Sören

    Man har en turkisk gymnasieutbildning (Lise Diploma) och vill börja studera i Sverige, med syftet först att bli elevassistent och sedan kanske studera mer. Man ansöker allmän kurs grund. Är det en bra väg att gå?

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Sören,
    yrket Elevassisstent är i Sverige ett av de många så kallade icke-reglerade yrken. Det blir helt upp till en arbetsgivare att bestämma vem som anställs. Anställningar till elevassistent är ofta tillfälliga - ofta under ett läsår och många ggr är de också på deltid. Det inte heller lätt att få jobb som elevassistent - se t.ex prognos på framtid.se/yrke/elevassistent - det Svårt att få jobb som elevassistent (detta bl.a för att det är få tjänster som annonseras ut och arbetsgivare får egentligen anställa vem hen vill, förutom kravet på att hen som anställs ska visa upp utdrag från polisens belastningsregister).
    Jag säger inte att jag vill avråda från att utbilda sig till elevassistent. Men jag vill påtala att det kan bli svårt att få jobb inom det område, oavsett vilken utbildning man har.
    Har man en utländsk gymnasieutbildning så antar jag att svenska är inte personens modersmål. Jag vill därför råda läsa så mycket svenska som möjligt, både i skolan men även genom att öva på fritiden (prata med personer som har svenska som modersmål, skriva på svenska så mycket som möjligt och be omgivningen att rätta till de eventuella felen man gör i tal och i skrift).
    Vidare tänker jag också på engelska. Hur mycket engelska kan personen som din fråga handlar om? I Sverige är det i väldigt svårt att utbilda sig på eftergymnasial nivå om kan för lite engelska. Högskoleutbildningar kräver t.ex minst godkänt betyg i kursen Engelska 6 (som är andra kurs på gymnasienivå). Yrkeshögskola kan göra undantag och ibland kan man komma in även om man inte kan någon engelska (här beror det på vilken utbildning man söker inom yrkeshögskola).
    Du nämner i din fråga "allmän kurs grund"; jag antar att det är en utbildning inom folkhögskola. När man söker till en folkhögskola brukar bedömning göras innan kursdeltagare placeras på en viss kurs eller utbildning inom folkhögskola; det är personal på folkhögskolan som genom att titta på personens tidigare utbildningar + tester och samtal som gör bedömning vilken nivå som passar bäst. "Grund" brukar kallas kurser som ligger inom grundskola (alltså kunskapsnivå upp t o m årskurs 9 i grundskolan). Saken är den att personen kan vara väldigt högutbildad i sitt hemland men hen kanske inte kan någon svenska och engelska över huvudet taget och då börjar man läsa från "noll" inom just de ämnena.
    Vad gäller samhällskunskap och historia, så är det inte exakt samma innehåll i ämnena i olika länder; dock brukar man ändå bedömas som att man har "svenska kunskaper inom de ämnena" om man har högre utbildning med "allmän eller humanistisk inriktning" från ett annat land.
    Siktar personen på högskola/universitet i Sverige, då råder jag att skicka utbildningsdokument för bedömning till UHR. Sedan ska man vara medveten om att man måste uppnå lägst E (godkänt nivå) i Svenska som andraspråk 3 och i Engelska 6 (för grundläggande behörighet till svenska högskolestudier). Om man vet att det blir svårt att uppnå (kanske bl.a på grund av personens ålder) så kanske man ska sätta andra mål än just universitetsutbildning. Titta gärna på yrkeshögskoleutbildningar: de ligger på eftergymnasial nivå. Språkmässigt måste man helst uppnå lägst godkänt betyg i andra gymnasiekurs, SAS, svenska som andraspråk2 för att med framgång läsa på en yh-utbildning och uppnå examen.
     

    • : Hej! Tack för svaret. Personen har sökt allmän kurs grund på folkhögskolan. Men det är kanske bättre att rekommendera att plugga på komvux istället för när man redan har utländsk gymnasieutbildning?
    • Julia :

      Det viktigaste är att man lär sig svenska så fort och så bra som möjligt. Var och hur man gör det - kan var olika från person till person. Det finns exempel när folk lärde sig svenska helt på egen hand (inom familjen t.ex - och genom självstudier och genom att prata med vänner och bekanta) och sedan kunde t o m skriva doktorsavhandling på svenska (detta utan att en enda timme läsa svenska i skolan) men det är ett undantag. Just den personen som jag skriver om nu hade masterprogram avklarat i sitt hemland och kunde ganska många olika språk (ju fler språk man redan kan desto lättare lär man sig ännu ett nytt språk - säger forskningen och så ser man det även i de fall man träffar på i det verkliga livet...). Om det är folkhögskola eller komvux som passar just den personen bättre, kan jag inte säga ngt om pga jag känner inte personen i fråga. Språkstudier i Sverige för vuxna som inte kan svenska brukar börja med SFI, svenska för invandrare (undervisning i SFI kan finnas inom komvux och på folkhögskolorna). När man är klar med SFI förväntas man kunna svenska motsvarande godkänt betyg i årskurs6 i den svenska grundskolan. Sedan är det Svenska som andraspråk "grund" (motsvarande högstadiet upp till och med årkurs 9 på grundskolan); sedan är det gymnasiesvenska: tre kurser á 100p. SAS 1, 2 och 3. Och först efter det förväntas man ha nivån i svenska som gör det möjligt att läsa på eftergymnasial nivå på en utbildning med undervisningsspråk Svenska.
      Det finns också forskning som påstår att man lär sig nytt språk lättare och snabbare om man samtidigt lär sig ngt som intresserar en (på det nya språket, alltså); exempel: en person är mycket intresserad av historia - i så fall kan det bli så att just den personen skulle lära sig ett nytt språk lättar och bättre (snabbare) om hen läste ämnet Historia på det nya språket. En "total nybörjare" som inte kan ett ord svenska vinner i början av sina studier om lärare kan den studerandes modersmål (då mycket översättningar och förklaringar krävs), men så fort man lär sig lite grand - är det fördelaktigt att gå över till en svenskspråkig lärare som Inte kan den studerandes modersmål, då tvingas man använda svenska. Var de perfekta villkor för språkinlärning finns för just den personen som du syftar på i din fråga, vet inte jag. Bra att diskutera det med SYV-en på en folkhögskola och på komvux i ett personligt samtal (om inte på plats, då i alla fall inom en videolänk) och med hjälp av en tolk.

    Frågor och svar taggade med 'flyg' (8 st.)

    • Allan

      Pilotutbildning?

      Hej! Jag har länge velat utbilda mig själv till pilot men jag har sett att pilotutblildningen kostar flera hundra tusen kronor. Min fråga är ju då om staten betalar för pilotutbildningen eller om jag själv måste betala för den

      Milla : : Utbildning till pilot inom... Läs hela svaret
    • Evelina

      Yrken inom flygbranschen?

      Hej! Jag studerar just nu till röntgensjuksköterska (T2), men börjar känna allt mer att jag gjort fel val. Yrket intresserar mig inte som jag hade trott, vilket gör att jag inte har någon motivation att plugga... Jag under lång tid varit väldigt intresserad av resor, har varit ute och rest i...

      Anna: : Hej Evelina,det finns många olika yrken inom de områden som du är intresserad av, nämligen resor, flygplats, flygplan och turism.Frågan är dock om du vill hjälpa andra att kunna resa eller om du... Läs hela svaret
    • Daniel

      Jag vet inte vad jag vill bli!?

      Hej! Jag har alltid varit intresserad av flygplan och att flyga! Men jag har höraapparater så pilot kan jag inte bli.. så jag funderade på att bli flygmekaniker/tekniker men när jag var på öppet hus på det gymnasiumet så sa dem att man behövde höga betyg och extremt mycket pluggande... vilket...

      Julia: : Hej DanieI, kika gärna på yrket vetenskapskommunikatör med rymdinriktning>> och så finns det också möjIighet för en journaIist att speciaIisera sig om skriva om FIyg- och rymd... ur... Läs hela svaret
    • Emil

      Hur blir man flygmekaniker efter att ha gått ut gymnasiet?

      Hej! Jag har gått ut naturvetenskapliga programmet och undrar hur jag nu kan utbilda mig till flygmekaniker? Syftar inte på flygtekniker. Tack

      Daniel: : Hej Emil, du är intresserad av att bli Flygmekaniker >> men inte FIygtekniker >> - jag kan inte direkt säga att det är någon större skiIInad meIIan de två yrken, utan de kan nog... Läs hela svaret
    • Albin

      Vilken linje och vart ska man gå om man vill bli flygledare?

      Eftersom LFV inte tar emot ansökningar längre vart ska man då vända sig om man vill bli flygledare. Vilken linje ska man gå på gymnasiet, Och finns det något gymnasium som är förberedande för att bli flygledare? MVH ALBIN

      Anna: : Hej Albin, jag undrar om du vill se på info om yrket flygledare på Framtid.se>> ? Det info som vi har idag är att det inte i dagens läge finns någon utbildning... Läs hela svaret
    • Linus

      Vilket av dessa två ska jag välja?

      Hej, jag ska söka nu till gymnasiet och mitt mål är att till slut studera och forska på universitetet i Luleå inom rymdteknik och jag vet inte vilken gymnasielinje jag ska välja, med tanke på inriktningen skulle jag välja rymdteknik i Kiruna men med geografin i tanken skulle jag vilja gå närmre...

      Lena: : Hejsan, eftersom Flygteknikutbildningen är ett yrkesprogram så måste du för att sen kunna söka in till ett Civilingenjörsprogram i rymdteknik på Luleå universitet komplettera med ganska mycket matte, kemi och fysik. Men om... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga