Hej, jag ska sluta gymnasiet denna termin och känner mig lite osäker om det finn skillnad mellan de två olika typer av examen, jag har läst också på vissa universitetet och högskolor att det finns en filosofie kandidat examen? Är det samma sak som en vanlig kandidat examen? Man använder olika begrepp och vet inte om finns skillnader mellan dem.
Hej Luciana!
Generell examen & yrkesexamen
Det finns 2 typer av examina, när man läser vid högskolor/universitet på GRUNDNIVÅ / Vad är "grundnivå"? - Jo, enkelt uttryckt - direkt efter gymnasiet, dvs inga tidigare högskolestudier krävs/- Yrkesexamen & Generell examen.
En yrkesexamen (exempelvis juristexamen, socionomexamen, studie- och yrkesvägledarexamen eller civilingenjörsexamen) kräver att man läser ett visst specifikt program och det går inte att uppnå yrkesexamen genom att läsa fristående kurser eller genom att läsa "fel program" :)
och
en generell examen kan uppnås genom att gå fristående kurser (men kan kan också gå ett utbildningsprogram). om minst 7,5 hp vilket vanligtvis kan tolkas som en akademisk uppsats eller ett examensarbete.
Kandidatexamen
motsvarar 180 högskolepoäng på "grundnivå" (med Grundnivå menas att man kan läsa direkt efter gymnasiet; inga tidigare högskolestudier krävs). Kandidatexamen motsvarar 3-års studier på heltid (man kan läsa snabbare än på heltid eller långsammare, ex. på halvtid under 6 år).
Inom de 180 obligatoriska - vad gäller Omfattning, dvs antal poäng -hp bestämmer varje svenska högskola/universitet hur stor del av de studierna som måste vara i huvudämnet och i biämnen samt hur många "fria" poäng det är, dvs "vilka som helst Godkända högskolepoäng", dvs i vilka ämnen som helst.
En kandidatexamen kan även ha en "förtitel", exempelvis:
Teknologie Kandidat (tekn.kand)
kan uppnås inom den teknologiska fakulteten.
Juris kandidatexamen (jur.kand)
kan uppnås inom den juridiska fakulteten.
Filosifie Kandidat (fil.kand)
Om man uppnår kandidatexamen inom områdena: humanoria, samhällsvetenskap, matematik eller naturvetenskap, ges i så fall förtiteln filosofie eftersom de ämnena hör till den filosofiska fakulteten.
Inom några yrken finns det möjlighet att få både en yrkesexamen och en kandidatexamen samtidigt, t.ex. kan en sjuksköterska ansöka om en Medicinsk kandidatexamen & om en Yrkesexamen inom omvårdndad;
och en BMA, Biomedicinsk analytiker - kan också få kandidatexamen och yrkesexamen samtidigt.
När du funderar på Vad och Hur du ska läsa på högskolenivå - så är första frågan VILKET YRKE du vill jobba inom? Om det är exempelvis Socionom - då är det Endast studier på socionomprogrammet som kan leda till det yrket, eftersom Yrkesexamen krävs.
Men ex. Beteendevetare kan man bli både genom diverse olika program och genom att läsa fristående kurser som man kan sätta ihop i kandidatexamen med Olika huvudämnen, som ex. Pedagogik eller Psykologi. Beteendevetare kan uppnå en Generellexamen. Generella examina kan, alltså, uppnås både genom program och genom fristående kurser.
**********
Om "ditt yrke" ej kräver yrkesexamen - då har du val: att läsa fristående kurser eller att söka till ett program.
Det är bekvämare och säkrare att komma in på ett program. Inom programmet har man platsgaranti på varje nästa kurs (under förutsättning att man "sköter sig" så klart :).
Väljer man läsa fristående kurser, finns det större valmöjlighet men samtidigt finns det osäkerhet i att t.ex inte komma in på "nästa kurs" eller att "nästa kurs" kanske t o m inte finns att söka till för den kanske inte kommer att ges just under den terminen som du skulle velat läsa den...! :(
Varför folk läser fristående kurser, när det är besvärligt och osäkert?
Jo, av olika anledningar.
Ex. kan det vara så att det "programmet" man vill läsa inte finns som ett sammansatt program.
Eller kan det vara så att man vill läsa på deltid och göra uppehåll under vissa terminer ... vilket kan bli svårt/omöligt inom ett program.
Eller så kommer man inte in på ett program pga för låga betyg. Dock kan det ibland vara så att det kan vara svårare att komma in på fristående kurser än på program /det är väldigt olika.... beror på antal utbildningsplatser och på popularitet för just ett visst program, dvs hur många som söker och hur höga betyg de sökande har/.