Frågor och svar taggade med 'england' (28 st.)

3 Poäng

Abeer 2020-10-25

Jag har utländsk utbildning (juridik) som motsvarar 180 hp i Sverige och nu vill jag fortsätta studera till lärare. Jag har läst om Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) och vill ansöka så får jag det? om det är ja, hur kan jag göra det? vilka universitet kan jag ansöka?

1 Svar

1 Poäng

Anna SYV på FrågaSYV 2020-10-26

Hej!
jag vill börja med att påpeka att ämnet Juridik är mycket "litet" inom den svenska gymnasieskolan. På grundskolan undervisas inte i det ämnet alls och på gymnasiet finns endast 3 kurser: se information på skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/juridik

Även om det bl.a i engelska finns också "endast 3 kurser": engelska 5, 6 och 7, så är det stor skillnad - för att eng 5 är obligatorisk kurs på alla gymnasiala program och eng 6 - på alla högskoleförberedande; och eng 7 vill många elever läsa pga kursen ger meritpoäng. Kurser i juridik på gymnasiet ger inte meritpoäng och de är inte obligatoriska på de flesta program; utan i första hand läses de på inriktningen Juridik på ekonomiprogrammet. Kursen Privatjuridik läses även på inriktningen Ekonomi på EK (pga det är en kurs inom Programgemensamma ämnen); du får gärna titta på Programplan för EK.
Det blir på grund av att kurser i juridik läses som obligatoriska endast på EK, osannolikt att kunna få heltidstjänst som lärare i juridik inom gymnasiet. Det skulle i så fall vara att få "hoppa mellan" skolorna (kanske jobba på 5-6 olika gymnasieskolor samtidigt) men det är svårt för skolorna att samordna schemat, så det är ganska otroligt om det skulle vara möjligt att åstadkomma i praktiken.
Gymnasielärare är i Sverige oftast behöriga i 2 ämnen (ibland i 3 ämnen).
****
För att kunna få ut legitimation som lärare i juridiska kurser på gymnasiet: behövs lärarexamen som gymnasielärare (i vilka ämnen som helst) + minst 90 hp*, 3 terminer, studier i juridik på högskolenivå.
*hp = högskolepoäng

Det finns olika vägar att gå:
t.ex kan man söka jobb som obehörig lärare; när det är lärarbrist så kan man få jobba (i alla fall en termin eller ett läsår) utan lärarlegitimation och på så sätt kan man prova på jobbet. Sedan kan man som obehörig lärare få hjälp att bli behörig, när man har arbetat i några år.
Läsa på ämneslärarprogrammet mot gymnasielärare (i vilka ämnen som helst) och sedan ansöka om utökning av lärarlegitimationen med motivering att man har godkända studier i juridik på högskolenivå motsvarande minst 90 hp.

Prata gärna med studievägledare på lärarhögskolan. Be honom/henne om tips om hur du kan gå tillväga.
Att gå direkt, nu, via KPU, tror jag inte är en framkomlig väg. Detta bland annat för att vid antagning till KPU prioriteras de som ska bli lärare i flera ämnen och inte i endast ett ämne. Sedan, om du skulle komma in på KPU och få lärarexamen som lärare i judik på gymnasiet, så kan du inte (med stor sannolikhet) få heltidstjänst med undervisning i endast juridiska kurser (pga det är få kurser och de läses endast på några få gymnasieprogram).
Jag skulle rekommendera att du väljer "ditt andra undervisningsämne" bland de "stora" gymnasieämnen som t.ex svenska, engelska eller matematik (i första hand) eller samhällskunskap, historia, naturkunskap (i andra hand).
Du frågar var KPU-utbildningar erbjuds: var god se studera.nu/kpu där det nämns 22 lärosäten (uppgift från okt 2020) där KPU erbjuds, av de KPU på Gymnastik- och idrottshögskola och på Musikhögskolan, som inte blir aktuellt att läsa om man vill bli lärare i juridik, så finns det därför 20 lärosäten för dig att kika på och ta kontakt med (men jag tror inte att vägen genom KPU - i alla fall inte nu, direkt - blir rätt väg för dig). Jag skulle råda dig att först läsa minst 90 hp, 3 terminer på heltid, i t.ex samhällskunskap, historia, engelska eller naturkunskap... för att du ska ha något av de ämnena som ditt andra undervisningsämne, och först efter det söka till KPU. Att söka till KPU eller någon annan utbildning är inte förbjudet, men att man söker betyder inte att man per automatik blir antagen.