liselotte: :
Hej Bjarne,
i brist på lärare kan du säkert få jobb nu till hösten, även utan lärarexamen /tyvärr - skulle jag säga... för att det är beklagligt att många obehöriga... Läs hela svaret
Jag ska plugga Grundlärare med intriktning fritidshem: Idrott och hälsa. Där kommer jag läsa 15HP Svenska och Matematik mot fritidshem. Innebär detta att jag Kan bli behörig att undervisa i SV/MA i grundskolan också för det är 15hp, eller hur funkar det?
Peter: :
hej Daniel,
behörighet för lärare är rätt så kompliserad/krånglit "historia". Och nu utreds det också om utbildning för lärare på grundskolan ska göras om -... Läs hela svaret
Hej!
Jag har jobbat som musiklärare i grundskolan i två år, jag skulle nu vilja bli behörig lärare. Helst mellanstadiet och högstadiet. Eftersom jag jobbar som musiklärare just nu och inte vill lämna jobbet så skulle jag vilja plugga på distans.
Jag är utbildad musikalartist och har därför...
Mikael: :
Alla de ordinarie högskoleutbildningar hittas via www.studera.nu men för dig som är verksam lärare kan ngt projekt passa bättre t.ex Lärarlyftet eller VAL, som... Läs hela svaret
Hej, jag har länge varit sugen på att skola om mig och bli ämneslärare (gymnasiet/högstadiet) i svenska (och något mer ämne). Jag är idag utbildad kommunikatör och arbetar heltid som det. Det är förstås ett stort steg att börja studera igen, på en 5-årig utbildning dessutom, och jag undrar vad...
Anna: :
Hej Tina!
Det finns två olika sätt att bli behörig lärare på.
1. söka till lärarprogrammet
eller
2. läsa tillräcklig antal högskolepoäng i alla de ämnen som man vill bli behörig att undervisa i... Läs hela svaret
Hej!
Jag pluggar nu till just SYV och har gått ungefär halva utbildningen. Jag har dock funderingar på att byta till ämneslärare. Problemet är dock att lärarprogrammet enbart startar på höstterminen och jag kommer att vilja byta program redan till våren. Kan man på något sätt läsa fristående...
Mikael: :
Hej Erik!
Det finns olika vägar till Lärarlegitimationen.
En av dem är att läsa lärarprogrammet och en annan att läsa tillräcklig antal högskolepoäng i varje ämne och söka KPU (Kompletterande... Läs hela svaret