Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32231 frågor besvarade.
Vad är det som gäller?
3Poäng
Alex
Hej, det är så att jag läste Matematik C för ett par år sedan då jag gick på ett samhällsvetenskapligt program på gymnasiet. Nu har jag börjat läsa naturvetenskapligt basår och förmodade att jag inte behöver läsa Matematik 3c utan kan direkt läsa matematik 4? Kan jag ens läsa matematik 3c eftersom jag redan har läste matematik c tidigare? Jag är helt enkelt osäker om vad som gäller då och skulle gärna få vilja klarhet kring detta.
En annan sak som jag även har kollat på när det gäller tekniska högskoleutbildningar är att dem exempelvis likställer nya Matematik 3c med det gamla Matematik D, hur kommer det sig? Borde inte det vara matematik C = matematik 3c? Och hur blir det för mig i det här nya systemet om jag nu skulle vilja läsa tekniskt på högskola eftersom jag har läst gamla matematik A, B och C och ska hoppa in i det nya Matematik 4. Godkänner skolan detta?
Jag hoppas ni förstår hur jag menar trots en hel del frågor.
Tack på förhand
Hej Alex!
Det är en mycket bra fråga du ställer. Det är många med dig som säkert undrar samma sak och jag ska försöka förklara.
Innan gymnasiereformen 2011 fanns det gymnasiala mattekurser som hette A, B, C, D, E och Matematik "delta".
Efter reformen 2011 finns det Matte 1a, 1b, 1c
Matte 2a, 2b, 2c
Matte 3b, 3c
Matte 4
Matte 5
och flera OLIKA KURSER som alla heter "Matematik Specialisering".
Grejen här med de nya kurserna är att de spåren går Olika PÅ DJUPET i varje kurs.
c-spår är Avancerat spår
b-spår är medelsvårt
och a-spår läses på yrkesprogram och bör vara "anpassade till olika yrken" kurs i Matte (typ, så att "ska man bli snickare - så räknar man på just den matte, som just snickare behöver kunna på sin arbetsplats" och "ska man bli undersköterska, övar man på att räkna på hur man minskar dos av medicin med ett visst antal procent").
Hur de gamla och de nya mattekurser på gymnasiet motsvarar varandra?
Det är en fråga som inte har något exakt och tydlig svar.
På ett ungefär motsvarar
Matte 1a, 1b eller 1c - Matematik A
men sedan (med högre mattekurserna) blir det svårt att jämföra.
Matte 2a, 2b eller 2c - borde motsvara Matematik B men i matte 2c läser man svårare matte på slutet av kursen och "går in" på det som förr lästes i början av Matte C.
Matte 3b motsvarar Matte C
Matte 3c motsvarar senare del av Matte C och början av kursen Matte 4.
Matte 4 motsvarar i stort sett Matte D.
Därför bli det "obegripligt" för sökande som tittar på behörighetskraven och till vissa utbildningar behöver man ha godkända betyg i "Matematik 3b, 3c eller Matematik C"
och till andra utbildningar - "Matematik 3b, 3c eller Matematik D".
De utbildningsansvariga gör i så fall bedömning att det inte räcker med den matten som Matematik C innehöll utan man måste även kunna den matten som fanns i första delen av kursen Matte D - men man kan ju inte skriva så att "du måste ha godkänt i första delprov i kursen Matte D", därför "tar man i" och sätter lite högre krav än som egentligen är nödvändiga.
Tröst för den som tvingas läsa mer matte än nödvändigt är att det blir lättare inne på utbildningen sen, när man från början kan mer matte.
Jag hoppas att min förklaring låter någorlunda OK och att du kan förstå och acceptera den.
Om du hittar en bättre förklaring någonstans, meddela oss - vi vill lära oss och samla på oss bra info, så att vi kan hjälpa fler och på bättre sätt.
Hej!
angående din fråga om vilken kurs i matte du bör läsa, föreslår jag att du börjar med självtest och får fram va du MINNS och KAN i matte idag.
Betyg är bra men man glömmer saker med tiden. Gå in på www.matteboken.se
där alla kurser är upplagda enligt den nya indelningen i mattekurser.
Se vilka uppgifter du klarar lätt och vilka du får kämpa med.
Om du kom in på Naturvetenskapligt basår, prata med den ansvarige på utbildningen. De på Nat.basår är vana vid att ha "gamla elever", dvs de som har betyg från kurser sedan innan reformen och du kan passa på och säga att du gjorde självskattning och dina VEKRLIGA KUNSKAPER ligger "på den och den nivå".
Får du möjlighet att läsa om en kurs i matte - t.ex. Matte 3 (b eller c) - gör det, för att i fall du redan kan det, blir det lätt och en bra repetition. I fall du glömde eller inte kunde några "kursmoment", lär du det det - så blir det inga konstigheter när du läser en "överliggande kurs", Matte 4.
Hälsningar
Mikael SYV
Frågor och svar taggade med 'öka chans att komma in på gymnasiet' (8 st.)
Hej, Har precis slutat åk9 och sedan förra terminen sökte jag till en gymnasieskola. Då hade jag 300 meritpoäng, och den lägsta som kom in hade 290 och medel meritpoängen var 310. Den här terminen har jag 305 poäng. Tror ni att...
Milla : :
Hejsan,det går egentligen inte att svara på din fråga, tyvärr. Antagningsgränserna kan ändras och ibland ganska mycket och det åt båda hållen (de kan hoppa både upp och ner). Det... Läs hela svaret
Vilka möjligheter finns det att läsa in ett C språk i efterhand om man väljer att sluta läsa C språket på högstadiet pga dyslexi?
Kan vara aktuellt för att få mer meritpoäng för att söka till högskola.
Mao kan man ånga sig och läsa till i efterhand på ett hyfsat smidigt sätt ?
Anna: :
Hej Elisabet,
svårigheten i att svara på din fråga ligger i mångt och mycket i att vi idag inte vet hur meritpoängs-reglerna kommer att se ut i framtiden. Det som gäller idag kan man... Läs hela svaret
Hej jag går i 9 och jag vill läsa naturvetenskap nästa år hur mycket poäng behöver jag och jag jätteduktig på matte jag fick B på matte och A på fysik , B på kemi ,B på Biologi ?
Anna: :
Hej Khaled!
Det är jättebra att du är duktig i matte, fysik, kemi och biologi och grattis till dina höga betyg!
Om du vill läsa Naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet, så... Läs hela svaret
Om ett gymnasiums antagningspoäng ligger på 325 poäng och man får mindre än det det på höstterminen går det fortfarande att komma in på skolan om man får högre poäng än 325 på vårterminen?
Anna: :
Ja, Maja! Du har rätt! Det är betyg från vårterminen i åk9 som gäller.
Höstterminensbetyg ger bara en "fingervisning" men vad som gäller för antagning till gymnasiet - är betyg från vårterminen i nian.
325 betygspoäng är det inte... Läs hela svaret
Hej kaggar 125 poäng och undrar ifall ja kommer att komma in i någon gymnasium linje/skola som barn och fritid eller hotell och turism programmen?
Anna: :
Hejsan!
För möjlighet att komma in på gymnasiet är det absolut viktigaste att bli BEHÖRIG = få godkända betyg från vårterminen i åk9 i minst 8 ämnen och bland dem i svenska/svenska som andraspråk,... Läs hela svaret
Hej! Jag är väldigt orolig över mitt gymnasieval.. Jag har alltid velat gå handel och administration och har varit ganska säker på att det blir mitt förstaval. Men nu har även mina 3 kompisar bestämt sig för att de också vill gå där. Såklart är det jättekul att mina bästa vänner också vill gå...
Mikael: :
Hej Johanna!
Bra att du vet vad du vill gå på gymnasiet!
Det viktigaste är att bli BEHÖRIG och för det räcker det med godkända betyg i svenska, eng, matte + fem valfria ämnen, dvs sammanlagt 8 godkända betyg - det är... Läs hela svaret
Om ens poäng inte räcker till, kan man då söka till fx introduktionsprogram på det yrkesprogram man är intresserat av, för att höja betygen tillräckligt för att kunde fortsätta på deras yrkesprogram?
Eller får man bara söka till introduktionsprogrammet om man inte har tillräckligt med godkända...
Mikael: :
Hej Vivianne!
Om man har läkarintyg som bekräftar koncentrationssvårigheterna, kan man "gå via kurator" som kan fixa fram undantagslösningar i vissa fall.
Annars så är reglerna sådana:
Är man... Läs hela svaret
Hej! Vill bli läkare eller lärare någon gång i framtiden. Tycker Matematik, kemi och Biologi är mycket lätt... ? Ska jag satsa på läkare eller lärare, inom naturvetenskap, eller ska jag satsa på något annat. Vill studera i Karlstad eller Stockholm. Skolan spelar ingen roll.
Har en kompis...
Anna: :
Hej Edwan!
Läkarprogrammet på högskolan/universitet är extremt populär och antal utbildningsplatser är liten i förhållande till antal sökande. Det kostar minst en miljon kronor att utbilda en läkare i Sverige och man kan därför... Läs hela svaret