Anna

    Hej min ungdom går åk 1 och har svårt att klara Ma1b det här åtet iaf. Jag som förälder är väldigt missnöjd med det ringa stöd som erbjuds ( extramatte 1h/v) och jag vet att de erbjuder att gå om kursen till de elever som ”misslyckas, jag tycker dock skolan är de som misslyckas men eleven får betala, men men. Måste man läsa just 1b för att få examen från Estetiska programmet, el kan man lika gärna läsa 1a, få utbildningar som verkar bry sig om vilket spår man läst brukar oftast bara stå Ma 1 el Ma2. Är det nåt vi kan föreslå? Om man tvingas gå om, ska dessa elever då läsa heltid plus en extra kurs på sidan av? Med risk att inte kunna prestera på övriga kurser heller. Första barnet i gymnasiet och det känns som att hela framtiden för hen står på spel iom slitandet med matten. Orolig att hen bränner ut sig, finns sådan historik. Hälsningar bekymrad mamma

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Anna!
    Skillnaden mellan kurserna Matematik 1a och 1b är inte så stor, det är i princip samma kurs. I examensbeviset från högskoleförberedande program får kursen matematik 1a finnas med (i stället för matematik 1b eller 1c), det är inte förbjudet. Godkänt betyg i en av kurserna på nivå1, alltså antingen i matematik 1b eller 1a eller 1c är ett av kraven för att kunna ta ut examensbevis från gymnasiet (och även från komvux). Det finns dock ett antal andra krav också. Eleven som inte uppfyller något av kraven för examensbevis får ut ett Studiebevis i slutet av år3 på gymnasiet.
    Studiebevis ger inte grundläggande behörighet till högskolestudier. Det kan på komvux kompletteras upp till examensbevis.

    Studiebevis vs Examensbevis
    Examensbevis från ett högskoleförberedande gymnasieprogram ger grundläggande behörighet till högskolestudier.
    Om man fick ett studiebevis och inte har planer på att läsa på någon svensk högskoleutbildning kan man söka till andra former av utbildningar, t.ex inom yrkeshögskola  - med sitt studiebevis. Det är inte ett absolut krav att ha just Examensbevis. Man kan komma in på många utbildningar (men inte inom svensk akademisk utbildning: högskola eller universitet) utan examensbevis. Man kan också få jobb utan examensbevis.

    Omgång av en gymnasiekurs vs Prövning
    Om gymnasieskola erbjuder att gå om en kurs är det en stor förmån (händer inte så ofta att elever får sådan möjlighet, så jag skulle tacka Ja!). Det som vanligtvis händer är att eleven får, om hen vill, tid för att göra Prövning i den kursen i vilken hen fick F-betyg. Förberedelserna inför prövningen får man bedriva hur man själv vill (självstudier, privat lärare eller på annat sätt). Elevens rättighet är att få tid för prövning i en kurs i vilken hen fick F i. Någon extraundervisning eller omgång ingår (tyvärr) inte i elevens rättigheter, och enligt vår erfarenhet erbjuds sällan (bland annat för att det kan bli svårt med schemat på skolan + att det är en extrakostnad för skolan).
    Eleven får tacka Nej till både omgång av en kurs och till prövning. Det är en förmån, en möjlighet som erbjuds. Finns ingen tvång i att gå om en kurs eller tvingas att göra en prövning.
    Skulle eleven gå om - t.ex matte 1 så skulle man kanske kunna försöka dra ut på kursen så att den läses på två år (under årskurs 2 och 3) - på så sätt blir det inte så mycket extrastudietid (förutom de heltidsstudier som redan är inplanerade under de resterande årskurserna på gymnasiet).

    Sommarskola
    Undersök gärna möjlighet att läsa matte i en sommarskola. Om eleven får F i slutet av år1 i t.ex matematik1, borde möjlighet finnas att gå på sommarskola på den gymnasieskola där eleven läser eller på en annan skola i samma kommun eller i "hemkommunen" (om eleven är folkbokförd i en annan kommun än där gymnasieskola ligger). Det är rätt olika hur tillgång till sommarskola ser ut. Man får fråga på sin skola och även på utbildningsförvaltningen i de "aktuella kommuner" - alltså där eleven är folkbokförd och även där skolan ligger (om det är olika kommuner).

    Matteboken.se
    Det finns en mycket bra gratis sida - www.matteboken.se där grundskole- och gymnasiekurser i matematik finns upplagda för repetition och för självstudier. Och det finns också "tillhörande" matteforum (där man kan få svar på just sin mattefråga) och även Räknestugorna i många (dock inte i alla) städer där man gratis kan få mattehjälp. Matematik 1 finner man upplagd på matteboken.se/lektioner/matte-1

    Dyskalkyli-utredning
    Anledning till varför en del elever har rätt svårt med matte kan vara att de har någon form av dyskalkyli. Om en elev har dyskalkyli, behöver hen (och även har rätt till) specialutformad undervisning under ledning av speciallärare (som ofta sker antingen i en mycket liten grupp eller individuellt). Det kan vara fördelaktig för eleven att be om en sådan utredning. En "vanlig mattelärare" brukar kunna göra första bedömningen om det kan handla om dyskalkyli eller inte. Om det finns "misstanke om dyskalkyli" brukar frågan överlämnas till experten/speciallärare i matematik.

    Hoppas någonting i mitt svar blir till hjälp!

    • : Jag förstår inte varför skolan inte ger mer individanpassad riktad hjälp nu,.
    • : Såklart svårt för dig att svar på
    • : Jag förstår informationen, jag trodde dock det var vanligare att erbjudas gå om. Så fle många elever är det komvux som sen gäller och då missgynnas man genom att hamna i BII kompletteringsgrupp , större konkurrens om platserna?
    • : Hen vill i framtiden jobba med film/media/grafisk design. Trivs ju på Estet/media/media
    • Julia : Min gissning är att det är dyrt (lärare vill få betalt för varje extrauppgift och extratimme de lägger ner...) + att det är också lärarbrist. Att ha en Behörig (legitimerad) lärare är inte självklart, tyvärr. Även lärarstuderande och personer utan någon som helst eftergymnasial utbildning undervisar ibland (för att det inte finns behöriga lärare att få tag på). Det är självklart önskvärt att alla lärare skulle vara behöriga, duktiga och att det fanns resurser att individanpassa all undervisning. Om du/ni tycker att skolan inte uppfyller sitt ansvar, finns möjlighet att göra anmälan till Skolinspektionen.
    • Julia :

      Det är inte nödvändigt att läsa på högskolenivå för att jobba med film, media och/eller gratisk design. Det finns rätt många utbildningar inom det område inom yrkeshögskola, folkhögskola, KKU, privata skolor och så är det inte helt omöjligt att som självlärd (genom att påvisa vad man de facto kan) få jobb inom det område som du nämner i din fråga, och jobba även utan någon eftergymnasial utbildning. T.ex den här yrkeshögskoleutbildning: kräver inte matematik för särskild behörighet och det är inte omöjligt att komma in med F (icke-godkänt betyg) i matematik 1 och utan examensbevis från gymnasiet. Med det sagt, så råder vi att göra sitt bästa och försöka skaffa sig så bra kunskaper i alla kurser man läser och så höga betyg som möjligt!

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'utredare av grova brott' (6 st.)

    • Lo

      Kan man läsa sig till en juridik kandidat utan program?

      Hej! Jag har alltid drömt om att plugga juridik och undrar om det finns andra vägar till en kandidatexamen inom juridik (förutom programmet). Har tidigare hört att man med vissa utbildningar kan "plocka ihop"/ läsa ihop en examen med flera fristående...

      Milla : : Hej,jag förstår av din fråga att du skulle velat komma in på juristprogrammen men du har lägre meritvärde än det som brukar ge plats på juristprogrammet,... Läs hela svaret
    • Milla1331

      Vilken väg till brottsutredare?

      Hej! Jag har gått ut gymnasiet där jag läste naturvetenskapliga linjen. Jag vet vad jag vill bli men vet ej hur jag ska gå till väga då det står olika på olika sidor. Jag vill bli brottsutredare inom grova brott (helst mordutredare). Spelar det...

      Milla : : Hej!Det vi vet om yrket Mordutredare (utredare av grova brott) berättar vi i presentationen av yrket på framtid.se/yrke/mordutredare och det finns olika vägar in i det yrket; det bästa är,... Läs hela svaret
    • elev

      Vilken utbildning ska jag välja?

      Jag tror att jag skulle vilja arbeta som en mordutredare/utredare för grövre brott, men jag är inte säker. Detta på grund av att jag är intresserad av statsvetenskap med. Jag vet inte vilken jag ska välja och vart jag ska läsa. Jag behöver...

      Anna: : Hej Olivia,En förutsättning för att kunna bli ”Mordutredare/utredare av grova brott” är antingen genomgången utbildning på Polishögskolan eller... Läs hela svaret
    • Mariam

      Jag vill plugga till mordutredare?

      Hej, jag har tagit studenten och vill jobba som mordutredare, jag vill inte bli polis, och jag vill bli den som utreder brottet och analyserar. Så jag undrar hur jag ska ta mig t väga?

      Anna: : Hej Mariam,om du vill bli Mordutredare (utredare av grova brott) men ej vill eller kan läsa polisutbildningen, då föreslår jag att du läser Kriminologi. Det är inte helt uteslutet att på... Läs hela svaret
    • Elev

      Kan jag bli kriminolog?

      Hej. Jag vill bli kriminolog (utredare grova brott). Jag har läst att man kan läsa kriminolog III, för att kunna bli det. Men för att bli polis får man t.ex inte ha ADD. ADHD. DIBETES TYP 1 OSV. Jag har ADD, kan jag då bli kriminolog för grova brott? Eller är det samma sak där? Vill så gärna...

      Anna: : Hej!du nämner ADD i din fråga och troligtvis kan du inte bli polis med den diagnosen du har. Du skriver om att du vill bli utredare av grova brott. Du fick redan bra/rätt svar från Julia SYV. Men jag vill komma... Läs hela svaret
    • Hannah

      Hur blir jag en morddetektiv?

      Jag undrar vad jag behöver för grunder för att bli en morddetektiv, jag har velat bli en morddetektiv väldigt länge. Jag vill börja plugga kriminologi i Örebro så jag undrar om jag behöver plugga kriminologi eller inte för att kunna bli en...

      Anna: : Hej Hannah,kika gärna på framtid.se/yrke/mordutredarePolisutbildningen är en "bra väg" att gå - för det finns en viss chans att efter några år som polis, få intern... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga