Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31938 frågor besvarade.
Utökade kurser?
5Poäng
Filip
Hej!
Jag går andra året på ekonomi programmet och Tidigare har jag i årskurs 1 gått idrottspecialiseringen 1 & tränings och tävlingslära 1 som går under
'' individuella val''. Men ångrade mig efter att jag genomfört båda kurserna och ville därför sluta och inte fortsätta med idrottspecialiseringen 2, tränings och tävlingslära 2 i årskurs 3.
Vad jag har hört så kan inte elever som gått detta gå Affärsjuridik och redovisning 2 i årskurs 3. anledningen vet jag inte, men kanske för att det krockar? För mig å andra sidan krockar det inte eftersom jag inte går idrottspecialiserings 2/ tränings och tävlingslära 2 . ((KAN JAG DÅ GÅ AFFÄRSJURIDIK OCH REDOVISNING 2 ? ))
En annan fråga är: Finns det någon uppsatt ''gräns' för hur mycket man kan överstiga 2500 poäng?
( vet att man måste sätta utökat på kurser INNAN man går den)
Och en ännu en till fråga lyder: VILKA KURSER KAN MAN SÄTTA UTÖKAT PÅ?
Har http://www.gymnasieguiden.se/files/uploads/150122/Programplan_EK.pdf kan du se PROGRAMPLAN för Ekonomiprogrammet (längst ner på sidan finns det en tydlig "programstruktur"): vad man läser för att uppnå examen från EK. De DELAR där man VÄLJER, är
1. en av inriktningarna (med alla kurser som ingår i inriktningen) - de väljs som ett "paket"
2. programfördjupande kurser från listan på vilka kurser som FÅR LÄSAS som programfördjupande (olika lista på olika program)
3. kurser inom individ.val - 200 p.
4. tema för gymnasiearbete (kursen "i sig" är obligatorisk men innehåll, rubrik mm väljer man i samråd med handledaren).
Individuellt val, 200 poäng, är det vilka som helst kurser som finns möjlighet att läsa (som skola kan erbjuda).
Utökade kurser är det också - "vilka som helst" och dessutom (till skillnad från individ.val där det är 200 p.) även "hur många som helst". Det finns ingen formell begränsning i hur många "utökade kurser" man får läsa. Men: praktiska hinder kommer i vägen. Eftersom en gymnasieskola inte har någon skyldighet att erbjuda utökade kurser, säger många skolor NEJ till det: det kostar att ge mer undervisning. För eleven innebär "utökade kurser" att hen läser på mer än heltid och tid och ork sprids på flera ämnen vilket oftast betyder att man får lägre betyg än man annars skulle kunnat få. Sedan är det med "schematkrockproblematiken" och även lärarkapacitet, som inte räcker... I praktiken blir det så att på hälften av gymnasieskolor får man över huvudet taget inte läsa några "utökade kurser" och på andra skolor är det en del elever som läser en eller två "utökade kurser" (men de eleverna är i minoritet). De flesta elever läser inga utökade kurser.
Om det finns praktisk möjlighet att ordna att du får läsa just de kurser som du vill - på din skola - kan inte vi på Fråga SYV svara på. Svar på frågan beror på flera olika saker - bl a på hur många elever som redan är lovade att läsa samma kurser som du också vill läsa. En klass får inte bli hur stor som helst och för att dela en klass på två (mindre) klasser - det är dyrt och kanske lärarkapacitet inte räcker (antal behöriga lärare är ju inte oändlig och en och samma lärare kan inte undervisa hur många elever som helst: det måste finnas tid och ork för varje elev i klassen - från lärarens sida).
Jag råder dig göra följande:
jämför din individuella studieplan (som du utarbetade tillsammans med SYV på din skola) med den Generella programplanen (länk ovan) - och se om det stämmer, dvs att dina önskemål inte krockar med de "måsten" som finns.
Nästa punkt: i fall dina önskemål passar in i programstrukturen - så att du kommer kunna uppfylla kraven för examen, ansöker du på skolan om att få ändra din Studieplan. Elevens individuellt studieplan får revideras proaktivt (dvs framåt, innan kurser har påbörjats). Oftast är det SYV på skolan som håller i detta. Kan, dock, vara klasslärare/mentor - på vissa skolor. Om undantag önskas - t.ex. att läsa en "utökad kurs" - är det Rektor på programmet som fattar beslut. Rektor vill oftast få frågan från SYV eller lärare (ämneslärare eller klasslärare/mentor) och inte från eleven, detta för att SYV eller lärare gör "första bedömningen": om programstrukturen kommer att följas och om eleven har kapacitet för att kunna klara läsa utökat.
Du får gärna återkomma i fall något fortfarande är oklart! Vi ska försöka hjälpa dig att reda ut det som vi kan reda ut här på Fråga SYV. Jag ber om överseende med att vi inte kan veta detaljförhållandena på varje enskild skola och måste i de fallen hänvisa till skolan direkt.
Bästa hälsningar
Lycka till!
ANNA
Utökat svar
Hej Filip!
jag börjar med det viktigaste: det du kan KRÄVA av din gymnasieskola - att de ger dig möjlighet att läsa de kurser som leder till möjlighet att ta ut gymnasieexamen från just det programmet som du kom in på - i ditt fall från Ekonomiprogrammet.
Detta innebär att du har rätt att läsa alla de obligatoriska kurser + rätt ANTAL (i poäng) valbara kurser - så att summan poäng blir 2500 poäng (inklusive 100 poäng gymnasiearbete).
Exakt VILKA valbara kurser du får läsa är det upp till skolan att erbjuda (här finns det begränsning på vilka kurser som får läsas på ett visst program och annars upp till skolan att bestämma). Att läsa fler poäng än 2500 (sammanlagt under 3 år på gymnasiet) har du inte rätt att kräva. Du kan fråga och hoppas att du får läsa mer. Det är inte en rättighet utan upp till Rektor att besluta om.
Om du redan läst en kurs och har betyg i den, så måste det betyget finnas med i det dokumentet som du får när du slutar på gymnasiet: Examensbevis eller Studiebevis. Även F är ett betyg.
Att låtsas som om du inte läste någon kurs får man inte göra.
Nästa fråga: du skriver så här "När du säger att man kan lägga "utöka" på vilken kurs som helst?" - då är inte jag säker på vad du menar. Så här ligger det till. "Utökad kurs" är en kurs med lika många poäng och samma innehåll som en vanlig kurs. Den kallas för UTÖKAD (kanske inte det bästa namnet, men det är inte jag som hittade på det namnet :) för att det är en EXTRA KURS. Jag tycker att det skulle vara bättre att ändra namnet från "utökad kurs" till "extra kurs" för det förklarar bättre.
Exempel: vi tar en kurs "Engelska 7" som alltid är på 100 gymnasiepoäng.
Innehåll i kursen eller antal poäng i kursen ändras INTE. Dock kan den läsas som Programfördjupande (på vissa program, men inte på alla). Den kan läsas inom Individuellt val eller som en "utökad kurs", dvs som en EXTRA KURS. Och det som gör att det blir "extra" är följande:
om en elev redan (utan Eng 7) har 2500 poäng kurser i sin Studieplan att läsa + även får läsa Eng 7, vilket gör att eleven får 2600 poäng att läsa, då blir Eng 7 en "utökad kurs" (samma som extra kurs).
Varför det är viktigt att veta exakt VILKA KURSER som blir utökade (extrakurser)? Jo, för att betyg i de "utökade kurser" räknas in i Jämförelsetal enbart i två fall:
1. om den kursen ger Meritpoäng
2. om den kursen krävs för behörighet till just den högskoleutbildning som man söker just då.
I alla andra fall räknas inte betyg i utökade kurser in i elevens Jämförelsetal (med vilket man konkurrerar om platsen på högskola).
Du får gärna återkomma och jag ska förklara så gott jag kan.
Men du måste ändå vända dig till din skola (SYV, mentor, rektor) - för att få svar på de frågor som bara din skola kan svara på.
Bästa hälsningar
Lycka till!
ANNA
Frågor och svar taggade med 'samhällskunskap' (46 st.)
Hej jag ansökt om en utbildning. Såg sedan att det står för grundläggande behörighet så krävs det samhällskunskap 1a2 eller Samhällskunskap 1b. Jag har inte läst någon utav dessa kurser. Finns det möjlighet att bli antagen...
Milla : :
Hej,Grundläggande behörighet kan man uppnå på olika sätt. Det är inte alltid som man måste ha godkända betyg i kurserna i just samhällskunskap; många ggr kan man ha... Läs hela svaret
Hej! Jag funderar på att göra en prövning i matematik B och Samhällskunskap A. Jag tog min gymnasieexamen med det äldre betygssystemet dvs (IG-MVG). Dessa kurser är de enda kurserna jag endast har G i och skulle därför vilja öka dessa betyg...
Mikael: :
Jag råder dig göra prövningar i kurserna samhällskunskap 1b och matematik 2a. Kursen samhällskunskap 1b är en motsvarande kurs mot den gamla kursen samhällskunskap A. Och vad... Läs hela svaret
Jag har hört att man kan byta ut vilket betyg som helst mot t ex betyg i modersmål, alltså även betyg i de behörighetsgivande ämnena. Så även om man måste vara godkänd i t ex historia för att komma in på...
Anna: :
Hej Lovisa!Vi på FRåGA SYV gör inte antagning till gymnasiet, det gör gymnasieantagningskanslierna. Du får gärna ställa din fråga till gymnasieantagningskanslierna. Min tolkning av reglerna... Läs hela svaret
Hej!
Jag har tänkt att börja plugga matte 2b och samhällskunskap 1b på vux.
Jag vill plugga 100% och kommer att ansöka om CSN eftersom jag behöver pengar (då jag inte jobbar något)
Jag undrar nu hur lång tid tar det att läsa dessa två kurser på 100%? Kan man dela upp det eller måste man...
Anna: :
Hej Madeleine!De 2 kurser du nämner i din fråga är på 100 gymnasiepoäng/styck.100 gymnasiepoäng läser man på heltid på 5 veckor; alltså 2 kurser á 100p/styck... Läs hela svaret
Hej! Har tänkt söka in till bildlärare och de står att man måste ha samhällskunskap 1b. Jag har läst samhällskunskap 1a1 + 1a2, är detta samma sak eller måste jag läsa 1b också?
Julia: :
Hej B, om du har godkända betyg i samhällskunskap 1a1 och 1a2, då har du samma behörighet som samhällskunskap 1b ger.
Hej! Jag funderar på att plugga till ämneslärare och skulle då vilja läsa samhällskunskap som första ämne. Som andra ämne skulle jag vilja ha psykologi eller sociologi. Vet ni om dessa kombinationer erbjuds någonstans? Hur kan man annars gå till väga för att bli lärare i dessa ämnen? Tacksam för...
Anna: :
Hej Olivia,utbud på svenska lärosäten till hösten 2021 kommer att fastställas till mitten på mars 2021 då anmälningsperioden börjar. Ännu kan man... Läs hela svaret
Hej! Mitt namn är Sara Atle och jag går just nu tredje året på samhällsprogrammet inriktning samhällsvetenskap. Jag planerar att söka plats på universitetet HT/21, men är kluven i mitt val. Mitt drömyrke har under alla år varit att...
Anna: :
Hej Sara,när det är lärarbrist kan man få jobb som lärare även utan lärarexamen, men får att bli "behörig lärare"... Läs hela svaret
Hej, jag går 2a året på handel- och adiministrationsprogrammet just nu men vill läsa på komvux efter studenten och senare plugga till psykolog. Jag har lagt till Sv2 och Eng6 och undrar om jag bara behöver läsa upp Ma2, Sam1a2 och Sv3 efter gymnasiet?
Vägledare: :
Hej, utbildningar, i Sverige, på psykologprogrammet brukar - för särskild behörighet - kräva Matematik 2 och Samhällskunskap 1b. I stället för... Läs hela svaret
Hejsan, jag vill bli gymnasielärare och undervisa i spanska och samhällskunskap men jag vet att just detta kombinationsämne är omöjligt att ha. Finns det enskilda kurser som jag kan läsa eller en annan väg som jag kan ta istället? Om utbildningen...
Anna: :
Hej!du kan läsa 120 hp (fyra terminer på heltid) Spanska och 90 hp (tre terminer på heltid) i samhällskunskap (på en valfri högskola-universitet) och söka sedan... Läs hela svaret
Hej! Jag planerar att skriva mitt gymnasiearbete med inriktning samhällskunskap nästa termin och har några frågor. Jag har haft ett problem med att begränsa mina frågeställningar förut och undrar om man kan få exempel på simpla...
Julia: :
Hej Kalle!"Samhällskunskap" är ett mycket stort område, med massvis med olika möjligheter att hitta teman för GA inom! Vad är du intresserad av inom samhällskunskap? Tanken med... Läs hela svaret
Hej jag har många olika ideer om vad jag vill plugga till på universitet, en av dessa är psykologi. Däremot går jag IB programmet och jag vet att man måste ha Samhällskunskap 1b för att vara behörig till psykologiprogrammet. Mitt problem...
Julia: :
Hej Selma,enligt informationen på Universitets- och högskolerådets hemsida antagning.se/International-Baccalaureate/IB-examen-2014-eller-senare så anses man ha behörighet i Samhällskunskap 1 och... Läs hela svaret
Hej! Jag vill läsa till förskolelärare och har läst Samhällskunskap 1b, Samhällskunskap 2 men ingen Naturkunskap. Behöver jag läsa både Naturkunskap 1b och Naturkunskap 1a1+1a2 eller räcker det med bara Naturkunskap 1b? samt inte läsa...
Anna: :
Hej,kurserna naturkunskap 1a1 och 1a2 utgör tillsammans kursen nk1b, alltså läser man antingen nk1b eller nk1a1 och 1a2. Det räcker alltså med "bara" Nk1b.Om du har godkända betyg i... Läs hela svaret
Hej! Jag vill räkna ut mitt meritpoäng men vilka ämnen ska jag ta med? Jag har min gymnasieexamen men har också läst samhällskunskap engelska 6 och matte 2 efter, räknas inte dem med? Jag har ju bättre betyg i engelska 6 och matte 2 än i engelska...
Anna: :
Hej Madeleine!Du behöver inte själv räkna fram ditt meritvärde, utan det gör Antagning.se om du ansöker till en svensk högskoleutbildning och bedöms som behörig.Du kan annars... Läs hela svaret
Hejsan! Om jag läset två utökade kurser kommer jag då senare när jag söker till ett universitet/högskola söka med de betygen så de kommer med i mitt snit? Och jag är inte helt hundra på hur jag räknar mitt snitt, men är det...
Julia: :
Hejsan,samhällskunskap 1b = 1a1 + 1a2Om du har godkänt betyg i 1b eller i 1a1 och 1a2 får du samma behörighet.****U-kurser (som i examensbeviset) är markerade med "U" räknas in i... Läs hela svaret
Jag funderar på att byta program nu i maj eftersom jag mer och mer märker att naturprogrammet inte känns rätt för mig och jag inte heller känner mig riktigt välkommen i klassen. Jag har godkända betyg i alla ämnen men jag tröttnar på de...
Peter: :
Hej Samiel. mitt råd till dig blir att du1. lägger in ansökan till Samhällsvet.programmet (till år1) under Omvalsperioden (via gymnasieantagningen);2.... Läs hela svaret