Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31896 frågor besvarade.
Utökade kurser?
5Poäng
Filip
Hej!
Jag går andra året på ekonomi programmet och Tidigare har jag i årskurs 1 gått idrottspecialiseringen 1 & tränings och tävlingslära 1 som går under
'' individuella val''. Men ångrade mig efter att jag genomfört båda kurserna och ville därför sluta och inte fortsätta med idrottspecialiseringen 2, tränings och tävlingslära 2 i årskurs 3.
Vad jag har hört så kan inte elever som gått detta gå Affärsjuridik och redovisning 2 i årskurs 3. anledningen vet jag inte, men kanske för att det krockar? För mig å andra sidan krockar det inte eftersom jag inte går idrottspecialiserings 2/ tränings och tävlingslära 2 . ((KAN JAG DÅ GÅ AFFÄRSJURIDIK OCH REDOVISNING 2 ? ))
En annan fråga är: Finns det någon uppsatt ''gräns' för hur mycket man kan överstiga 2500 poäng?
( vet att man måste sätta utökat på kurser INNAN man går den)
Och en ännu en till fråga lyder: VILKA KURSER KAN MAN SÄTTA UTÖKAT PÅ?
Har http://www.gymnasieguiden.se/files/uploads/150122/Programplan_EK.pdf kan du se PROGRAMPLAN för Ekonomiprogrammet (längst ner på sidan finns det en tydlig "programstruktur"): vad man läser för att uppnå examen från EK. De DELAR där man VÄLJER, är
1. en av inriktningarna (med alla kurser som ingår i inriktningen) - de väljs som ett "paket"
2. programfördjupande kurser från listan på vilka kurser som FÅR LÄSAS som programfördjupande (olika lista på olika program)
3. kurser inom individ.val - 200 p.
4. tema för gymnasiearbete (kursen "i sig" är obligatorisk men innehåll, rubrik mm väljer man i samråd med handledaren).
Individuellt val, 200 poäng, är det vilka som helst kurser som finns möjlighet att läsa (som skola kan erbjuda).
Utökade kurser är det också - "vilka som helst" och dessutom (till skillnad från individ.val där det är 200 p.) även "hur många som helst". Det finns ingen formell begränsning i hur många "utökade kurser" man får läsa. Men: praktiska hinder kommer i vägen. Eftersom en gymnasieskola inte har någon skyldighet att erbjuda utökade kurser, säger många skolor NEJ till det: det kostar att ge mer undervisning. För eleven innebär "utökade kurser" att hen läser på mer än heltid och tid och ork sprids på flera ämnen vilket oftast betyder att man får lägre betyg än man annars skulle kunnat få. Sedan är det med "schematkrockproblematiken" och även lärarkapacitet, som inte räcker... I praktiken blir det så att på hälften av gymnasieskolor får man över huvudet taget inte läsa några "utökade kurser" och på andra skolor är det en del elever som läser en eller två "utökade kurser" (men de eleverna är i minoritet). De flesta elever läser inga utökade kurser.
Om det finns praktisk möjlighet att ordna att du får läsa just de kurser som du vill - på din skola - kan inte vi på Fråga SYV svara på. Svar på frågan beror på flera olika saker - bl a på hur många elever som redan är lovade att läsa samma kurser som du också vill läsa. En klass får inte bli hur stor som helst och för att dela en klass på två (mindre) klasser - det är dyrt och kanske lärarkapacitet inte räcker (antal behöriga lärare är ju inte oändlig och en och samma lärare kan inte undervisa hur många elever som helst: det måste finnas tid och ork för varje elev i klassen - från lärarens sida).
Jag råder dig göra följande:
jämför din individuella studieplan (som du utarbetade tillsammans med SYV på din skola) med den Generella programplanen (länk ovan) - och se om det stämmer, dvs att dina önskemål inte krockar med de "måsten" som finns.
Nästa punkt: i fall dina önskemål passar in i programstrukturen - så att du kommer kunna uppfylla kraven för examen, ansöker du på skolan om att få ändra din Studieplan. Elevens individuellt studieplan får revideras proaktivt (dvs framåt, innan kurser har påbörjats). Oftast är det SYV på skolan som håller i detta. Kan, dock, vara klasslärare/mentor - på vissa skolor. Om undantag önskas - t.ex. att läsa en "utökad kurs" - är det Rektor på programmet som fattar beslut. Rektor vill oftast få frågan från SYV eller lärare (ämneslärare eller klasslärare/mentor) och inte från eleven, detta för att SYV eller lärare gör "första bedömningen": om programstrukturen kommer att följas och om eleven har kapacitet för att kunna klara läsa utökat.
Du får gärna återkomma i fall något fortfarande är oklart! Vi ska försöka hjälpa dig att reda ut det som vi kan reda ut här på Fråga SYV. Jag ber om överseende med att vi inte kan veta detaljförhållandena på varje enskild skola och måste i de fallen hänvisa till skolan direkt.
Bästa hälsningar
Lycka till!
ANNA
Utökat svar
Hej Filip!
jag börjar med det viktigaste: det du kan KRÄVA av din gymnasieskola - att de ger dig möjlighet att läsa de kurser som leder till möjlighet att ta ut gymnasieexamen från just det programmet som du kom in på - i ditt fall från Ekonomiprogrammet.
Detta innebär att du har rätt att läsa alla de obligatoriska kurser + rätt ANTAL (i poäng) valbara kurser - så att summan poäng blir 2500 poäng (inklusive 100 poäng gymnasiearbete).
Exakt VILKA valbara kurser du får läsa är det upp till skolan att erbjuda (här finns det begränsning på vilka kurser som får läsas på ett visst program och annars upp till skolan att bestämma). Att läsa fler poäng än 2500 (sammanlagt under 3 år på gymnasiet) har du inte rätt att kräva. Du kan fråga och hoppas att du får läsa mer. Det är inte en rättighet utan upp till Rektor att besluta om.
Om du redan läst en kurs och har betyg i den, så måste det betyget finnas med i det dokumentet som du får när du slutar på gymnasiet: Examensbevis eller Studiebevis. Även F är ett betyg.
Att låtsas som om du inte läste någon kurs får man inte göra.
Nästa fråga: du skriver så här "När du säger att man kan lägga "utöka" på vilken kurs som helst?" - då är inte jag säker på vad du menar. Så här ligger det till. "Utökad kurs" är en kurs med lika många poäng och samma innehåll som en vanlig kurs. Den kallas för UTÖKAD (kanske inte det bästa namnet, men det är inte jag som hittade på det namnet :) för att det är en EXTRA KURS. Jag tycker att det skulle vara bättre att ändra namnet från "utökad kurs" till "extra kurs" för det förklarar bättre.
Exempel: vi tar en kurs "Engelska 7" som alltid är på 100 gymnasiepoäng.
Innehåll i kursen eller antal poäng i kursen ändras INTE. Dock kan den läsas som Programfördjupande (på vissa program, men inte på alla). Den kan läsas inom Individuellt val eller som en "utökad kurs", dvs som en EXTRA KURS. Och det som gör att det blir "extra" är följande:
om en elev redan (utan Eng 7) har 2500 poäng kurser i sin Studieplan att läsa + även får läsa Eng 7, vilket gör att eleven får 2600 poäng att läsa, då blir Eng 7 en "utökad kurs" (samma som extra kurs).
Varför det är viktigt att veta exakt VILKA KURSER som blir utökade (extrakurser)? Jo, för att betyg i de "utökade kurser" räknas in i Jämförelsetal enbart i två fall:
1. om den kursen ger Meritpoäng
2. om den kursen krävs för behörighet till just den högskoleutbildning som man söker just då.
I alla andra fall räknas inte betyg i utökade kurser in i elevens Jämförelsetal (med vilket man konkurrerar om platsen på högskola).
Du får gärna återkomma och jag ska förklara så gott jag kan.
Men du måste ändå vända dig till din skola (SYV, mentor, rektor) - för att få svar på de frågor som bara din skola kan svara på.
Bästa hälsningar
Lycka till!
ANNA
Frågor och svar taggade med 'ämneslärare' (141 st.)
Jag vill bli ämneslärare med fokus Engelska och Svenska: jag jobbar som heltid, tillsvidareanställd, med ett bolån och har inte råd att ta studielån, enbart för att överleva genom månaden, medan jag pluggar. Vilka fristående kurser,...
Milla : :
Hejsan,att ta ut lärarexamen tar minst 3 år om man läser på lärarhögskolan på heltid men då blir man ämneslärare på grundskolan med Ett... Läs hela svaret
Hej, jag undrar om hur arbetsmarknaden för ämneslärare med sve & sva ser ut i grundskolan årskurs 7-9? Är denna ämneskombinationen efterfrågat eller finns det andra ”bättre” ämneskombinationer som man ska läsa istället.
Milla : :
Hejsan,du får gärna titta på platsannonserna på arbetsförmedlingens hemsida och på andra sajter för att se vilka ämneskombinationer som efterfrågas av... Läs hela svaret
Jag har 20+ års arbetslivserfarenhet inom främst projektledning, inköp och logistik. I botten har jag en kandidatexamen inom industriell ekonomi, med inriktining logistik. Är också civilekonom. Jag undrar om jag kan komplettera med pedagogisk utbildning för att...
Milla : :
Hej,du får bäst svar från studievägledare på lärarhögskolorna; de är experter på lärarutbildningar och lärarbehörigheter men jag vill ändå ge... Läs hela svaret
Hej! Jag är snart klar med min kandidatexamen i japanska och tänker fortsätta plugga till ämneslärare efteråt. Jag skulle helst kombinera engelska och japanska, men inser att det kan vara svårt att hitta heltidsanställning för det. Så min...
Milla : :
Hej,jag vill börja svar med att "påminna om" att även obehöriga lärare får lov att undervisa (när det är lärarbrist). Men det är bra att du planerar på att skaffa... Läs hela svaret
Jag är utbildad grundlärare inriktad mot fritidshem. Jag vill läsa till hemkunskap och undrar hur man går tillväga, jag vill kunna undervisa åk 1-9 . Vilka kurser behöver jag ? Och går det att göra det på distans ?
Milla : :
Hej,det vi vet om yrket Hem- och konsumentkunskapslärare inkl.vilken utbildning som krävs för att bli behörig lärare, berättar vi om i presentationen... Läs hela svaret
Hej, jag funderar på att bli lärare och har sedan tidigare en filosofiekandidat med 90hp företagsekonomi. Som lärare skulle jag sedan också vilja ha samhällskunskap som andra ämne. Är det möjligt att studera kpu, få lärarexamen med...
Milla : :
Hej;enligt de svar vi tidigare fått från ansvariga för KPU så prioriterar de sökande som ska bli lärare i flera ämnen. Du kan givetvis söka och se om du... Läs hela svaret
Hej hur får man en sådan bred lärarutbildning som möjligt, så snabbt som möjligt. Med mina betyg just nu så borde jag ta gymnasieexamen men vet inte riktigt vilken behörighet jag har eftersom jag har F i Matematik 3c och Fysik 1a, går linjen...
Milla : :
Hej,svar på frågan om examensbevis för dig: om du endast får F i matte 3c och fysik1a, kurserna som sammanlagt går ut på 250 poäng, och du får godkända betyg i alla... Läs hela svaret
Hej, Jag undrar hur gymnasielärare blir behöriga i att undervisa fördjupningskurser som retorik, skrivande, medicin osv. Jag har uppfattat det som att behöriga svensklärare får undervisa i sånt som retorik men det är svårt att hitta information...
Milla : :
Hej,lärarbehörighet är "föränderlig"... alltså ändras reglerna ibland. Det som gäller idag behöver inte gälla om 5 år,... Läs hela svaret
Hej, Om jag läser till ämneslärare i religionskunskap och historia till gymnasiet vilka dörrar öppnas då? Kan jag bli historiker, jobba på museum eller forskare med det? Måste jag lägga till nån utbildning för det?
Milla : :
Hej, du ställer en aktuell och intressant fråga men som också är svår att ge svar på. Så här är det: yrken, i Sverige, som historiker och... Läs hela svaret
Hej. Jag vill i första hand plugga antingen en Yh-utbildning eller en kandidatexamen inom antingen programmering/IT eller ekonomi. Därefter vill jag arbeta med det. Men i framtiden så skulle jag också vilja jobba som gymnasielärare inom det jag pluggat tidigare. Kan...
Milla : :
Hej,lärarutbildningar och lärarlegitimationer är många gånger ganska komplicerat att redogöra för. Vad gäller KPU, så vet man inte hur länge... Läs hela svaret
hej jag undrar om man behöver ha en examen i något ämne med 90hp, för att göra en KPU. Eller om man kan läsa enstaka kurser som tillsammans blir 90hp för att göra KPU högstadielärare eller 120poäng gymnasielärare? Jag tänker...
Milla : :
Hej,KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, prioriterar att anta de som ska bli behöriga lärare i flera ämnen: för gymnasielärare - i två ämnen och... Läs hela svaret
Jag har ett par funderingar kring ämneslärare, jag är intresserad av att läsa till engelska som mitt första ämne men inriktad till gymnasieskolor/komvux men har funderar vilket andra ämne jag vill läsa...
Milla : :
Hej, frågor om lärarutbildningar besvaras bäst av studievägledare på lärarhögskolorna. Det jag som är allmän SYV vet om yrket HKK-lärare går att... Läs hela svaret
Hej! Jag vill gärna bli gymnasielärare och min dröm kombination är psykologi och samhällskunskap. Min fråga är var eller hur blir jag de här och ifall jag skulle hitta en sådan utbildning. Hur långt ifrån är man att bli...
Milla : :
Hej,jag vill börja med att ge dig råd att söka svar hos studievägledare på lärarhögskolorna - detta för att de är experter på... Läs hela svaret
Hej, Jag har en magisterexamen i textil från Konstfack och har jobbat över 10 år som designer och print designer på klädföretag. Nu vill jag bli lärare i tex textilslöjd, bild eller något annat textilt skapande. Vad behöver jag läsa...
Milla : :
Hej,Yrkeslärare på gymnasiets yrkesprogram - för att bli behöriga måste de ta examen från yrkeslärarprogrammet;Slöjdlärare på grundskolan, t.ex... Läs hela svaret
Vart kan jag studera för att bli religionslärare. Min plan är att bli idrott och religionslärare. Men jag fick höra att man inte kan bli bara religionslärare utan att man måste ha något annat SO ämne. Är der sant?
Milla : :
Hejsan,lärarutbildningar är ganska ofta en "djungel" som är svår att hitta inom. Om man inte hittar ämneslärarprogrammet som utbildar till just de ämnena som man vill bli... Läs hela svaret