Hej Linda! inom Redovisning finns det många olika yrken, t.ex Redovisningsassistent (inom just det yrket är det nästan alltid anställning med månadslön som gäller) och så andra yrken, som t.ex Redovisningskonsult (inom det yrket är det nästan alltid enskilda uppdrag som man själv måste hitta; uppdragen kan vara under kort tid eller under flera års tid). Du får gärna kika på många olika yrken inom Ekonomi/redovisning, börja till exempel med yrke/affarsinriktad-redovisningsekonom och kika även på: yrke/redovisningsekonom **** Saken är den att det är inte någon exakt vetenskap - yrken går in i varandra; ibland benämns samma arbetsuppgifter med olika titlar och ibland tvärtom - inom samma yrkestitel får man arbeta med rätt så olika saker. Det som gemensamt för alla som jobbar, på något sätt, med "redovisning" är att de jobbar med siffror och måste vara bra på matte och statistik samt på logiskt tänkande. De måste också vara insatta i lagstiftning inom område Redovisning (i alla fall i den delen som berörs just inom "just de här arbetsuppgifter på just den här arbetsplatsen"). Arbetsplatserna kan vara väldigt olika: kommuner, myndigheter, privata arbetsgivare och så kan man bli egenföretagare/konsult. Ett yrke som i Sverige (inom område Redovisning) är Reglerat, det vill säga strikta krav finns, är Auktoriserad Revisor. men t.ex Revisorsassistent kan ha diverse olika utbildningar och arbetsuppgifter för honom/henne kan vara olika, beroende på exakt vilken arbetsplats hen arbetar på eller vilket uppdrag hen utför "just nu".
Hej, du ställer en mycket svår fråga att svara på. De flesta yrken inom område redovisning är i Sverige icke-reglerade, dvs arbetsgivaren får fritt anställa vem hen vill. Yrkeshögskoleutbildningar brukar ge jobb i större omfattning än högskoleutbildningar; yh är också kortare och mer praktiskt inriktade. Dock, finns det inte jobbgaranti... så ingen kan säga vilka arbetsuppgifter du får eller om du får jobb, över huvudet taget, men chansen är rätt stor efter en yrkeshögskoleutbildning. Vill du ha jobb med Månadslön (tillsvidareanställning) så är det kanske Löneadministratör som jag vill i första hand rekommendera att du tittar på. men det är inte omöjligt att efter vilken som helst yh med ekonomisk inriktning få jobba med utbetalningar av löner, alltså som just Löneadministratör.
Hejsan, vi fick nyss svar från SRF-konsulterna; var god läs nedan:
Hej!Dina 3 frågor:
Jag undrar om redovisningsekonom är ett provisionsyrke eller om det är en "vanlig" lön varje månad?
Svar: Det är ett vanligt yrke med fast lön varje månad, ibland finns även bonus på toppen hos vissa byråer men det är inte den huvudsakliga löneformen.
*** Jag undrar också om man måste hitta sina egna kunder eller inte? Svar 1: Som anställd på en byrå arbetar man med de kunder byrån har eller tar in, och ibland stöter man på någon själv som man kan värva till byrån, men i huvudsak tar man inte in kunderna själv.
Svar 2: Om man driver egen byrå utan att vara anställd hos någon annan får man förstås skaffa kunderna själv, eller via kontakter på banker mm.
*** För och nackdelar med jobbet/utbildningen?
Svar: En oerhört stor fråga, men det är ett roligt arbete med många utmaningar och möjligheter att utvecklas. Man planerar och disponerar ofta tiden själv vilket gör att man kan styra sin arbetssituation,
Och man lär känna många olika företagstyper och branscher som ger bred erfarenhet av företagande.
Jag läser fristående kurser och planerar att kunna ta ut en kandidat inom byggteknik. Vilka lärosäten har examinationsrätt i det ämnet? Försökt leta men hittar ingen bra info angående det…
Milla : :
Hej!att ett lärosäte i grunden har examinationsrätt inom ett visst kunskapsområde betyder inte att det lärosäte också alltid använder sig av den rätten. Hos UKÄ bör du... Läs hela svaret
Hej!
Jag funderar på att läsa 90 hp i svenska och 90 hp i engelska och därmed få ut en kandidatexamen i båda ämnen, och undrar om det går? Om jag väljer att läsa svenska under utbildningens första 90 hp, kan jag ta en kandidatexamen i ämnet då eller måste jag vänta tills jag har läst 90 hp i...
Anna: :
Hej,inom kandidatexamen måste även en kandidatkurs ingå. Totalt måste man ha 180 högskolepoäng (av dem 90 hp inom sitt huvudämne) för att kunna ta ut kandidatexamen men... Läs hela svaret
Hej. Jag undrar om det finns någon skillnad mellan kandidatprogrammet i företagsekonomi som ges i Stockholm och det som ges via Uppsala? Det står nämligen på Stockholms universitet att utbildningen leder till Ekonomie kandidatexamen med företagsekonomi som...
Julia: :
Hej Frida,
om en utbildning heter Kandidatprogrammet, då ger den utbildningen kandidatexamen. Annars så behöver inte en 3-årg utbildning (ett program) på högskolenivå... Läs hela svaret
Hej, Jag bifogar med här en kursplan som jag undrar över vad "Nivå" och "Successiv fördjupning" innebär? Är det någon skillnad mellan dem? Klicka in på "kursplan" i länken:...
Julia: :
Hej!råder dig vända dig till de ansvariga för utbildningen på det lärosäte där utbildningen ges. Känner inte till några "generella" svar på din... Läs hela svaret
Hej!
Jag undrar vad som gäller för studenter med utländsk gymnasieutbildning som vill komplettera i Sverige för att bli behörig för universitetsstudier här i Sverige?
Jag har studerat 40 veckor svenska på grundnivå och sedan svenska som andraspråk 1-3.
Men nu när jag ska komplettera min...
Anna: :
Hej!Det är en fråga du måste ta med CSN. och CSN agerar utifrån de fastställda regler. Be om att CSN gör ett undantag, förklara som du gör här och nu.En... Läs hela svaret
Hej! Om man läser enstaka kurser på högskolan kan det underlätta eller öka chansen till att bli antagen till ett specifikt program på högskolan?
Mikael: :
Om du menar till utbildningar på grundnivå, som t.ex juristprogrammet, läkarprogrammet, lärarprogrammet, socionom mm så är svar Nej.Master- och magisterprogram, som är högskoleprogram... Läs hela svaret
Hejsan! Jag har jätte svårt att hitta en högskoleutbildning för mig. Jag är väldigt intresserad av ekonomi och finans; och skulle vilja gå någon utbildning inom finans men den utbildning vill att jag ska ha gått någon annan utbildning...
Anna: :
hejsan, länk du skickade till är till Masterprogram, alltså utbildning på avancerad nivå = år 4 och 5 på högskolenivå.Innan man kan komma in på år4 ska man ha läst... Läs hela svaret
Låt oss säga att jag hittar ett program på 1 år som ger 60 hp, sedan ett annat på 1 år o sen kanske en kurs. Min fråga är hur lönsamt eller smart är det att lägga ihop utbildningarna på detta vis? Är det bättre att...
Liselotte: :
Hej Emina, På grundnivå finns nog inga program som är på 1 år. Det vanligaste är att program på grundnivå är på 3 år (2åriga program på... Läs hela svaret
Hej!
Jag har tänkt söka till receptarieprogrammet på hemsidan antagning.se men jag undrar ifall man behöver välja grundnivå?
Eller jag undrar ifall man behöver välja avancerad nivå?
Eller ingen utav dem? d.v.s varken välja avancerad eller grundnivå,så kanske det är?.
Tänkte ni på...
Milla : :
Om du är 18 år, så tror jag inte du redan har kandidatexamen från högskola/universitet och Avancerad nivå är magister och masterprogram som kräver att man sedan innan... Läs hela svaret
Hej
jag ska söka till universitetet snart men jag undrar en sak jag märkte på hemsidan när man söker.
jag undrar ska jag välja avancerad eller grundnivå eller (ingenting) utav dem?
Jag som person tror att man inte ska välja avancerad nivå eller grundnivå.Utan man söker bara till programmet...
Julia: :
Hej A,
avancerad nivå på högskolor/universitet i Sverige är magister eller masterprogram som för behörighet kräver att man har kandidatexamen, som motsvarar minst 3 års studier på... Läs hela svaret
