Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32237 frågor besvarade.
Utökade kurser på gymnasiet?
3Poäng
Ida
Hej!
Jag har en fråga angående läsandet av utökade kurser på gymnasiet som jag hoppades att jag skulle kunna få svar på.
Just nu går jag första året på naturvetenskapsprogrammet, och till tvåan skulle jag vilja läsa utökade kurser. När jag går ut mitt första år ska jag ha tentat av Engelska 5, 6 och 7 vilket innebär att det, plus mitt intresse, borde ge mig möjlighet att läsa mer.
Dock har jag hört att på gymnasiet räknas inte icke-meritgivande, eller kurser som krävs för den linje som sökes till högskola/universitet, in i jämförelsetalet, och jag undrar ifall detta stämmer? På grundskolan om man läste ett extra ämne, som vissa av mina klasskompisar som läste sitt modersmål utöver den vanliga undervisningen, fick man ta bort det sämsta betyget man hade när man sökte till gymnasiet.
Hej Ida, det är stor skillnad på hur "konkurrens-siffran" räknas ut när man söker till Gymnasiet och när man söker till Högskola/universitet. Du läser nu på NA, du uppger inte vilken inriktning... men se på Programplanen för NA>>>.
Och längst ner ser du Programstruktur för NA:
Utökat svar
Du behöver få ut ditt Examensbevis. I Examensbeviset är de kurser som inte ryms i programmets 2500 poäng blir markerade med "U" som betydet "utökad kurs". U-kurser räknas in endast i 2 fall - om en U-kurs krävs för särskild behörighet till just den högskoleutbildning som du söker just då eller - om en U-kurs ger dig Meritpoäng>>>.
Alla gymnasiegemensamma och programgemensamma samt kurser för en av inriktningar är Obligatoriska; GA, gymnasiearbete är också en obligatorisk kurs; betyg i GA räknas dock inte in. Sedan måste det finnas rätt ANTAL POÄNG Individ.val och Programfördjupningar. Egentligen är tanken att eleverna läser exakt så mycket som de måste läsa, inte mer. Men ibland får inte kurserna plats inom programmets 2500 p. eller om det är en särbegåvad /extraduktig elev/ eller en elev som byter program och läser på gymnasiet under längre tid än 3 år... Hur som helst så det som är viktigt är VILKA KURSER SOM I EXAMENSBEVISET BLIR MARKERADE SOM U-KURSER. Detta bör egentligen bestämmas på förhand och framgå av elevens Individuella studieplan, som SYV på skolan skriver (i samråd med eleven).
Utökat svar
Läsa U-kurser är ett Undantag och det är rektor som bestämmer. Du ska inte kunna byta ut någon av de obligatoriska kurser, dvs alla gymnasiegemensamma, programgemensamma + alla kurser inom En av inriktningar MÅSTE TVUNGET vara "vanliga", ej U-kurser och kommer att räknas in. Däremot är det, teoretiskt sett, möjligt (och vi vet att det på vissa gymnasieskolor görs - för att hjälpa elever få högre Meritvärde) att byta plats på kurser inom Individ.val och U-kurser; och kurser inom Programfördjupningar, om möjligt - och U-kurser.
Exempel: Eleven har A betyg i eng 7 och E betyg i modersmål. Modersmål läste eleven som Individ.val och eng 7 som en U-kurs. Eftersom eng 7 kommer hur som helst räknas in, pga U-kurser som ger meritpoäng räknas in i jämförelsetal, kan man byta plats och skriva in Modersmål som en U-kurs, och betyget i modersmål kommer i så fall inte räknas i (detta pga Modersmål ger inte meritpoäng och brukar inte krävas som särskild behörighet till någon högskoleutbildning... möjligtvis kan den krävas om man vill läsa utb. Modersmålslärare... ). Egentligen är tanken att man läser endast 2500 poäng och exakt uppfyller kraven för examensbevis>>>. Man har då tid att fördjupa sig i sina kurser och risken är mindre att överanstränga sig. Men om man ändå kommer att ha U-kurser i sitt examensbevis, är då tanken att man läser dem endast för att man är väldigt intresserad och vill ha mer kunskap, eller om de krävs för behörighet men ej får plats inom programmets 2500 p. och man skriver in i elevens Individ.studieplan - på förhand - innan kursen påbörjas - om det är en U-kurs eller en vanlig kurs... och man bör alltså inte sedan byta pga eleven fick högre eller lägre betyg på kurserna... så är "tanken". Men vi vet, som sagt, att det förekommer att ändringar i studieplaner görs retroaktivt och examensbevis utfärdas på så sätt att eleven får så högt meritvärde som möjligt (i alla fall är det så på vissa gymnasieskolor) - och så finns det andra som över huvudet taget ej låter elever läsa U-kurser eller som håller sig mycket strikt till reglerna och ej byter plats på kurser i efterhand.
Frågor och svar taggade med 'journalistik' (13 st.)
Hej! Jag går just nu i årskurs 3 och läser samhällsvetenskapligaprogrammet med inriktning beteendevetskap. Snart är det dags för ansökan till universitet/högskola och jag är intresserad att bli sportjournalist och därav tänkte jag...
Milla : :
Hej,en intressant fråga du ställer men som också är ganska svår att besvara. Saken är den att utbildningsutbud förändras och utbildningar till... Läs hela svaret
Hej! Jag studerar just nu socionomprogrammet men har även ett intresse för journalistik/kommunikation, är det möjligt för mig att ta en master i tex journalistik med en socionomkandidat? På vissa universitet står det under behörigheten är minst 180 godkända hp inom samhällsvetenskapligt,...
Milla : :
Hej,i det sammanhanget som du skriver om i din fråga så brukar socionomprogrammet som leder till socionomexamen och yrket Socionom "klassas som", i alla fall i första hand,... Läs hela svaret
Jag har en ofullständig gymnasieexamen, har gått början på 2 året av gymnasiet. Har stora matematiksvårigheter och minns inte matematik öht. Jag har konstaterad dyskalkyli och undrar om man kan komma undan matten på nåt vis? Jag har rätt...
Peter: :
Hej Linn,titta på folkhogskola.nu/sok-skolor/Stockholms-lan/Kista-folkhogskola/Kurser/2022ht/grundkurs-i-praktisk-lokaljournalistik - det står att man ej behöver ha några förkunskaper och att de... Läs hela svaret
Hej! Jag vill jobba som journalist. Har tidigare jobbat två år som skribent/journalist (oskyddad titel) samt läst en ettårig journalistutbildning (folkhögskola) och ett år fristående kurser i journalistik på en journalisthögskola....
Julia: :
Hej Josefin!Eftersom det inte finns någon legitimation att söka som journalist i Sverige, så kan alla som vill söka jobb som journalist/skribent och kalla sig för en "journalist", om de... Läs hela svaret
Jag undrar vad man skulle kunna gå för eftergymnasial utbildning om man vill jobba med grävande journalistik, som exempelvis uppdrag granskning gör. Jag vill inte gå den vanliga allmänna journalistutbildningen för reportrar, utan mer specifikt för...
Milla : :
Hej Ida, läs (nedan) svar från Programansvarig på journalistprogrammet vid... Läs hela svaret
Hej! Jag går i folkhögskola. Jag undrar om vilka ämnen behöver jag att kunna läsa journalist Med vänlig hälsning
Mikael: :
Hej Riham,behörighet till journalistprogrammen kan variera något, men oftast krävs det, förutom, grundläggande behörighet till högskolestudier,... Läs hela svaret
Hej!
Funderar på att utbilda mig till journalist. Undrar därmed om det finns någon skillnad och isåfall vilken, när det kommer till att läsa journalistik på universitet (kandidatexamen 1,5 år) respektive en journalistutbildning på en folkhögskola.
Med vänlig hälsning Michelle.
Milla : :
Hej Michelle,
kandidatexamen läser man på 3 år på heltid på högskolenivå.Folkhögskoleutbildningar kan variera i längd och innehåll...
Yrket... Läs hela svaret
Hej!
Jag skulle vilja ha hjälp med att hitta om det finns någon distanskurs inom journalistik?
Anna: :
Hej Martina, du ställer en svår fråga... bland annat för att journalistik finns i väldigt många olika former, ex. kan man betrakta även teknikinformatör som en sort journalist och... Läs hela svaret
Hej!
Jag har från gymnasiet ett samlat betygsdokument, med F i några ämnen samt F i gymnasiearbetet. Jag har egentligen aldrig haft några problem med skolarbete i sig, mitt stora problem har varit motivation. Nu, några år senare, så har jag börjat plugga upp de ämnen jag fick F i på komvux. Det...
Mikael: :
Hej Bea;
Grundläggande behörighet till högskolestudier kan man få på olika sätt. Ett sätt är att ha godkända betyg i några få kurser + 3... Läs hela svaret
Jag funderar på att söka in till en journalist utbildning. Såhär står det:
”För att vara behörig till journalistprogrammet krävs också historia A och samhällskunskap A eller historia 1B alternativt historia 1A1 plus 1A2 och samhällskunskap 1B alternativt 1A1 plus 1A2.”
Jag har betyg i...
Anna: :
hej Veronica, du behöver komplettera med godkända betyg i kurser samhällskunskap 1a2 och i historia 1a2. Det är två st. 50-poängskurser som sammanlagt kan läsas på heltid på fem veckor.Vänligen
ANNA
Hej! Vad finns det för utbildningar inom journalistik och/eller kommunikation/PR på distans? Alltså inte fristående kurser utan kandidatprogram, finns det?
Mvh Stina
Anna: :
Hej Stina, utbildningsutbud - vad som kommer att starta på högskolenivå i Sverige till hösten 2018, kommer att fastställas till 15 mars; den dagen börjar... Läs hela svaret
Alla program har ju olika inriktningar och tex EK finns inriktningen Juridik, men finns det någon linje där man kan ha både juridik och journalistik?
Julia: :
Hej Kristina!
Du är intresserad att läsa en gymnasial utbildning med både juridik och journalistik.
Det finns följande gymnasiala "juridiska" kurser: Affärsjuridik,... Läs hela svaret
Hejsan!
Jag tänkte söka till högskolan till hösten och funderar på att söka programmet "Digitala kulturer" på Lunds universitet.
I framtiden har jag velat bli copywriter, art director, bildproducent eller jobba på reklambyrå. Hade det funkat med det programmet?
Lena: :
Hejsan, när jag läser om programmet så tycker jag det kan vara en grundplattform till alla de yrken du nämner - men det beror ju lite på vad arbetsgivaren söker när du väl är klar. Kanske kan du söka upp på olika Platsbanker... Läs hela svaret