Anna

    Hej min ungdom går åk 1 och har svårt att klara Ma1b det här åtet iaf. Jag som förälder är väldigt missnöjd med det ringa stöd som erbjuds ( extramatte 1h/v) och jag vet att de erbjuder att gå om kursen till de elever som ”misslyckas, jag tycker dock skolan är de som misslyckas men eleven får betala, men men. Måste man läsa just 1b för att få examen från Estetiska programmet, el kan man lika gärna läsa 1a, få utbildningar som verkar bry sig om vilket spår man läst brukar oftast bara stå Ma 1 el Ma2. Är det nåt vi kan föreslå? Om man tvingas gå om, ska dessa elever då läsa heltid plus en extra kurs på sidan av? Med risk att inte kunna prestera på övriga kurser heller. Första barnet i gymnasiet och det känns som att hela framtiden för hen står på spel iom slitandet med matten. Orolig att hen bränner ut sig, finns sådan historik. Hälsningar bekymrad mamma

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Anna!
    Skillnaden mellan kurserna Matematik 1a och 1b är inte så stor, det är i princip samma kurs. I examensbeviset från högskoleförberedande program får kursen matematik 1a finnas med (i stället för matematik 1b eller 1c), det är inte förbjudet. Godkänt betyg i en av kurserna på nivå1, alltså antingen i matematik 1b eller 1a eller 1c är ett av kraven för att kunna ta ut examensbevis från gymnasiet (och även från komvux). Det finns dock ett antal andra krav också. Eleven som inte uppfyller något av kraven för examensbevis får ut ett Studiebevis i slutet av år3 på gymnasiet.
    Studiebevis ger inte grundläggande behörighet till högskolestudier. Det kan på komvux kompletteras upp till examensbevis.

    Studiebevis vs Examensbevis
    Examensbevis från ett högskoleförberedande gymnasieprogram ger grundläggande behörighet till högskolestudier.
    Om man fick ett studiebevis och inte har planer på att läsa på någon svensk högskoleutbildning kan man söka till andra former av utbildningar, t.ex inom yrkeshögskola  - med sitt studiebevis. Det är inte ett absolut krav att ha just Examensbevis. Man kan komma in på många utbildningar (men inte inom svensk akademisk utbildning: högskola eller universitet) utan examensbevis. Man kan också få jobb utan examensbevis.

    Omgång av en gymnasiekurs vs Prövning
    Om gymnasieskola erbjuder att gå om en kurs är det en stor förmån (händer inte så ofta att elever får sådan möjlighet, så jag skulle tacka Ja!). Det som vanligtvis händer är att eleven får, om hen vill, tid för att göra Prövning i den kursen i vilken hen fick F-betyg. Förberedelserna inför prövningen får man bedriva hur man själv vill (självstudier, privat lärare eller på annat sätt). Elevens rättighet är att få tid för prövning i en kurs i vilken hen fick F i. Någon extraundervisning eller omgång ingår (tyvärr) inte i elevens rättigheter, och enligt vår erfarenhet erbjuds sällan (bland annat för att det kan bli svårt med schemat på skolan + att det är en extrakostnad för skolan).
    Eleven får tacka Nej till både omgång av en kurs och till prövning. Det är en förmån, en möjlighet som erbjuds. Finns ingen tvång i att gå om en kurs eller tvingas att göra en prövning.
    Skulle eleven gå om - t.ex matte 1 så skulle man kanske kunna försöka dra ut på kursen så att den läses på två år (under årskurs 2 och 3) - på så sätt blir det inte så mycket extrastudietid (förutom de heltidsstudier som redan är inplanerade under de resterande årskurserna på gymnasiet).

    Sommarskola
    Undersök gärna möjlighet att läsa matte i en sommarskola. Om eleven får F i slutet av år1 i t.ex matematik1, borde möjlighet finnas att gå på sommarskola på den gymnasieskola där eleven läser eller på en annan skola i samma kommun eller i "hemkommunen" (om eleven är folkbokförd i en annan kommun än där gymnasieskola ligger). Det är rätt olika hur tillgång till sommarskola ser ut. Man får fråga på sin skola och även på utbildningsförvaltningen i de "aktuella kommuner" - alltså där eleven är folkbokförd och även där skolan ligger (om det är olika kommuner).

    Matteboken.se
    Det finns en mycket bra gratis sida - www.matteboken.se där grundskole- och gymnasiekurser i matematik finns upplagda för repetition och för självstudier. Och det finns också "tillhörande" matteforum (där man kan få svar på just sin mattefråga) och även Räknestugorna i många (dock inte i alla) städer där man gratis kan få mattehjälp. Matematik 1 finner man upplagd på matteboken.se/lektioner/matte-1

    Dyskalkyli-utredning
    Anledning till varför en del elever har rätt svårt med matte kan vara att de har någon form av dyskalkyli. Om en elev har dyskalkyli, behöver hen (och även har rätt till) specialutformad undervisning under ledning av speciallärare (som ofta sker antingen i en mycket liten grupp eller individuellt). Det kan vara fördelaktig för eleven att be om en sådan utredning. En "vanlig mattelärare" brukar kunna göra första bedömningen om det kan handla om dyskalkyli eller inte. Om det finns "misstanke om dyskalkyli" brukar frågan överlämnas till experten/speciallärare i matematik.

    Hoppas någonting i mitt svar blir till hjälp!

    • : Jag förstår inte varför skolan inte ger mer individanpassad riktad hjälp nu,.
    • : Såklart svårt för dig att svar på
    • : Jag förstår informationen, jag trodde dock det var vanligare att erbjudas gå om. Så fle många elever är det komvux som sen gäller och då missgynnas man genom att hamna i BII kompletteringsgrupp , större konkurrens om platserna?
    • : Hen vill i framtiden jobba med film/media/grafisk design. Trivs ju på Estet/media/media
    • Julia : Min gissning är att det är dyrt (lärare vill få betalt för varje extrauppgift och extratimme de lägger ner...) + att det är också lärarbrist. Att ha en Behörig (legitimerad) lärare är inte självklart, tyvärr. Även lärarstuderande och personer utan någon som helst eftergymnasial utbildning undervisar ibland (för att det inte finns behöriga lärare att få tag på). Det är självklart önskvärt att alla lärare skulle vara behöriga, duktiga och att det fanns resurser att individanpassa all undervisning. Om du/ni tycker att skolan inte uppfyller sitt ansvar, finns möjlighet att göra anmälan till Skolinspektionen.
    • Julia :

      Det är inte nödvändigt att läsa på högskolenivå för att jobba med film, media och/eller gratisk design. Det finns rätt många utbildningar inom det område inom yrkeshögskola, folkhögskola, KKU, privata skolor och så är det inte helt omöjligt att som självlärd (genom att påvisa vad man de facto kan) få jobb inom det område som du nämner i din fråga, och jobba även utan någon eftergymnasial utbildning. T.ex den här yrkeshögskoleutbildning: kräver inte matematik för särskild behörighet och det är inte omöjligt att komma in med F (icke-godkänt betyg) i matematik 1 och utan examensbevis från gymnasiet. Med det sagt, så råder vi att göra sitt bästa och försöka skaffa sig så bra kunskaper i alla kurser man läser och så höga betyg som möjligt!

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med '#gymnasium' (9 st.)

    • Nancy

      Vilket program på gymnasiet ska jag välja för att bli sjuksköterska?

      Hej! Jag undrar om jag kan välja natur inrikting samhäll för att bli sjuksköterska? En annan fråga är kan man specialisera sig inom sjuksköterska yrket? Finns det en chans att få högre lön? Vad är medellönen för alla sjuksköterskor?

      Anna: : Hej Nancy!läs gärna på .framtid.se/yrke/sjukskoterskamedellönen är 35.000 kr, enligt de uppgifter vi har idag (april 2021). Och det finns många... Läs hela svaret
    • N

      Olika linjer, samma gymnasium?

      Om jag börjar i samma gymnasium som någon annan i min klass (åk 9) ska gå i fast med en annan linje, kommer det betyda att vi kommer se varandra ofta då? Under lunchtid t.ex. eller raster? Eller vissa lektioner? T.ex. Om jag väljer samhällsvetenskap och någon annan i klassen väljer...

      Anna: : Hej N,på mindre gymnasieskolor kan elever från olika program läsa vissa kurser tillsammans. På större gymnasieskolor brukar man ha flera klasser inom samma program och då läser eleverna... Läs hela svaret
    • Ane

      Påverkas jag av medelvärdet?

      För att komma in i det gymnasium jag vill gå på krävs ca 270 men medelvärdet är 310. Finns det chans för mig med 270 poäng (om jag höjer poängen innan slutbetygen kommer), eller släpps bara folk med 300+ poäng in ?

      Milla : : Hej Ane,medelvärde är just "medelvärde" och spelar ingen roll för möjlighet att komma in på ett gymnasieprogram. Inte ens den antagningsgränsen, som -... Läs hela svaret
    • Lucy

      Kan man bara få godkänt (E) på individuella val?

      Hejsan! Mitt mål är att kunna börja i Handelshögskolan. För att kunna bli behörig så måste man ha minst ett C på matematik 3b. Jag valde Sam Sam linjen, och då ingår inte matematik 3 på sin kursplan. Jag tänker då lägga till det som en individuell val. Men jag har hört att det går bara få...

      Milla : : Nej, det stämmer inte! En enda kurs som endast kan betygsättas med F eller E på gymnasiet är GA, gymnasiearbete. Alla andra kurser får man det betyget som man förtjänar, upp... Läs hela svaret
    • Sara

      Vad ska jag göra om jag har många F?

      Jag går sista året på gymnasiet nu, och det senaste året har varit väldigt tufft vilket har lett till att jag har fått många F på olika kurser. (7-8 F) Och nu undrar jag, vad kan jag göra när jag har gått ut gymnasiet? Jag är medveten om jag jag inte kommer få en studie examen, utan bara ett...

      Julia: : Hej Sara, om du får Studiebevis kan du ta dina betyg till komvux>> i din kommun och prata med studie- och yrkesvägledare - ni gör tillsammans upp en Studieplan''' på hur du ska läsa... Läs hela svaret
    • Miranda

      Är det smart att byta skola?

      Hej! Jag har snart gått 1:a året på gymnasiet. Programmet jag läser är vård och omsorg på Consensum i Lund. Jag trivs inte överhuvudtaget med skolan. Jag har funderat på att byta skola och kanske linje. Om jag byter program så är det isåfall Samhäll jag vill läsa. Men jag är rädd för att det...

      Anna: : Hejsan, mycket tråkigt att du inte trivs på skolan. Om du vill gå på Samhällsvetenskapsprogrammet, så bör du söka om till åk1 och då konkurrerar du med dina "gamla"... Läs hela svaret
    • Anna

      Hur fungerar betygsystemet egentligen?

      Hej, jag är en elev på Danderyds gymnasium och läser naturvetenskapsprogrammet årskurs 1. Jag fattar inte riktigt hur betygssystemet funkar, med 2500, 25, maxmerit osv. Sen undrade jag också, om man går ut med låt oss säga några e:n och ett par d:n osv, hur blir det när man söker till...

      Liselotte: : Hej Anna! Du läser på ett högskoleförberedande program och i fall du får ut Examensbevis (dvs uppnår kraven för gymnasieexamen), får du Grundläggande behörighet till... Läs hela svaret
    • Angelica

      Ta studenten tidigare?

      Hej! Jag läser för tillfället sista tredje året på gymnasiet och har precis påbörjat min sista termin. Nu är det så att jag har hittat en yrkesutbildning som börjar i augusti, och skulle avslutas lagom till när ansökningarna för en annan yrkesutbildning som jag gärna vill gå tar plats. Problemet...

      Julia: : Hej Angelica! jag råder dig fråga om du kan komplettera din ansökan med gymnasiebetyg efter det att du får ditt Examensbevis i början av juni. De flesta utbildningar i Sverige vet att gymnasieelever... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga