Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32069 frågor besvarade.
Vad är skillnaden mellan speciallärare och specialpedagog?
2Poäng
Ellen
Hej!
Jag går i tankarna att bli lärare och funderar därför på vad man senare kan vidareutbilda sig till. Jag undrar därför vad skillnaden mellan speciallärare och specialpedagog är?
Som speciallärare har jag sett att det finns olika inriktningar som matte, språk etc medan specialpedagog inte verkar ha inriktningar?
Vad är det för skillnad i utbildningen (kurser t.ex) och sedan i arbetsuppgifter?
Jag skulle gärna vilja forska inom didaktik och/eller pedagogik, är då speciallärare eller specialpedagog ett bra val?
Till skillnad från speciallärare har specialpedagoger framförallt en handledande roll, meningen är att de skall arbeta tillsammans med personal och ledning och bidra till skolans pedagogiska utveckling.
Speciallärare kallas en lärare som arbetar med elever i förskoleklass, grundskolan, gymnasieskolor eller vuxenutbildning som är i behov av särskilt stöd. Vissa speciallärare är specialiserade på tal- och språksvårigheter, på synskadade eller hörselskadade elever eller intellektuella funktionshinder. Specialläraren har en utbildning direkt riktad mot att arbeta med elever i behov av särskilt stöd.
I grunden rekommenderas Lärarexamen eller examen från Studie- och yrkesvägledarprogrammet; det tar minst 3 år om man läser på heltid. Vilka vidareutbildningar som kommer att finnas att söka om 3-4 år, vet vi ännu inte i detalj. Utbildningsutbud förändras; innehåll i högskolepgram - likaså. Det är kanske, därför, lite för tidigt att i detalj planera vilken vidareutbildning, efter grundutbildningen, som du bör söka - för att det programmet du söker då kanske ännu inte finns
jag tänker fylla på Annas svar lite... För att kunna forska inom pedagogik, kan man också skaffa sig grundutbildning Beteendevetare med huvudämne Pedagogik inom sin examen; om du vill forska i didaktik, är det nog i så fall just lärarexamen som är bra att ha i grunden.
Att utbilda sig till lärare först är en mycket säkrare väg att gå, tycker jag - för att då är risken att bli arbetslös väldigt liten; lärare behövs överallt och hela tiden. Däremot om man utbildar sig till beteendevetare till exempel och sedan inte går vidare till forskarutbildningen (t.ex pga hård konkurrens om de få doktorand-platser som finns) då kan man tyvärr finna sig i en situation att man står utan arbete och inkomst och vet inte vad man ska göra ... Studie- och yrkesvägledare (allt utbilda sig på SYV-programmet) är också ett bra val, men inte lika säker som att utbilda sig till lärare, vill jag påstå. Även SYV kan gå vidare till forskarutbildningen, men om det inte blir så, då finns det ganska gott om jobb för SYV-ar och med det nya förslaget som finns om att införa obligatoriska timmar på högstadiet (från årskurs 7) inom "val av yrken och utbildning" där SYV-ar förväntas ta stort ansvar, är prognosen att det kommer att fattas minst 500 st. utbildade SYV-ar inom de närmsta åren i Sverige. Dock finns det inte något krav för att SYV-en måste ha legitimation eller ens Examen från SYV-programmet, det går än så länge få jobb som "obehörig SYV". Däremot finns det krav på att endast legitimerade lärare får sätta betyg (regeländring från 1 juli 2015).
Sammanfattning om du utbildar dig till lärare, lär du inte bli arbetslös, även om du sedan inte går vidare till doktorand-tjänst och till att bli en forskare. Förutom karriär-vägen mot speciallärare eller specialpedagog, kan lärare också bli rektorer eller andra typer av skolledare.
Frågor och svar taggade med 'regler kring u-kurs' (7 st.)
har läst 3200 poäng. hört att man bara skall säka med 2500. för att komma in på min utbildning krävs 2 av dem utökade kurserna. kan jag välja ut vilka kurser som helst tills jag kommer upp i 2500 så länge dem 2 utökade samt...
Julia: :
Hej Linus!Alla betyg i kurser från ditt examensbevis (från gymnasiet eller från komvux), förutom gymnasie- eller komvuxarbetes betyg***, räknas in i ditt... Läs hela svaret
Hej! Jag har läst ämnen för 2600 poäng. Problemet är att jag riskerar få F i 3 ämnen vilket motsvarar 300 poäng (Matte 3, rätten och samhället och kriminologi). Jag undrar om man kan fortfarande få gymnasieexamen om det skulle...
Julia: :
Hejsan!i inriktningen juridik ingår inte matte 3 som en obligatorisk kurs, det är en valbar kurs.Kursen Rätten och samhället, 100p. är en obligatorisk kurs för dig pga det är inriktningskurs... Läs hela svaret
Hej! Jag har läst modersmål 3 och spanska 3 ger det mig totalt 2600 poäng då eftersom att jag har läst en extra kurs? alltså 2 steg 3 kurser
Julia: :
Hej Sara!Du undrar om "poäng av kurser", är det frågan om meritpoäng/extrapoäng? eller andra poäng, vilka i så fall? Poäng för att uppnå kraven för examensbevis från... Läs hela svaret
Jag antar att "U":et står för utökad? Är inte alla kurser som jag själv valt att läsa under gymnasietiden utökade kurser?
Jag har gått ut ur samhällsprogrammet och vill börja på juristprogrammet.
Det som besvärar mig är att jag har läst en kurs vid namnet "Humanistisk och...
Mikael: :
Hej Mohamed,enligt reglerna räknas betyg i U-kurser från Examensbeviset endast i 2 fall:- om det är kurser som krävs för Särskild behörighet till just din... Läs hela svaret
Hej!
I mitt yrkesprogram ingår endast hi1a1 men jag har nu även läst hi1a2 för extra kurs eftersom vissa utbildningar behöver denna. Jag ville verkligen ha A i denna kursen men har nu fått ett B. Min fråga är då om mina poäng i helhet sjunker nu pga detta B eftersom det är en extrakurs? Eller...
Anna: :
Hej Malin,
om du läste historia 1a2 /enligt rektors beslut om en utökad kurs/ som U-kurs, och som kommer i ditt examensbevis bli markerad som "U", då kommer betyg i denna kursen räknas in Endast när du... Läs hela svaret
Mikael: :
Hej Sayed, eftersom U-kurser räknas endast in i 2 fall: om kursen krävs för Särskild behörighet eller om den gerMeritpoäng, då finns det viss utrymme för... Läs hela svaret
Vad innebär en utökad kurs? Nackdelar och fördelar?
Milla : :
Hej Maria!
En "utökad kurs" är en vanlig kurs men som läses utanför programmets 2500 poäng. Exempel: en elev vill bli behörig till en viss eftergymnasial utbilning på högskola eller... Läs hela svaret