Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32000 frågor besvarade.
undersköterska?
1 Svar
Hej Stefan,
jag tror jag förstår hur du tänker och jag kan i mångt och mycket hålla med dig. Dock är det inte jag eller en annan Studie- och yrkesvägledare som bestämmer.
Det som gäller i Sverige idag (november 2018) ang. yrket UNDERSKÖTERSKA, är följande:
Yrket undersköterska tillhör inte de legitimationsyrken. Därför har man från utbildningssidan inte fastställt exakt vad man måste studera för att få ett arbete som undersköterska.
I Sverige är det arbetsgivaren som avgör om en sökande till en tjänst som "undersköterska" har tillräckliga kvalifikationer, det vill säga den kompetens som arbetet kräver.
Eftersom undersköterska inte är något legitimationsyrke finns det heller inte någon fastställd utbildningsplan som, när man fullgjort den, per automatik gör att man har rätt att titulera sig som "undersköterska", även om före detta elever på Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet och före detta studerande på Komvux, som fick godkända betyg i alla eller de flesta av kurserna i ett kurspaket som oftast bär namnet "Vård och Omsorg", generellt sett brukar kallas för och betraktas som undersköterskor.
Socialstyrelsen har gett ut Allmänna råd om vad som bör krävas för att bli anställd som undersköterska. I Kommunals avtal för år 2016 förtydligas att för att omfattas av det nya löneavtalet ska undersköterskor ha en utbildning som "motsvarar deras yrkestitel".
Inom vuxenutbildning (Komvux) utgår man oftast från socialstyrelsens Allmänna råd och rekommenderar de studerande att läsa 1400 gymnasiepoäng vård- och omsorgskurser - för ökad anställningsbarhet i hela Sverige, möjlighet till löneutveckling samt en möjlighet att komplettera till yrkesexamen från Komvux senare.
Komvux (eller Vuxenutbildningen som den heter i många kommuner) ansvarar varje kommun för. Vill man som vuxen (från 1 juli det kalenderår man fyller 20 år eller om man redan har en treårig gymnasial utbildning bakom sig) utbilda sig på gymnasienivå för att kunna få jobb som undersköterska, vänder man sig till Komvux eller Vuxenutbildningen i den kommunen där man är folkbokförd.
Du frågar också VARFÖR gå en längre utbildning om man även med kortare utbildning kan få jobb som undersköterska? --- Mitt svar på det blir: ungdomar som slutar grundskola, söker nästan alla till gymnasiet. På gymnasiet läser man till Undersköterska i 3 år - på VO, Vård- och omsorgsprogrammet som finns på många gymnasieskolor runt om i landet. På en del av dem kan man läsa VO som gymnasial lärling. VO har inga inriktningar men ger möjlighet för specialiseringar och finns även som en Riksrekryterande utbildning (med särskild variant: Teckenspråk).
Vuxna - som idag är arbetslösa och kan tänka sig arbeta som undersköterskor, vill snabbast komma ut i jobb. Frågan är då om samhället har råd att utbilda dem i 3 år (de måste ha försörjning under studietiden också ju - äta och betala hyra måste vuxna göra...), om ej strikta krav ställs från Socialstyrelsens sida, utan endast rekommendationer...?
Det är alltså en fråga som måste beslutas om "högst uppe", och inte på komvux i de enskilda kommuner...
Jag kan tänka mig att, som vuxen, anses man ha viss erfarenhet av att vårda människor + ansvar läggs på Arbetsgivare att bedöma vem som är lämplig att få anställning.
När brist på undersköterskor är stor, har man inte heller råd att vänta i 3 år innan de blir färdigutbildade; dessutom skulle många av de som går korta kurser till undersköterska, kanske avstå från att utbilda sig, om de såg en 3-årig heltidsutbildning framför sig.
Ännu en aspekt i detta: kan man tänka sig att, som vuxen, läsa i 3 år på heltid, söker man i så fall till sjuksköterskeprogrammet (eller till fysio- eller arbetsterapeutprogrammet).
Jag påstår inte att jag har rätt eller att jag vet allt inom den frågan. Jag hoppas ändå att mitt svar bringar en viss klarhet och kan förklara en del inom den aktuella problematiken.
Vänligen
ANNA
Frågor och svar taggade med 'diplom från IB-programmet' (4 st.)
-
Frånvaro, borde man oroa sig?
Hej SYV! Vad är max procent för frånvaro för att kunna få sitt IB diplom? CSN avdras när frånvaron är över 15%, men kan man fortfarande få sitt diplom även som frånvaron är över 15%? Och gäller det för hela...
Hej,INTERNATIONAL BACCALAUREATE DIPLOMA (IB) är ett Internationellt gymnasieprogram, ej svenskt program. Det är därför inte svenska regler som gäller ang.uppfylla kraven för Diplom från IB. Vi... Läs hela svaret -
Påverkar betyget i historia SL betyget i historia 1b?
Hej! Jag går på ib programmet, och har en liten fundering kring historiebetyget. Jag har läst kursen historia 1b, och fick B i betyg(satsade A). Nästa termin börjar jag diploma program, Jag har valt History SL( som enligt Antagning.se motsvarar kursen historia 2)....
Hej,satta betyg gäller tillsvidare. Som reglerna ser ut nu (juni 2023)*** så kan man inte förbättra/höja sitt betyg i en lägre kurs genom att få högre betyg i en... Läs hela svaret -
Hur ska jag gå tillväga?
Hej! Jag sitter i en knepig situation eftersom att jag tagit examen från IB detta året men inte fått mitt diplom p.g.a. otillräckliga betyg i fysik, matte och kemi vilket jag behöver för att vara behörig till utbildningen jag vill söka in till. Att...
Hej Ali, folkhögskolaochKomvux - är 2 Olika vägar att gå. På folkhögskolorna får man Omdöme (ej betyg). På en Allmän kurs på en folkhögskola kan man snabbast... Läs hela svaret -
F eller ta bort en kurs?
Hej! Jag vet att man måste ha godkända betyg 2250 minst e. Men är det skillnad om man får f i 250 poäng eller tar bort 250 poäng? Vad är skillnaden? Sen undrar jag oxkå om IB, hur fungerar det om man vill kompletera med ”vanliga” kurser?
Hej Anna, jag är inte "hundra på" att jag förstår din nuvarande situation; det är rätt komplicerat och finna många regler som gäller för personer med Olika typer av gymnasiala... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga