Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31967 frågor besvarade.
Vad behövs för att få undervisa på ett universitet?
7Poäng
Alice
Hej,
Jag går sista året på gymnasiet och har planer på att plugga vidare till ämneslärare med inriktning mot gymnasiet. Jag vill inrikta mig på svenska/engelska alt. svenska/samhällskunskap.
När jag läste om alla olika lärarutbildningar som finns blev jag nyfiken på vad som krävs för att få undervisa i ett ämne på universitetet. Jag förstår att jag antagligen inte kommer att ha den möjligheten efter en ämneslärarutbildning, så vad ska man egentligen studera för att ha chansen att få ett sådant jobb?
Jag är också lite intresserad av vad det kan tänkas krävas för att få jobb på ett utländskt universitet. Det vore till exempel intressant att kanske få undervisa i svenska vid något europeiskt universitet. Men jag förstår att det kanske är svårt att svara på. Jag har själv sökt efter ett svar på frågan men det var väldigt svårt att hitta ett konkret och bra svar.
Du bör börja läsa Svenska som andra språk på högskolenivå och klara av minst 120 högskolepoäng (heltidsstudier i fyra terminer). Sedan kan du bestämma dig om du vill läsa ännu ett ämne - t.ex. engelska eller samhällskunskap och sedan satsa på KPU, Kompletterande pedagogisk utbildning (90 högskolepoäng = tre terminer på heltid) - för att bli gymnasielärare i Sverige
eller
om du i stället vill satsa på att söka doktorandtjänst på fyra år (det är en sort "mittemellan grej mellan studier och jobb" - då man får lön och utför vissa arbetsuppgifter på institutionen, t.ex. undervisar på deltid och studerar/forskar på deltid och samtidigt skriver doktorsavhandling). Efter fyra års doktorandtjänst bör man vara klar med doktorsavhandlingen och "försvarar sitt arbete" genom en så kallad Disputation. Om man blir godkänd på disputationen, får man doktorsgrad och kan söka tjänster som lektor på högskolenivå.
Det är ungefär så det ser ut i dagens läge. Förändringar kan givetvis inträffa och det är få doktorandtjänster, svårt att få dem.
Om du vill undervisa i svenska i andra länder, då är det just "Svenska som andra språk" du bör läsa på högskolan, inte "vanlig svenska".
Se här http://sisu.it.su.se/search/info/USS100 och kontakta Studievägledare på den utbildningen med dina frågor.
Läsa till gymnasielärare kan man på olika sätt: satsa på ämneslärarprogrammet från första början eller läsa högskolepoäng i ämnena och "knyta ihop säcken" med KPU på slutet. Det blir samma resultat. Det är enklare att direkt söka till programmet men då låser man sig till just att bli gymnasielärare. Om du i stället börjar med att läsa separata kurser i Svenska som andra språk, kan du senare fatta beslut om vad du vill satsa på - bli gymnasielärare eller lektor på högskolan.
Hoppas mitt svar blir till hjälp för dig i din studieplanering! Ha det bäst och hör av dig om du har flera frågor!
Milla
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'upplägg på gymnasiet' (8 st.)
Tänkte ta natur natur, och såg på en hemsida att man pluggade kemi, fysik, biologi och matte. Betyder det att jag bara pluggar dem ämnerna när jag går andra året eller de ämnerna plus de som jag hade första året?
Milla : :
Hej!gymnasieskolorna får förlägga kurserna på lite olika sätt, så det är inte identiskt på olika gymnasieskolor i vilken ordning och under vilka läsår som kurserna... Läs hela svaret
Det kanske inte finns några regler, men brukar en 50-poängskurs på gymnasiet vara på en termin och en 100-poängskurs på ett år? Tacksam för svar!
Julia: :
Hej Lovisa!Du har rätt i att det inte finns några regler kring det och det kan vara olika på olika program och även på samma program på olika skolor. Det som är det vanligaste är att... Läs hela svaret
Kandidatprogrammet i ekonomi på universitetet har en särskild behörighet som är samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2. Betyder det att man behöver ha läst samhällskunskap i 1 år på gymnasiet eller längre? Har det någon betydelse...
Milla : :
Hej Åsa,gymnasiekursen Samhällskunskap 1b är en 100poängs-kurs (omfattning/studieinsats cirka 200 timmar). Den kursen kan på komvux läsas på heltid på fem... Läs hela svaret
Hej! Jag går floristlinjen årskurs 1. Det är ett yrkesförberedande program. Läser svenska 1, matte 1A, idrott 1, och Engelska 5. Kommer jag fortsätta läsa dessa kurser i årskurs 2? Vilka av dessa ämnen är obligatoriska att läsa i...
Julia: :
Hej Nabila!Att läsa fler kurser än på nivå1 inom de ämnena som du nämner i din fråga, är på de yrkesprogrammen frivilligt.Se gärna Programplan för HV... Läs hela svaret
Hej Jag ska snart börja första året av gymnasiet på Widerströmska gymnasiet i Flemingsberg, på naturvetenskapsprogrammet, inriktning natur. Jag lade märke till att det stod att varken moderna språk (tyska i mitt fall) eller individuellt val...
Mikael: :
Hej Noah,i NA ingår en kurs moderna språk som obligatorisk, men den behöver inte läsas under årskurs 1, utan kan läsas under årskurs 2 eller 3.Du kan se... Läs hela svaret
Hej! Jag går nu första året på naturvetenskapsprogrammet, och har börjat läsa fysik 1. Som jag förstår det, är kursen längre än de andra och läses på 2 år? Betyder det att man får slutbetyg i kursen i...
Julia: :
Hej Ida,hur din skola väljer lägga upp fysik1a, måste du fråga på din skola.Det stämmer att kursen fysik1a är á 150 poäng (medan de flesta andra gymnasiala kurser är á... Läs hela svaret
Om jag går samhällsvetenskapsprogrammet inriktning samhällsvetenskap, kommer jag läsa historia 1b och religionskunskap 1 i tvåan eller trean?
Julia: :
Hej Adam;
det är varje gymnasieskola som bestämmer under vilka årskurser olika kurser läses; men vissa saker kan man - om man tänker logiskt - gissa sig till... se ex. programplan för... Läs hela svaret
hur lång tid tar att man slutar en kurs på gymnasiet?
Anna: :
Hej Mansoora!
De flesta av gymnasiala kurser är på 100 gymnasiepoäng = 100 undervisningstimmar.
Om man skulle läsa en sådan kurs på heltid, dvs skulle enbart läsa till exempel Engelska 5 och inga andra kurser samtidigt, skulle det ta fem... Läs hela svaret