Anna

    Hej min ungdom går åk 1 och har svårt att klara Ma1b det här åtet iaf. Jag som förälder är väldigt missnöjd med det ringa stöd som erbjuds ( extramatte 1h/v) och jag vet att de erbjuder att gå om kursen till de elever som ”misslyckas, jag tycker dock skolan är de som misslyckas men eleven får betala, men men. Måste man läsa just 1b för att få examen från Estetiska programmet, el kan man lika gärna läsa 1a, få utbildningar som verkar bry sig om vilket spår man läst brukar oftast bara stå Ma 1 el Ma2. Är det nåt vi kan föreslå? Om man tvingas gå om, ska dessa elever då läsa heltid plus en extra kurs på sidan av? Med risk att inte kunna prestera på övriga kurser heller. Första barnet i gymnasiet och det känns som att hela framtiden för hen står på spel iom slitandet med matten. Orolig att hen bränner ut sig, finns sådan historik. Hälsningar bekymrad mamma

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Anna!
    Skillnaden mellan kurserna Matematik 1a och 1b är inte så stor, det är i princip samma kurs. I examensbeviset från högskoleförberedande program får kursen matematik 1a finnas med (i stället för matematik 1b eller 1c), det är inte förbjudet. Godkänt betyg i en av kurserna på nivå1, alltså antingen i matematik 1b eller 1a eller 1c är ett av kraven för att kunna ta ut examensbevis från gymnasiet (och även från komvux). Det finns dock ett antal andra krav också. Eleven som inte uppfyller något av kraven för examensbevis får ut ett Studiebevis i slutet av år3 på gymnasiet.
    Studiebevis ger inte grundläggande behörighet till högskolestudier. Det kan på komvux kompletteras upp till examensbevis.

    Studiebevis vs Examensbevis
    Examensbevis från ett högskoleförberedande gymnasieprogram ger grundläggande behörighet till högskolestudier.
    Om man fick ett studiebevis och inte har planer på att läsa på någon svensk högskoleutbildning kan man söka till andra former av utbildningar, t.ex inom yrkeshögskola  - med sitt studiebevis. Det är inte ett absolut krav att ha just Examensbevis. Man kan komma in på många utbildningar (men inte inom svensk akademisk utbildning: högskola eller universitet) utan examensbevis. Man kan också få jobb utan examensbevis.

    Omgång av en gymnasiekurs vs Prövning
    Om gymnasieskola erbjuder att gå om en kurs är det en stor förmån (händer inte så ofta att elever får sådan möjlighet, så jag skulle tacka Ja!). Det som vanligtvis händer är att eleven får, om hen vill, tid för att göra Prövning i den kursen i vilken hen fick F-betyg. Förberedelserna inför prövningen får man bedriva hur man själv vill (självstudier, privat lärare eller på annat sätt). Elevens rättighet är att få tid för prövning i en kurs i vilken hen fick F i. Någon extraundervisning eller omgång ingår (tyvärr) inte i elevens rättigheter, och enligt vår erfarenhet erbjuds sällan (bland annat för att det kan bli svårt med schemat på skolan + att det är en extrakostnad för skolan).
    Eleven får tacka Nej till både omgång av en kurs och till prövning. Det är en förmån, en möjlighet som erbjuds. Finns ingen tvång i att gå om en kurs eller tvingas att göra en prövning.
    Skulle eleven gå om - t.ex matte 1 så skulle man kanske kunna försöka dra ut på kursen så att den läses på två år (under årskurs 2 och 3) - på så sätt blir det inte så mycket extrastudietid (förutom de heltidsstudier som redan är inplanerade under de resterande årskurserna på gymnasiet).

    Sommarskola
    Undersök gärna möjlighet att läsa matte i en sommarskola. Om eleven får F i slutet av år1 i t.ex matematik1, borde möjlighet finnas att gå på sommarskola på den gymnasieskola där eleven läser eller på en annan skola i samma kommun eller i "hemkommunen" (om eleven är folkbokförd i en annan kommun än där gymnasieskola ligger). Det är rätt olika hur tillgång till sommarskola ser ut. Man får fråga på sin skola och även på utbildningsförvaltningen i de "aktuella kommuner" - alltså där eleven är folkbokförd och även där skolan ligger (om det är olika kommuner).

    Matteboken.se
    Det finns en mycket bra gratis sida - www.matteboken.se där grundskole- och gymnasiekurser i matematik finns upplagda för repetition och för självstudier. Och det finns också "tillhörande" matteforum (där man kan få svar på just sin mattefråga) och även Räknestugorna i många (dock inte i alla) städer där man gratis kan få mattehjälp. Matematik 1 finner man upplagd på matteboken.se/lektioner/matte-1

    Dyskalkyli-utredning
    Anledning till varför en del elever har rätt svårt med matte kan vara att de har någon form av dyskalkyli. Om en elev har dyskalkyli, behöver hen (och även har rätt till) specialutformad undervisning under ledning av speciallärare (som ofta sker antingen i en mycket liten grupp eller individuellt). Det kan vara fördelaktig för eleven att be om en sådan utredning. En "vanlig mattelärare" brukar kunna göra första bedömningen om det kan handla om dyskalkyli eller inte. Om det finns "misstanke om dyskalkyli" brukar frågan överlämnas till experten/speciallärare i matematik.

    Hoppas någonting i mitt svar blir till hjälp!

    • : Jag förstår inte varför skolan inte ger mer individanpassad riktad hjälp nu,.
    • : Såklart svårt för dig att svar på
    • : Jag förstår informationen, jag trodde dock det var vanligare att erbjudas gå om. Så fle många elever är det komvux som sen gäller och då missgynnas man genom att hamna i BII kompletteringsgrupp , större konkurrens om platserna?
    • : Hen vill i framtiden jobba med film/media/grafisk design. Trivs ju på Estet/media/media
    • Julia : Min gissning är att det är dyrt (lärare vill få betalt för varje extrauppgift och extratimme de lägger ner...) + att det är också lärarbrist. Att ha en Behörig (legitimerad) lärare är inte självklart, tyvärr. Även lärarstuderande och personer utan någon som helst eftergymnasial utbildning undervisar ibland (för att det inte finns behöriga lärare att få tag på). Det är självklart önskvärt att alla lärare skulle vara behöriga, duktiga och att det fanns resurser att individanpassa all undervisning. Om du/ni tycker att skolan inte uppfyller sitt ansvar, finns möjlighet att göra anmälan till Skolinspektionen.
    • Julia :

      Det är inte nödvändigt att läsa på högskolenivå för att jobba med film, media och/eller gratisk design. Det finns rätt många utbildningar inom det område inom yrkeshögskola, folkhögskola, KKU, privata skolor och så är det inte helt omöjligt att som självlärd (genom att påvisa vad man de facto kan) få jobb inom det område som du nämner i din fråga, och jobba även utan någon eftergymnasial utbildning. T.ex den här yrkeshögskoleutbildning: kräver inte matematik för särskild behörighet och det är inte omöjligt att komma in med F (icke-godkänt betyg) i matematik 1 och utan examensbevis från gymnasiet. Med det sagt, så råder vi att göra sitt bästa och försöka skaffa sig så bra kunskaper i alla kurser man läser och så höga betyg som möjligt!

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'storbrittanien' (5 st.)

    • Yuna

      Vägen till läkarprogrammet i Uk?

      Jag ska ta studenten snart vilket är skönt efter 3 långa år. Nu när jag är klar så vill jag fortsätta följa min dröm till läkarprogrammet men vill så gärna testa på något nytt som att plugga utomlands. Jag har...

      Milla : : Hej!Vi på FRåGA SYV svarar, som regel, på frågor om yrken och utbildningar i Sverige. Vi har inga egna experter på studier utomlands och kan därför endast ge en allmän/generell... Läs hela svaret
    • NatalieJS

      Hur översätts GCSE betyg från England?

      Hej! Om man har GCSE betyg från England, hur översätts de? Kan man endast komplettera med t.ex. svenska och samhällskunskap om man läst resterande kurser för grundläggande behörighet i England på GCSE nivå? Målet är högskola i Sverige. Tack på förhand!

      Milla : : Hej,om en person vill söka till högskola-universitet i Sverige med utländsk gymnasieutbildning då behöver hen ansöka om Bedömning hos UHR, se gärna information... Läs hela svaret
    • SYV

      Möjlighet för stipendium?

      Hej! Jag undrar vilka möjligheter till stipendium ni kan hjälpa mig brainstorma fram. Det gäller en elev som har för avsikt att läsa 3 + 4 terminen på svenska skolan i UK. Tacksam om jag kan få hjälp med följande frågor: - När...

      Julia: : Hej!En mycket svår fråga.Jag skulle i första hand vända sig till den skolan där eleven vill läsa: den skola måste både vara intresserad att ha fler sökande + borde ha kunskap om... Läs hela svaret
    • Emma

      Höjt meritvärde?

      Hej! Jag har 19,2 i snittbetyg från gymnasiet (med fullt meritpoäng) och behöver 19,45 för att komma in på programmet jag vill söka. Har precis gjort prövning i NK2 som är ett av behörighetskurserna till programmet, fick A. Läste inte denna...

      Daniel: : hej Emma. Om du har meritvärde på 19.2 "med fullt meritpoäng" som du skriver i din fråga - då borde ditt snittbetyg/Jämförelsetal, ligga på 16.7 och det är lite lägre än... Läs hela svaret
    • Kübra

      Sänks meritpoängen för ett F?

      Hej! Det är så att jag har en F varning i Matematik 2b kursen därmed undrar om detta påverkar meritpoängen för hela summan i slutet av året. Mitt nuvarande meritpoäng är 17,9 (jag går i åk 2, sambeteende) och har F varning i...

      Anna: : Hej!maximalt antal meritpoäng som man kan få är 2,5 - så du kan omöjligen ha så många meritpoäng som du uppger i din fråga.Info om meritpoäng för dig som läser... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga