Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31882 frågor besvarade.
Vad är skillnaden mellan speciallärare och specialpedagog?
2Poäng
Ellen
Hej!
Jag går i tankarna att bli lärare och funderar därför på vad man senare kan vidareutbilda sig till. Jag undrar därför vad skillnaden mellan speciallärare och specialpedagog är?
Som speciallärare har jag sett att det finns olika inriktningar som matte, språk etc medan specialpedagog inte verkar ha inriktningar?
Vad är det för skillnad i utbildningen (kurser t.ex) och sedan i arbetsuppgifter?
Jag skulle gärna vilja forska inom didaktik och/eller pedagogik, är då speciallärare eller specialpedagog ett bra val?
Till skillnad från speciallärare har specialpedagoger framförallt en handledande roll, meningen är att de skall arbeta tillsammans med personal och ledning och bidra till skolans pedagogiska utveckling.
Speciallärare kallas en lärare som arbetar med elever i förskoleklass, grundskolan, gymnasieskolor eller vuxenutbildning som är i behov av särskilt stöd. Vissa speciallärare är specialiserade på tal- och språksvårigheter, på synskadade eller hörselskadade elever eller intellektuella funktionshinder. Specialläraren har en utbildning direkt riktad mot att arbeta med elever i behov av särskilt stöd.
I grunden rekommenderas Lärarexamen eller examen från Studie- och yrkesvägledarprogrammet; det tar minst 3 år om man läser på heltid. Vilka vidareutbildningar som kommer att finnas att söka om 3-4 år, vet vi ännu inte i detalj. Utbildningsutbud förändras; innehåll i högskolepgram - likaså. Det är kanske, därför, lite för tidigt att i detalj planera vilken vidareutbildning, efter grundutbildningen, som du bör söka - för att det programmet du söker då kanske ännu inte finns
jag tänker fylla på Annas svar lite... För att kunna forska inom pedagogik, kan man också skaffa sig grundutbildning Beteendevetare med huvudämne Pedagogik inom sin examen; om du vill forska i didaktik, är det nog i så fall just lärarexamen som är bra att ha i grunden.
Att utbilda sig till lärare först är en mycket säkrare väg att gå, tycker jag - för att då är risken att bli arbetslös väldigt liten; lärare behövs överallt och hela tiden. Däremot om man utbildar sig till beteendevetare till exempel och sedan inte går vidare till forskarutbildningen (t.ex pga hård konkurrens om de få doktorand-platser som finns) då kan man tyvärr finna sig i en situation att man står utan arbete och inkomst och vet inte vad man ska göra ... Studie- och yrkesvägledare (allt utbilda sig på SYV-programmet) är också ett bra val, men inte lika säker som att utbilda sig till lärare, vill jag påstå. Även SYV kan gå vidare till forskarutbildningen, men om det inte blir så, då finns det ganska gott om jobb för SYV-ar och med det nya förslaget som finns om att införa obligatoriska timmar på högstadiet (från årskurs 7) inom "val av yrken och utbildning" där SYV-ar förväntas ta stort ansvar, är prognosen att det kommer att fattas minst 500 st. utbildade SYV-ar inom de närmsta åren i Sverige. Dock finns det inte något krav för att SYV-en måste ha legitimation eller ens Examen från SYV-programmet, det går än så länge få jobb som "obehörig SYV". Däremot finns det krav på att endast legitimerade lärare får sätta betyg (regeländring från 1 juli 2015).
Sammanfattning om du utbildar dig till lärare, lär du inte bli arbetslös, även om du sedan inte går vidare till doktorand-tjänst och till att bli en forskare. Förutom karriär-vägen mot speciallärare eller specialpedagog, kan lärare också bli rektorer eller andra typer av skolledare.
Hej! Jag har en fundering. Jag hade så gärna velat bli modersmålslärare i Nordsamiska som är mitt modersmål. Hur kan jag göra det? Samiska finns ju inte att välja som ingångsämne på universitetet.
Julia: :
Hej Sanna,för att få legitimation som modersmålslärare är det som regel LÄRAREXAMEN + 30 högskolepoäng i det språket som man har som sitt modersmål och i vilken man vill bli... Läs hela svaret
Hej jag läser mitt sista år på Gymnasiet ekonomiprogrammet inriktning juridik. Efter gymnasiet hade jag tänkt studera engelska lärare för elever som läser grundskolan. Jag har ingen aning vad som krävs för att komma in i den utbildningen, vilka...
Mikael: :
hej Zilan,engelska på den svenska grundskolan läser eleverna både på mellan- och på högstadiet.Högstadielärare i Sverige är ofta behörig att undervisa i 3... Läs hela svaret
Hej! Jag ska nu under hösten läsa Nationalekonomi A som en fristående kurs och sen under våren läsa Företagsekonomi A även den som en fristående kurs. Min fråga är kan jag hoppa in i en utbildning under den tredje terminen dvs hösten...
Milla : :
Hej Kevin,om du menar att "hoppa in ett program" som innehåller de kurser som du redan har läst - så finns det inte någon automatisk rätt att göra det.Om ledig plats finns på programmet i termin 3... Läs hela svaret
Jag har ställt en tidigare fråga om det går att byta gymnasium sista året till en annan stad. Jag har haft mycket kontakt med min syv om detta på min skola och det kan finnas möjlighet för mig att kunna byta. I så fall så måste jag...
Milla : :
Hej Molly;
du kan kolla med Försäkringskassan - bostadsbidrag för ungdomar: om man är under 29 år och har större utgifter för hyra, än man har råd till att betala - kan man i... Läs hela svaret