Inom populära yrken som t.ex Iäkare uppstår det konkurrens om utbiIdningsplatser. Konkurrera kan man med betyg och med resultatet av Högskoleprovet. Sedan finns det också ibland att söka till Alternativt urval>>, som t.ex Karolinska Institutet brukar ha. Men det är frivilligt för högskolor/universitet ha "alternativt urval" och det vi därför inte om ngt. annat sätt än på betyg & på högskolprovet>> kommer att finnas...

Dina intressen och yrkesval kan också ändras "på vägen". Det kan hända att du om ett par år kommer på att du vill bli Hälsoutveckare>>, Musikterapeut>> eller Perfusionist>>

Om du även mot slutet av gymnasiet är fast beslutet av att bli läkare, kan du komma in genom resultatet av högskoleprovet (om man är duktig, borde man få högt på HP, är tanken).

I Sverige är Läkare ett av de så kallade legitimationsyrken>> men så behöver det inte vara i andra länder. Varje land kan sjäva bestämma "hur de vill ha sina läkare"... :)

Att man i Sverige behöver legitimation, gör att läkare med utländsk utbildning kan inte bara räkna med att få jobba som läkare i Sverige. Socialstyrelsen tittar på deras utbildning och kan bestämma att de behöver komplettera på olika sätt - med kurser och/eller med praktik. Hur mycket man behöver komplettera, vet man först när man fick beslut från Socialstyrelsen. Det är alltid en viss "risk" att gå utbildning utomlands om det handlar om ett legitimationsyrke.

Ett annat "problem" är att du kan inte utomlands läsa med undervisningsspråk Svenska, man läser ofta på engelska, som inte är modersmål för dig, och det är därför svårare att läsa. Det är kanske lättare att komma in utomlands, men svårare att läsa och sedan uppstår det fördröjningar och problem när man ansöker om legitimationen i Sverige.

Vill man läsa på eftergymnasial nivå utomlands, rekommenderar vi i första hand IB-programmet. Studier på IB är svårare än på Naturvetenskapsprogrammet och det av 2 anledningar: undervisningsspråk Engelska + att man läser tuffare kurser än på NA, bl a matte på IB är mer omfattande och svårare än på NA.

Å andra sidan, finns det fördelar med IB och också det på flera sätt: undervisningsspråk engelska förbereder för studier på engelska i framtiden; tuffare kurser förbereder också till svårare studier + personal (bl a SYV) på IB kan hjälpa till med ansökan till utländska universitet.

Du har fortfarande mycket tid kvar innan du ska väIja till gymnasiet. Det är bra att du är ute i god tid.

Men just nu tycker jag att du kan kika på många olika yrken på www.framtid.se och se m du eventuellt kan "bredda dig" lite och inte endast sikta på Läkare, utan att du kan tänka även på andra alternativ, andra yrken. T.ex om du vill jobba med att ta fram nya läkemedel, kanske yrken som Kemist>> eller BMA>> kan bli av intresse för dig!

Läs så mycket matte du kan. För repetition och självstudier rekommenderar vi www.matteboken.se

Om det är så att du vet att du vill jobba inom Vården (förhoppningsvis kan du bli Läkare, men annars med ngt. annat med inom Hälsa- och sjukvård) - då är det kanske bäst att gå VO-programmet>> VO ger stor valmöjlighet och många dörrar öppnas: t.ex kan man jobba ett år efter gymnasiet och komplettera på komvux sen. Man kan bli Specialistundersköterska, Tandsköterska eller Medicinsk sekreterare på en yrkeshögskola. Man kan på VO bli behörig till Sjuksköterskeprogrammet, och direkt efter gymnasiet komma in på utbildning till Sjuksköterska, och senare utbilda sig till Specialistsjuksköterska eller till Barnmorska, t.ex...många olika möjligheter öppnas via VO. Och det är ingenting som säger att man ej kan bli läkare efter VO. Under studier på VO ingår det minst 15 veckor praktik och man får testa jobba inom vården och se om det verkligen passar dig. Om man läser som lärling>>, är man på arbetsplatsen ganska mycket och dessutom har rätt till lärlingsersättning (man får nästan dubbla sin "inkomst" under gymnasietiden) + att man kan få sommarjobb och extrajobb redan på gymnasiet. På så sätt skaffar man sig arbetslivserfarenhet + inkomst. Och läkare kan man fortfarande bli... sen. :)