aya

    Hej, jag ska börja 3e året på gymnasiet och har icke godkänt i Fysik 1 , kemi 1 och matte 3c . Jag vill studera vidare till sjuksköterskeutbildningen , vad krävs för att jag ska komma in ? kan jag har godkänt i fysik 2 och kemi 2 och endå komma in ( tänker på att det är mer avancerat ) eller måste det vara just fysik 1 och kemi 1? Jag känner mig stressad för att jag har icke godkänt i de tre viktiga kurserna ( jag går i naturvetenskapsprogramet ) ?

    • Jelena : kan du tänka dig söka om till Vård- och omsorgsprogrammet? Du måste då gå om år1 och 2 men du kan få både kunskap inom vård och högre betyg.

    2 Svar

    Daniel SYV

    Hej Aya,
    Du behöver bli Behörig till sjuksköterskeprogrammet och sedan också ha tillräckligt höga betyg (eller tillräckligt högt resultat på högskoleprovet) för att lyckas konkurrera in dig på en plats på en högskoleutbildning. Obehöriga deltar inte i konkurrensen om utb.plats på högskola/universitet. 
    Du måste, alltså få ut Examensbevis. Man får inte ha för många F-poäng, för att man då ej uppfyller kraven för examensbevis. 
    Att få godkända betyg i fysik2 och kemi2 när man fick F i lägre/lättare kurser inom samma ämnen - brukar inte gå. Det är mycket ovanligt att få godkända betyg på det sättet som du frågar om. Men jag kan givetvis inte veta om du får det eller inte. Det är inte stor chans till det, är dock min bedömning.

    Jelenas förslag (i kommentar till din fråga) tycker jag du bör överväga.
    På VO, vård- och omsorgsprogrammet ingår alla kurser som du behöver för behörighet till sjuksköterskeprogrammet, förutom matematik 2, som på VO är en valbar kurs. Om du redan har godkänt betyg i matte 2 (antar att det är 2c i så fall), då uppfyller du redan nu krav på behörighet inom matte. Men du kan få högre betyg i matte 2a än du har i 2c och på så sätt få högre meritvärde (för konkurrens).

    Ännu en fördel i att gå VO är att du provar på jobba inom vården (15 veckor praktik ingår i alla yrkesprogram, som minst, ofta fler veckor). 
    Och ännu en fördel är att du på VO blir behörig till många Yrkeshögskoleutbildningar; alltså du kan då söka till Sjuksköterskeprogrammet och samtidigt till många olika yrkeshögskoleutbildningar där man kan utbilda sig till t.ex Specialistundersköterska (med flera olika inriktningar), till Tandsköterska >, Apotekstekniker, Steriltekniker > eller Vårdadministratör.

    Tips!
    oavsett om du väljer att fortsätta och läsa år3 på din nuvarande utb., eller om du söker om till VO-programmet >> - gör högskoleprovet
    Om du inte till sommaren 2020 blir behörig till sjuksköterskeprogrammet, efter 3 år på gymnasiet - kan du söka till komvux, eller till folkhögskolorna - eller göra prövningar. Hur lång tid det kan ta eller om det lyckas - vet vi inte nu, på förhand. 

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Aya,

    jag håller med Jelena och Daniel om att du skulle få många fördelar om du läste VO i stället... men jag tänker på din ålder, 20 år. Om du är 20 år eller under 2019 fyller 20 år, då kan det vara för sent att försöka byta till ett annat program på gymnasiet. 
    I så fall har du 2 val: antingen stanna på din nuvarande utbildning och försöka göra ditt bästa och se sen...
    eller hoppa av och söka till komvux redan nu.

    Från 1 juli det kalenderår som man fyller 20 år hör man till komvux. Det finns för- och nackdelar för dig i båda alternativen. 

    Fördelar i att stanna på gymnasiet
    Du har tid att mogna och utvecklas, lära dig mer utan att behöva "jaga plats på kurser" vilket man får göra på Komvux. På gymnasiet är du garanterad plats på kurserna, gratis lunch och åkkort. Sedan, om du inte blir behörig, kan du söka till komvux efter studenten. 

    Fördelar på komvux
    Du slipper läsa fysik och kemi samt högre matte-kurser; du kan göra studieplanering utifrån vilka betyg du behöver just för att komma in på sjuksköterskeprogrammet; du kan läsa Naturkunskap 2 (och skippa fysik och kemi). Du kan också försöka komma in på Vård- och omsorgspaketet på komvux och bli då både behörig till sjuksköterskeprogrammet (med examensbevis från "VO") och till de yrkeshögskoleutbidlningar som Daniel nämner i sitt svar.

    Hej igen,

    vi fick nu svar från Skolverkets Upplysningstjänst, var god läs nedan - skolverkets svar i sin helhet:

    Att ”gå om” ett år i gymnasieskolan samt byte av studieväg är två olika saker.
    Det finns ingen rättighet att som elev gå om en helt år eller läsa om kurser som man redan är godkänd på. Detta för att gymnasieskolan inte har årskurser på samma sätt som grundskolan. Lagen formulerar en rätt för eleven att gå om kurs, inte en skyldighet. En elev har dock alltid rätt att läsa om de kurser som han eller hon har fått F i.

    För att ta bort ett ämne behövs beslut om individuellt anpassat program (alternativt reducerat program). Det är rektorn som får ta ställning till om detta är möjligt, men om det görs byts kursen ifråga ut mot någon annan kurs. Detta blir dock inte aktuellt i detta fall då beslutet måste fattas före utgången av det andra läsåret.

    En gymnasieutbildning är tänkt att läsas under tre års tid och elever som är i behov av stöd ska få det under utbildningens gång. Däremot kan en elev som får problem med studierna under gymnasietiden behöva förlänga studietiden. 

    Om en elev som läser ett nationellt program och önskar byta studieväg till nästa termin, har eleven möjlighet att byta studieväg förutsatt att eleven uppfyller behörighetskraven för den aktuella studievägen eleven önskar byta till. Om en elev byter studieväg får, om det finns särskilda skäl, eleven gå om kurser som han eller hon tidigare fått lägst betyget E på.

    Eleven kan byta till ett annat nationellt program även om eleven hunnit fylla 20, om eleven uppfyller behörighetskraven för den studievägen. Det är huvudmannen för utbildningen som kan besluta att eleven ska få byta studieväg. Det handlar då om att eleven byter studieväg och påbörjar ett annat program men inte att eleven börjar om sina studier på det programmet.

    Källor:

    Utbildningens längd: 16 kap. 15 § skollagen 
    Förlängd undervisning: 9 kap. 7§ gymnasieförordningen

    Byte av studieväg: 7 kap. 9 § gymnasieförordningen 
    Extra anpassningar och särskilt stöd: 3 kap. 5 a-6 § skollagen

    Individuellt anpassat program: 9 kap. 4 § gymnasieförordningen

    Regelverk: https://www.skolverket.se/lag 
    Förlängd undervisning: https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../studie--och-yrkesvagledare/smafaq/gymnasieskola-och-motsvarande

    Med vänlig hälsning

    Skolverkets upplysningstjänst 

    Frågor och svar taggade med 'bastermin' (8 st.)

    • studerande

      Är kursbevis samma sak som behörighet?

      Hej! Jag funderar på att gå matematik 4 på folkuniversitetet. Jag hittade den men man måste betala. Det som jag ät ute efter är endast behörigheten, jag vill INTE ha betyg i den. På deras hemsida står det såhär: Om du avser att...

      Milla : : Nej, du kommer inte kunna påvisa behörighet genom kursbeviset. Du måste ha ett betyg från gymnasiet, från komvux, från prövningen  eller från basåret... Läs hela svaret
    • Lina

      Naturbasår på göteborgs uni?

      Hej! Hur fungerar naturvetenskapligt basår på göteborgs universitet? om man inte klarar något ämne så kan man fortfarande bli godkänd men måste söka fristående kurs? Och vad innebär fristående kurserna? Kan man söka in...

      Milla : : Hej,basår (och basterminer) på högskolor och universitet är så kallade "för"-utbildningar för att innehåll ligger mestadels på gymnasienivå men för att komma... Läs hela svaret
    • Ellinor

      Bastermin inkluderande matte 3c i vår?

      Hej! Jag har funderat på att bli arkitekt men eftersom jag har 20,48 i meritpoäng har jag bara en chans att komma in på Umeås arkitektlinje. Där behöver man dock matte 3c vilket jag inte har läst. Jag vill inte läsa det på konvux då jag...

      Julia: : Hej Ella,se listan på studera.nu/jamfor-utbildning/?q=&f=9%5Bf*7%5BV21 - det är basterminer med start VT-21. Innehåll i varje bastermin måste du se själv; det kan vara olika. Kan vara... Läs hela svaret
    • E

      Vad är skillnaden?

      Hej! Jag har eventuellt tänkt läsa naturvetenskapligt basår till hösten, helst i Stockholm. Tycker att det är väldigt få som erbjuder naturvetenskapligt basår just där. När jag är inne på tex studera.nu och söker efter denna...

      Anna: : HEJ E,MENAR DU DE HÄR UTBILDNINGARNA: ? "Temin två" började i januari 2020, det är alltså andra delen av basåret. Till hösen 2020 finns det endast en utbildning "tekniskt basår" på... Läs hela svaret
    • Rema

      Vem har rätt till att söka bastermin?

      Hej! Har två frågor: 1) vad är skillnad mellan teknisk bastermin och tekniskt basår? 2) Vilket av dem (tekniks bastermin och tekniskt basår) ger en garanterad plats? 3) Undrar också vem har rätt till att söka till teknisk bastermin och tekniskt...

      Vägledare: : Hej Rema, du har ju redan den behörighet som man annars läser på tekniska terminer eller basår; då antar jag att du vill "komma åt" platsgarantin.Platsgarantin ges ibland till... Läs hela svaret
    • Sara

      Vilka skolor finns där man kan studera bastermin?

      Hej! Jag vill studera till dataingenjör men behöver först läsa ämnen som kemi, fysik och matte 4. Efter att ha kollat runt lite så ser jag att det finns basterminer och basår. Min första fråga är, vad är skillnaden mellan dessa? Min plan är att gå en bastermin på ~20 veckor till våren 2019...

      Julia: : Hej Sara,utbildningsutbud på högskolor och universitet i Sverige fastställs (utbildningar med start våren 2019) till 15 september då ansökningsperiod börjar. Men kika... Läs hela svaret
    • Mathias

      Räknas studieresultated med från bastermin?

      Hej, jag har nu till våren kommit in på en bastermin och läser 30 hp på ett universitet. Jag undrar om jag klarar av alla kurser tar jag då med mig studieresultat vidare till en utbildningen på högskolenivå. Ett exempel: Säg att jag får godkänt i alla ämnen nu under basterminen som är på...

      Julia: : Hej Mathias, om din bastermin innehåller gymnasiala kurser, vilket den borde göra - så är det inte högskolekurser, utan gymnasiala kurser. Högskolepoäng och gymnasiala... Läs hela svaret
    • Soran

      Måste jag läsa alla kurserna i ett basår?

      Hejsan! jag undrar lite över det här med basår. Om jag skulle välja att läsa ett naturvetenskapligt basår. Vad händer då om jag redan har läst vissa kurser som ingår i basåret. Om jag exempelvis läser kemi 1 i gymnasiet, kommer jag då behöva läsa om de eller kan jag bara skippa det då? Jag...

      Peter: : Hej Soran! Se om du hittar en bastermin att söka till. Om du har godkända betyg i steg 1, t.ex i Kemi 1 och Fysik 1a och Biologi 1 - då kan du bli behörig att söka Bastermin i stället... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga