Hej, jag ska börja 3e året på gymnasiet och har icke godkänt i Fysik 1 , kemi 1 och matte 3c . Jag vill studera vidare till sjuksköterskeutbildningen , vad krävs för att jag ska komma in ? kan jag har godkänt i fysik 2 och kemi 2 och endå komma in ( tänker på att det är mer avancerat ) eller måste det vara just fysik 1 och kemi 1? Jag känner mig stressad för att jag har icke godkänt i de tre viktiga kurserna ( jag går i naturvetenskapsprogramet ) ?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32083 frågor besvarade.
stressad elev, kommer jag klara detta?
2 Svar
Hej Aya,
Du behöver bli Behörig till sjuksköterskeprogrammet och sedan också ha tillräckligt höga betyg (eller tillräckligt högt resultat på högskoleprovet) för att lyckas konkurrera in dig på en plats på en högskoleutbildning. Obehöriga deltar inte i konkurrensen om utb.plats på högskola/universitet.
Du måste, alltså få ut Examensbevis. Man får inte ha för många F-poäng, för att man då ej uppfyller kraven för examensbevis.
Att få godkända betyg i fysik2 och kemi2 när man fick F i lägre/lättare kurser inom samma ämnen - brukar inte gå. Det är mycket ovanligt att få godkända betyg på det sättet som du frågar om. Men jag kan givetvis inte veta om du får det eller inte. Det är inte stor chans till det, är dock min bedömning.
Jelenas förslag (i kommentar till din fråga) tycker jag du bör överväga.
På VO, vård- och omsorgsprogrammet ingår alla kurser som du behöver för behörighet till sjuksköterskeprogrammet, förutom matematik 2, som på VO är en valbar kurs. Om du redan har godkänt betyg i matte 2 (antar att det är 2c i så fall), då uppfyller du redan nu krav på behörighet inom matte. Men du kan få högre betyg i matte 2a än du har i 2c och på så sätt få högre meritvärde (för konkurrens).
Ännu en fördel i att gå VO är att du provar på jobba inom vården (15 veckor praktik ingår i alla yrkesprogram, som minst, ofta fler veckor).
Och ännu en fördel är att du på VO blir behörig till många Yrkeshögskoleutbildningar; alltså du kan då söka till Sjuksköterskeprogrammet och samtidigt till många olika yrkeshögskoleutbildningar där man kan utbilda sig till t.ex Specialistundersköterska (med flera olika inriktningar), till Tandsköterska >, Apotekstekniker, Steriltekniker > eller Vårdadministratör.
Tips!
oavsett om du väljer att fortsätta och läsa år3 på din nuvarande utb., eller om du söker om till VO-programmet >> - gör högskoleprovet.
Om du inte till sommaren 2020 blir behörig till sjuksköterskeprogrammet, efter 3 år på gymnasiet - kan du söka till komvux, eller till folkhögskolorna - eller göra prövningar. Hur lång tid det kan ta eller om det lyckas - vet vi inte nu, på förhand.
Hej Aya,
jag håller med Jelena och Daniel om att du skulle få många fördelar om du läste VO i stället... men jag tänker på din ålder, 20 år. Om du är 20 år eller under 2019 fyller 20 år, då kan det vara för sent att försöka byta till ett annat program på gymnasiet.
I så fall har du 2 val: antingen stanna på din nuvarande utbildning och försöka göra ditt bästa och se sen...
eller hoppa av och söka till komvux redan nu.
Från 1 juli det kalenderår som man fyller 20 år hör man till komvux. Det finns för- och nackdelar för dig i båda alternativen.
Fördelar i att stanna på gymnasiet
Du har tid att mogna och utvecklas, lära dig mer utan att behöva "jaga plats på kurser" vilket man får göra på Komvux. På gymnasiet är du garanterad plats på kurserna, gratis lunch och åkkort. Sedan, om du inte blir behörig, kan du söka till komvux efter studenten.
Fördelar på komvux
Du slipper läsa fysik och kemi samt högre matte-kurser; du kan göra studieplanering utifrån vilka betyg du behöver just för att komma in på sjuksköterskeprogrammet; du kan läsa Naturkunskap 2 (och skippa fysik och kemi). Du kan också försöka komma in på Vård- och omsorgspaketet på komvux och bli då både behörig till sjuksköterskeprogrammet (med examensbevis från "VO") och till de yrkeshögskoleutbidlningar som Daniel nämner i sitt svar.
Hej igen,
vi fick nu svar från Skolverkets Upplysningstjänst, var god läs nedan - skolverkets svar i sin helhet:
Att ”gå om” ett år i gymnasieskolan samt byte av studieväg är två olika saker.
Det finns ingen rättighet att som elev gå om en helt år eller läsa om kurser som man redan är godkänd på. Detta för att gymnasieskolan inte har årskurser på samma sätt som grundskolan. Lagen formulerar en rätt för eleven att gå om kurs, inte en skyldighet. En elev har dock alltid rätt att läsa om de kurser som han eller hon har fått F i.
För att ta bort ett ämne behövs beslut om individuellt anpassat program (alternativt reducerat program). Det är rektorn som får ta ställning till om detta är möjligt, men om det görs byts kursen ifråga ut mot någon annan kurs. Detta blir dock inte aktuellt i detta fall då beslutet måste fattas före utgången av det andra läsåret.
En gymnasieutbildning är tänkt att läsas under tre års tid och elever som är i behov av stöd ska få det under utbildningens gång. Däremot kan en elev som får problem med studierna under gymnasietiden behöva förlänga studietiden.
Om en elev som läser ett nationellt program och önskar byta studieväg till nästa termin, har eleven möjlighet att byta studieväg förutsatt att eleven uppfyller behörighetskraven för den aktuella studievägen eleven önskar byta till. Om en elev byter studieväg får, om det finns särskilda skäl, eleven gå om kurser som han eller hon tidigare fått lägst betyget E på.
Eleven kan byta till ett annat nationellt program även om eleven hunnit fylla 20, om eleven uppfyller behörighetskraven för den studievägen. Det är huvudmannen för utbildningen som kan besluta att eleven ska få byta studieväg. Det handlar då om att eleven byter studieväg och påbörjar ett annat program men inte att eleven börjar om sina studier på det programmet.
Källor:
Utbildningens längd: 16 kap. 15 § skollagen
Förlängd undervisning: 9 kap. 7§ gymnasieförordningen
Byte av studieväg: 7 kap. 9 § gymnasieförordningen
Extra anpassningar och särskilt stöd: 3 kap. 5 a-6 § skollagen
Individuellt anpassat program: 9 kap. 4 § gymnasieförordningen
Regelverk: https://www.skolverket.se/lag
Förlängd undervisning: https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../studie--och-yrkesvagledare/smafaq/gymnasieskola-och-motsvarande
Med vänlig hälsning
Skolverkets upplysningstjänst
Frågor och svar taggade med 'fristående gymnasieskola' (7 st.)
-
Förklara för elever vad skilland mellan kommunal och friskola är?
Hej, hur tycker ni man bör förklara för elever som väljer till gymnasiet vad skillnaden mellan kommunala och fristående skolorna är? Tack.
Hej Jelena och tack för din fråga.Vad är skillnaden mellan en kommunal och en fristående gymnasieskola?I det svenska skolsystemet finns det, som bekant, både... Läs hela svaret -
Regional gymnasieskola, på vilket sätt skiljer den sig från kommunal?
Hej! Jag ställde min fråga i rubriken, nämligen Regional gymnasieskola, på vilket sätt skiljer den sig från kommunal? och från friskola? vad gäller för gymnasieskolorna som drivs av regionerna? hur många är de skolorna som drivs av regionerna? Tusen tack för era svar! J. :)
Hej Jelena.Att en gymnasieskola har Region (f d landsting) som huvudman innebär att alla elever som är skrivna (folkbokförda) i någon av de kommuner som ligger inom... Läs hela svaret -
Byte till ekonomi som omgångare?
Hej! Jag har ju som sagt fått besked om att jag ska bli en omgångare. Jag gåt ju samhäll men vill byta till ekonomi. Varför går inte detta? Varför måste jag söka in på nytt med 04’orna? Då det ännu inte är...
Hej Hanna, om du skulle få en plats på ekonomiprogrammet på en viss skola "förbi konkurrensen", då är en plats mindre för de som idag går i årskurs 9 och någon av de... Läs hela svaret -
kan man gå sommarskola när man går på en fristående skola i stockholm?
Hej! jag går på en fristående gymnasieskola och vill plugga undersommaren. Är det möjligt för mig att gå på en sommarskola i stockholmstad?
Hej, har du frågat på din gymnasieskola? Prata med SYV-en, med din klasslärare/mentor och kanske också med rektorn. Det är många "punkter" här...... Läs hela svaret -
Söka i annan kommun vid flytt?
Hej! Till hösten 2019 börjar jag gymnasiet. Jag undrar hur det funkar när man ska söka till gymnasiet i en annan kommun? Till sommaren så ska jag flytta till en annan kommun. Jag vet att man har ''förstahandsplats'' i sin hem kommun men hur blir det då om man flyttar? Alltså när jag söker i...
Hej Wilma, fristående gymnasieskolorna gör ingen skillnad på elever som är folkbokförda i deras kommun och andra kommuner; det är därför smart att i din situation söka bl.a... Läs hela svaret -
Läsa teknik i Stockholm?
Hej! Bor i Karlstad men vill gå på gymnasie i Stockholm eftersom jag kommer gå universitet där så lika bra att flytta dit redan! Men undrar om man kan få mer bidrag isf? Är 17år nu kan jag få mer bidrag lägenhet osv när jag fyller 18?
Hejsan, dina vårdnadshavare har försörjningsplikt för dig fram tills du fyller 18 år minst, men om du när du blir 18 år inte har tillräcklig inkomst, förlängs... Läs hela svaret -
Vill gå IB men finns ej möjlighet i hemlänet, lösning hur?
Hej. Jag är en elev som går just nu årskurs 9 på grundskola i Kalix. Nu när gymnasiet närmar sig så har jag tänkt väldigt mycket på de valen som jag behöver göra. Det som jag alltid har viljat gå är/var ekonomi med inrikting ekonomi, men jag måste säga att IB låter väldigt lovande, speciellt med...
Hej Aram! Du har rätt att söka till vilken gymnasieskola som helst i hela Sverige. IB, så vitt vi vet, finns på följande 30 gymnasieskolor att söka till hösten 2016:... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga