Felix
    Vad är det för skillnad mellan b-matte och c-matte? Är betygen i de olika kurserna olika värda? Om man får ett betyg i den ena kursen, är det då lika mycket värt som om man skulle få samma betyg i den andra kursen?

    2 Svar

    Mikael SYV på FrågaSYV
    Hej Felix,
    b-spår i matte är medelsvår och c-spår är avancerat. C-spår läses på Teknik och NA, bara på de två programmen. Alla mattekurser på gymnasiet är á 100 poäng och betygen "väger" lika mycket, oavsett om det är a, b eller c kurs man fick betyg i.
    du kan se innehåll i mattekurserna på www.matteboken.se


    Du, som elev, väljer inte vilket spår i matte du läser. Du väljer program och det är förutbestämt vilket spår som läses på vilket program.

    I fall man vill läsa så lite matte som möjligt, väljer man yrkesprogram, där enbart Matte 1a ingår som en obligatorisk kurs. Om man vill läsa högskoleförberedande men så lite matte som möjligt bör man i så fall välja Estetiska eller Humanistiska programmet.
    Om man, däremot vill läsa så mycket matte som möjligt väljer man Teknik, inriktning Teknikvetenskap eller NA, inriktning Naturvetenskap - där även Matte 4 ingår som en obligatorisk kurs och innan Matte 4 läser man Matte 1-3 c.

    Hoppas mitt svar blir till hjälp för dig i ditt gymnasieval!
    Mvh
    Mikael SYV
    Hej Felix, mening med att läsa svårare matte är att bli förberedd för eftergymnasiala studier till t.ex. civilingenjör eller lärare i Matematik: för att klara den matten som är på högskolenivå, måste man ha vissa förkunskaper. Sedan är det så att du, som elev, inte kan välja just spår i matte - förutom i några väldigt speciella fall. För det mesta väljer du ett gymnasieprogram - och vill man läsa Teknik då är det c-spår i matte man läser. På samtliga yrkesprogram läses det Matematik 1a som obligatorisk kurs men det finns möjlighet att lägga till högre mattekurser - Matematik 2a och sedan går man över till b-spår för att a-spår tar slut där och det finns inte högre kurser än nivå 2 i a-spåret.
    Rent "teknikst" så är det för konkurrensen bättre att ha högre betyg i alla kurser, enklare som svårare. Det är lättare att få högt betyg i en enklare kurs men de "väger" lika mycket i konkurrensen om en högskoleplats. Om man inte läser matte PÅ HÖGSKOLEUTBILDNINGEN då krävs det inte högre kurser i matte för behörighet till en sådan utbildning.
    Spåren går ihop på nivå 4, det finns inte några alternativ till Matematik 4. Bara en enda kurs.
    Matematik 3 finns det b och c, men ej a. A-spår tar slut på nivå 2.
    Krävs det t.ex. Matematik 3 för behörighet till Fastighetsmäklarutbildning - då är det Matte 3b eller Matte 3c man skall ha. Du har rätt i att samma elev kanske skulle få ett snäpp högre betyg i matte 3b än hen fick i 3c - och det kan upplevas som orättvist.
    Å andra sidan, har man djupare kunskaper i matte - är det lättare att få högre resultat på Högskoleprovet. Är man behörig, kan man göra - för just konkurrensen - HP /finns möjlighet 2 ggr varje år/ - och man kommer i så fall in på resultatet av Högskoleprovet.
    Jag håller med dig om att man skulle kunna hitta på ett sätt att värdesätta betyg i c-spåret mer än betyg i a och b-spåren, men så är det inte idag. Om det var upp till mig, skulle jag justera detta så att det skulle bli mer logiskt och rättvist.
    Jag hoppas jag lyckades förklara hur det ser ut med Mattekurserna på gymnasiet idag. Gå in på www.matteboken.se och där finner du alla kurser som är upplagda för självstudier. Det går att repetera grundskolematte och kika på de kommande gymnasiala kurser och kanske börja läsa lite gymnasiematte redan under åk9 eller under sommaren efter nian.
    Önskar dig lycka till med ditt gymnasieval!
    Mikael SYV
    • : Men är det bättre att få ett högt betyg i en enklare kurs än att få ett lågt betyg i en svårare kurs?
    • : Hur kommer det sig att det finns någon mening i att läsa c-matte om det ändå inte ger högre poäng än a-matte?
    • Mikael : Jag skriver ett utökat svar till dig nu! kommer inom kort.
    • : Så om jag har förstått dig rätt så är det alltså bättre att gå ekonomiprogrammet och läsa det programmets matte för att det är lättare att få bra betyg där, än vad det är att gå naturprogrammet och läsa det programmets matte och riskera att få lågt betyg i en svårare kurs?
    • Liselotte : Spåren inom matte går ihop och Matte 4 finns det inga varianter på, utan en enda kurs. Har man djupare kunskaper i Matte, så får man högre betyg i Matte 4 samt bättre grund för framtiden. Jag skriver ett nytt svar till dig också. *L* ;-)
    Läs alla kommentarer
    Liselotte SYV på GymnasieGuiden
    Hej Felix, jag vet inte vilket yrke eller eftergymnasial utbildning du är intresserad av. Det viktigaste är att bli BEHÖRIG för att konkurrera kan man med resultatet av högskoleprovet, men är man inte behörig, är man inte med i urvalet över huvudet taget. Antagningspoängen kan ju sjunka också pga olika anledningar (exempelvis om antal platser på utbildningen utökas, vilket händer ibland).

    Att tänka mycket taktiskt och försöka vinna poäng genom att laborera med vilka kurser man läser kan man givetvis göra, men om man lägger all den tid och energi på att läsa lite mer matte, t.ex. - kan det ge mycket bättre utdelning: både kunskapsmässigt och poängsmässigt. Just matte kan man läsa på egen hand och använda läraren som handledare, ställa frågor i fall man kör fast. En sida för självstudier är www.matteboken.se och Mattecentrum driver även kostnadsfria Räknestugor i olika städer (nu är de uppe i ca 30 städer), du kan på www.mattecentrum.se se om det finna någon Räknestuga nära dig.

    Angående din kommentar: om du kan få alla behörighetsgivande kurser på Ekonomiprogrammet där Matte b-spår läses, välj det programmet i så fall. De som väljer läsa Teknik eller Naturvetenskapsprogrammet gör det av 2 huvudsakliga anledningar: behöver läsa de kurser som ingår i de programmen för behörighet till eftergymnasiala studier eller om man gillar matte, fysik, kemi, tycker det är lätt eller roligt att läsa de ämnena och har inget emot att det är svårare matte där, utan tycker tvärtom att det är bara bra.
    Avhopp från Naturvetenskapsprogrammet & Teknikprogrammet sker oftast pga följande orsaker: "för svår matte", "kämpar med fysik och/eller kemi, lägger all fritid på det men riskerar ändå inte få godkänt" - det är vad eleverna berättar (de som vill byta från TE eller NA till EK eller SA eller till ett yrkesprogram: t.ex. Teknik mot El/Energi).

    Sammanfattning: mitt råd är följande - om du kan få behörighet till en eftergymnasial utbildning på EK samtidigt som du inte har ett brinnande intresse av att läsa så mycket matte, fysik, kemi som det bara går, välj Ekonomiprogrammet.

    Hoppas mitt svar blir till hjälp för dig i ditt gymnasieval.
    Bästa hälsningar
    Liselotte SYV
    Liselotte

    Frågor och svar taggade med 'specialistläkare' (13 st.)

    • Elizabeth

      Hur blir man ögonkirurg, "oftalmolog"?

      Hej SYV! Jag är nyfiken på ögonkirurgi, men såg på antangning.se att de endast har optikerprogrammet, är det samma sak? Jag skulle inte vilja jobba på optikerkedjor, jag vill jobba som ögonkirurg på sjukhus. Det verkar omöjligt att...

      Milla : : Hej!Oftalmolog är en specialistläkare. Se framtid.se/yrke/oftalmolog - du behöver skaffa dig läkarexamen först och efter det söka specialistutbildning inom "ögon-området". 
    • Hanan

      Kan jag klara mig på NA?

      Hej, jag har börjat i nian och ska snart söka till gymnasiet. Jag har inte svårt för nått ämne och har mer än godkänt på de flesta ämnen. Jag har B i matte, C i kemi och D i biologi, men däremot så har jag E i fysik. Jag vill in...

      Anna: : Hej!Prata med dina lärare i matematik och i naturvetenskapliga ämnen. Behörig att söka till Naturvet.programmet blir du med godkända betyg men i praktiken vet vi att det blir kämpligt att läsa... Läs hela svaret
    • Alethia

      Läkarroller i Sverige?

      Hej! Jag undrade om det finns olika "läkarroller" i Sverige såsom det finns i exempelvis USA. I USA får man ju olika titlar beroende på hur länge man utför en utbildning exempevis som "interns" , "resident", "attending"....

      Julia: : Hejsan,från Höstterminen 2021 görs läkarutbildningen, i Sverige, om. Nu (april 2020) gäller följande: Grundutbildningen = Läkarprogrammet (5,5 år) leder till läkarexamen och... Läs hela svaret
    • Kskdk

      Läsa till läkare?

      Hej! Jag har ett stort intresse av att bli specialist doktorn inom ögon. Går just nu handel och administrationsprogrammet och kommer att gå klart det. Läser till extra matte, och kommer ha med MA2a och ma3b när jag går ut. Jag läser även till sam1a2,...

      Julia: : Hejsan,att komma in på läkarprogrammet kan tyvärr inte garanteras. Det är många som söker med höga betyg. Läkarprogrammet är mycket populärt.Mina förslag är:att du... Läs hela svaret
    • Anne

      Utbilda mig till Dermatologist?

      Jag jobbar som hud och laser terapeut och skulle vilja vidareutbilda mig till dermatolog. Min fråga är om jag först måste läsa 5 år på läkar linjen för att sedan specielisera mig till Dermatolog? Mycket tacksam för svar Ann

      Liselotte: : Hej Anne,DermatoIog är en hudIäkare. Det är en speciaIistIäkare (speciaIist i hudsjukdomar och hudåkommor tiII föIjd av aIIergiska reaktioner, sjukdomar eIIer skador, t.ex brännskador, skott-... Läs hela svaret
    • Sara

      Behörighet för radiolog?

      Hej! Jag har läst Samhällsvetenskap med inriktning beteendevetenskap och undrar ifall man behöver läsa upp någonting för att utbilda sig till radiolog? Jag har matte 2b, naturkunskap 1b och samhällskunskap 2.

      Julia: : Hej Sara, En >>radiolog är en specialistläkare. Därför måste man först bli Läkare, dvs komma in på läkarprogrammet. Behörighet (särskild beh) till... Läs hela svaret
    • Loka

      Är det möjligt att bli psykriatiker från vom?

      Hejsan! Jag går i årskurs 9 och vill bli psykiater men undrar om detta kommer vara möjligt samt om hur konkurrensen är samt hur lång tid utbildningarna tar. Så det jag valt att går är vård och omsorg för att bli socionom vad kommer jag behöva lägga till för att få högskoleförberedande? Sedan...

      Anna: : Hej Loka, Psykiatriker är en specialistläkare>> som valde psykiatri som sin specialitet. Du måste därför efter gymnasiet söka till läkarprogrammet för att utbilda... Läs hela svaret
    • Emilia

      Hur läser man till ST-läkare?

      Hej! Har en fråga ang. läkarutbildningen. Då man läst till läkare, d.v.s. fått sin läkarexamen, och vill fortsätta vidareutbilda sig till specialistläkare (och eventuellt ännu längre)... gör man detta medan man jobbar, eller måste man ta studielån i 5 år eller mer? Har hört att många arbetar...

      Julia: : Hej EmiIia, det kan inte vara omöjIigt att kIara ekonomin under tiden man Iäser tiII en SpeciaIistIäkare, för att så gott som aIIa svenska speciaIistIäkare har gjort det! :) StudiemedeI... Läs hela svaret
    • maria

      Plugga till läkare?

      Hej! Jag har en fråga om läkarlinjen, den lyder följande: 1. Om jag väljer att plugga utomlands till läkare och ta min examen kommer då jag gör AT och ST tjänst i Sverige. 2. Kan jag efter det utbilda mig till kirurg i Sverige, hur gör man? Tack så mycket i förhand ! MVH Maria

      Peter: : Hej Maria, Läkare i Sverige ett av de så kaIIade Iegitimationsyrken>>, dvs strikta regler gäller och det är Socialstyrelsen som bestämmer vad som krävs för att kunna få... Läs hela svaret
    • Aia

      Hur många år krävs det?

      Jag är en 15 årig tjej som går i 9:an och undrar hur många år av studier krävs det på universitetet för att bli en läkare? Gäller antalet år för alla typer av läkare?

      Julia: : Hej Aia, Grundutbildning till läkare i Sverige är på 5,5 år (11 terminer). Sedan måste man bli AT-läkare>> i minst 18 månader* för att få ut legitimationen. I Sverige är... Läs hela svaret
    • Wessam

      Hur kan man bli kirurg?

      Hej! Jag har redan valt att gå in på vård&omsorg programet. Jag vill veta vilken är den kortaste vägen för att kunna bli en kirurg på enkelt sätt och kort tid!

      Julia: : Hej Wessam! Kirurg är Specialistläkare>>. Först måste man läsa till läkare>> och få läkarlegitimation, vilket i Sverige tar minst 7 år efter gymnasiet. Sedan kan man... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga