Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32059 frågor besvarade.
undersköterska?
1 Svar
Hej Stefan,
jag tror jag förstår hur du tänker och jag kan i mångt och mycket hålla med dig. Dock är det inte jag eller en annan Studie- och yrkesvägledare som bestämmer.
Det som gäller i Sverige idag (november 2018) ang. yrket UNDERSKÖTERSKA, är följande:
Yrket undersköterska tillhör inte de legitimationsyrken. Därför har man från utbildningssidan inte fastställt exakt vad man måste studera för att få ett arbete som undersköterska.
I Sverige är det arbetsgivaren som avgör om en sökande till en tjänst som "undersköterska" har tillräckliga kvalifikationer, det vill säga den kompetens som arbetet kräver.
Eftersom undersköterska inte är något legitimationsyrke finns det heller inte någon fastställd utbildningsplan som, när man fullgjort den, per automatik gör att man har rätt att titulera sig som "undersköterska", även om före detta elever på Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet och före detta studerande på Komvux, som fick godkända betyg i alla eller de flesta av kurserna i ett kurspaket som oftast bär namnet "Vård och Omsorg", generellt sett brukar kallas för och betraktas som undersköterskor.
Socialstyrelsen har gett ut Allmänna råd om vad som bör krävas för att bli anställd som undersköterska. I Kommunals avtal för år 2016 förtydligas att för att omfattas av det nya löneavtalet ska undersköterskor ha en utbildning som "motsvarar deras yrkestitel".
Inom vuxenutbildning (Komvux) utgår man oftast från socialstyrelsens Allmänna råd och rekommenderar de studerande att läsa 1400 gymnasiepoäng vård- och omsorgskurser - för ökad anställningsbarhet i hela Sverige, möjlighet till löneutveckling samt en möjlighet att komplettera till yrkesexamen från Komvux senare.
Komvux (eller Vuxenutbildningen som den heter i många kommuner) ansvarar varje kommun för. Vill man som vuxen (från 1 juli det kalenderår man fyller 20 år eller om man redan har en treårig gymnasial utbildning bakom sig) utbilda sig på gymnasienivå för att kunna få jobb som undersköterska, vänder man sig till Komvux eller Vuxenutbildningen i den kommunen där man är folkbokförd.
Du frågar också VARFÖR gå en längre utbildning om man även med kortare utbildning kan få jobb som undersköterska? --- Mitt svar på det blir: ungdomar som slutar grundskola, söker nästan alla till gymnasiet. På gymnasiet läser man till Undersköterska i 3 år - på VO, Vård- och omsorgsprogrammet som finns på många gymnasieskolor runt om i landet. På en del av dem kan man läsa VO som gymnasial lärling. VO har inga inriktningar men ger möjlighet för specialiseringar och finns även som en Riksrekryterande utbildning (med särskild variant: Teckenspråk).
Vuxna - som idag är arbetslösa och kan tänka sig arbeta som undersköterskor, vill snabbast komma ut i jobb. Frågan är då om samhället har råd att utbilda dem i 3 år (de måste ha försörjning under studietiden också ju - äta och betala hyra måste vuxna göra...), om ej strikta krav ställs från Socialstyrelsens sida, utan endast rekommendationer...?
Det är alltså en fråga som måste beslutas om "högst uppe", och inte på komvux i de enskilda kommuner...
Jag kan tänka mig att, som vuxen, anses man ha viss erfarenhet av att vårda människor + ansvar läggs på Arbetsgivare att bedöma vem som är lämplig att få anställning.
När brist på undersköterskor är stor, har man inte heller råd att vänta i 3 år innan de blir färdigutbildade; dessutom skulle många av de som går korta kurser till undersköterska, kanske avstå från att utbilda sig, om de såg en 3-årig heltidsutbildning framför sig.
Ännu en aspekt i detta: kan man tänka sig att, som vuxen, läsa i 3 år på heltid, söker man i så fall till sjuksköterskeprogrammet (eller till fysio- eller arbetsterapeutprogrammet).
Jag påstår inte att jag har rätt eller att jag vet allt inom den frågan. Jag hoppas ändå att mitt svar bringar en viss klarhet och kan förklara en del inom den aktuella problematiken.
Vänligen
ANNA
Frågor och svar taggade med 'påverkan på jämförelsetal' (9 st.)
-
Hur räknas jämförelsetal om jag lägger till kurser?
Hej! Jag har läst gymnasie- och komvuxkurser om 2350 poäng och är behörig för högskola. Om jag vill höja mitt jämförelsetal kan jag läsa en ny 100-poängs kurs och få exempelvis A i den. När jag räknar på det mitt nya jämförelsetal då, utgår jag från snittet av mina 2450 poäng - eller - kan...
Hej Johan,svaret är tyvärr Nej, det går inte att göra tilläggskomplettering, alltså att räkna in en ny kurs som inte finns i ditt slutbetyg i andra fall än om... Läs hela svaret -
Räknas alla lästa kurser med i meritvärdet?
Hej! Jag läser ett 4e år på gymnasiet och kommer att ha läst över 2500 kurspoäng vid årets slut. Inkluderas alla kurser i meritvärdet? Eller finns det någon viss mängd poäng man räknar ihop av sina bästa betyg? Det fjärde året läser jag till en gymnasieexamen men har även utökat min...
Hej!Det är tyvärr rätt komplicerat men jag ska försöka förklara så tydligt som möjligt.Examensbevis från gymnasieskolan inkluderar oftast inga U-kurser (utökade... Läs hela svaret -
Gångbara kurser till Handelshögskolan?
Hej! Har förstått att Handelshögskolan inte använder sig av meritpoäng i ansökningar. Min fråga är dock om jag kan använda kurserna från mina meritpoäng (som jag har höga betyg i) och byta bort kurser som jag har sämre betyg i. På hemsidan står det "Tänk på att vi inte tillämpar meritpoäng...
Om du redan fått ut examensbevis då är det en situation men annars är det en annorlunda situation. Om du ännu inte fått ut examensbevis kan du kanske påverka hur ditt examensbevis... Läs hela svaret -
Vilka kurser för att bli behörig?
Hej! Jag har en fundering. En av kraven för att bli antagen till läkarprogrammet är att man har både grundläggande behörighet och godkända betyg i Kemi2, Fysik 2, biologi 2 och Matte 4. Jag har läst samhällsvetenskap och gick ut med giltigt...
Hejsan,du behöver ha godkända betyg i kurser i kemi, biologi och fysik på nivå 2 och i matematik 4. Hur du skaffar de betygen är upp till dig.Vill du läsa på komvux, så kommer... Läs hela svaret -
Utökade kurser i jämförelsetalet?
Hej, Jag undrar om utökade kurser på gymnasiet räknas med i betyget om det är en meritgivande kurs. Mer specifikt läste jag kursen spanska 4 som utökad kurs, och fick ett högt betyg som jag gärna vill skall räknas med i mitt jämförelsetal. Kommer kursens betyg att räknas in i...
Ja, betyg i kurser som ger meritpoäng för dig med Examensbevis, räknas in i ditt jämförelsetal, även om kurser i ditt examensbevis är utökade. Du kan läsa om det på gymnasieguiden.se -
Lägga till extra kurser?
Hej, det är så att jag läser ett program med de antal poäng som krävs för en gymnasieexamen, (2500 poäng). Jag skulle vilja välja till extra kurser, har redan lagt till en 100p kurs i trean, jag undrar om jag kan lägga till FLER kurser, skulle gärna vilja läsa 200 p extra. Min fråga är, är det...
Hej Nadja,det är Rektor som fattar beslut om eleverna på gymnasiet får läsa extrakurser, de så kallade U-kurser (utökade). De kurser som i examensbeviset markeras som U-kurser - räknas in i... Läs hela svaret -
Individuellt val?
Undrar om ett A i ett icke merit givande IV-val tex Idrott - styrketräning, ger mig ett högre jämförelse tal till att söka in på högskola än ett E i Engelska 7. Om mitt jämförelse tal redan är lågt.
Hej Fredrik! Vi kan ta ett exempel. Vi säger att du har D-betyg i alla gymnasiala kurser, förutom gymnasiearbete (där man bara kan få F eller E i betyg) och förutom Idrott (styrketräning) och... Läs hela svaret -
Varför plugga moderna språk 1 på gymnasiet?
Jag har haft franska som modera språk i grundskolan men jag skulle vilja byta till tyska 1 på gymnasiet. Min fråga är då såhär: Varför ska man plugga om man ändå inte får meritpoäng för 1an och 2an av moderna språk?
Hej Roman! På fyra av de högsoleförberedande programmen är det obligatoriskt att läsa Moderna språk. Och om man inte vill eller inte kan läsa Moderna språk 3, t.ex. pga... Läs hela svaret -
Giltigheten för ett basår?
Jag saknar ma3c och fy2 för att få behörigheten jag behöver. Frågan jag har är att ifall jag läser ett tekniskt basår på en högskola räknas det då som att jag har läst dem ämnena enskilt och kan jag ansöka till en högskola med dem ämnena?
Hej Daniel! Om du får godkända betyg i gymnasiala kurser på ett naturvetenskapligt basår på högskola, så har du GODKÄNDA BETYG och har behörighet till de utbildningar där de kurserna krävs för särskild behörighet. Du får dock... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga