Lina
    Hej! Jag undrar vad skillnaden är mellan estet och samhällskunskap linjen? Jag själv går sam men har en kompis som går estet och hon får sjunga, dansa och spela teater och verkar ha så himla kul. Medan jag sliter och inte har speciellt kul det känns tungt eftersom hon säger att vi får samma behörighet. Är det så? I så fall har jag verkligen valt fel linje… Vilka jobb kan man egentligen få om man går sam och vilka kan man få om man går estet? Tjänar jag inte lite på att gå sam ändå? Är det inga jobb som kräver extra samhällskunskap t.ex.? Sedan undrar jag också vilka kurser som krävs om man vill bli kommunikatör samt hur det är att jobba som kommunikatör? Jag undrar också om sam-media handlar mycket om data och att man använder många pogram så som photoshop? Ska gå sam-media i tvåan för jag hoppades att man gick vara lite kreativ då och förhoppningsvis jobba med film och skriva mer men har insett att det kanske är mycket teknik och IT vilket jag hatar. Blir så osäker på mitt gymnasieval nu.

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV
    Hej Lina!
    Både SA och ES är högskoleförberedande program, vilket betyder att i fall man uppfyller kraven för examen, får man grundläggande behörighet till högskolestudier. Särskild behörighet är väldigt olika till olika utbildningar, så det är svårt att säga om man får behörighet till just de utbildningar man vill söka (man måste titta på just vilken utbildning efter gymnasiet man vill läsa).

    Ett bra sätt att få överblick och se likheter och skillnader mellan olika gymnasieprogram, är genom att jämföra programplaner, vilket jag föreslår att du gör:
    http://www.gymnasieguiden.se/files/uploads/150122/Programplan_SA.pdf
    och
    http://www.gymnasieguiden.se/files/uploads/150122/Programplan_ES.pdf

    På alla program läser man 2500 poäng och många kurser är likadana (obligatoriska) men så klart finns det skillnader. På SA läser du en extra mattekurs (2b), två kurser i Moderna språk och Filosofi och Psykologi som inte läses på ES. Då "befrias" det tid för att läsa de estetiska kurserna i stället. Vidare är det ganska stor skillnad i vilka programfördjupningar som får läsas på SA och ES. Allt detta ser du i programplaner (länkarna ovan).

    Direkt efter SA eller ES är det svårt att få jobb. De flesta söker vidare studier på högskola, yrkeshögskola, folkhögskola eller praktik med hjälp av t.ex. Arbetsförmedlingen.

    Om du är intresserad av de estetiska kurserna, kan lösningen vara att du väljer läsa estetiska kurser som Individuellt val, 200 poäng - t.ex. en kurs under åk2 och en kurs under åk3.
    Kurserna Animation, Bild och TV-produktion får väljas som Programfördjupande på SA och det är kreativa kurser, se även efter flera kurser i listan på vilka som får läsas inom Programfördjupningen och fråga på din skola, vilka av dem som skola kan ordna för dig.

    Du frågar om det finns några jobb som kräver extra kurser i Samhällskunskap. Svar på den frågan är att det är svårt att hitta eftergymnasiala utbildningar som just specifikt kräver högre kurser än Samhällskunskap 1b, som läses som obligatorisk på alla de högskoleförberedande gymnasieprogrammen. Att man läser högre kurser i Samhällskunskap förbereder en för vidare studier, ger mer förståelse och vana att ta till sig teoretisk kunskap, som man har stor nytta av senare i livet - om man studerar på eftergymnasial nivå.

    Ang. inriktning på SA: Sam-media innehåller 100 poäng mindre än de andra två inriktningar och du kan därför välja en extra 100 poängs kurs inom Programfördjupningar - det ger mer valfrihet. Om just Photoshop eller ngt. annat/andra dataprogram används - är det extremt svårt att säga för att utvecklingen inom det område går väldigt fort fram och de program som du kommer att använda när du läser inriktning från nästa läsår, kanske inte ens är uppfunna idag.

    Du frågar om vad som krävs för att bli Kommunikatör. Se på utbildningens presentation på t.ex. http://www.yhguiden.se/utbildning/nackademin/marknadskommunikator-inom-sociala-medier och i behörighetskraven ser du att det bl a krävs kunskaper motsvarande Matematik 2c + 2 års arbetslivserfarenhet inom t.ex. försäljning. På SA läses det "b"-spår i matte. "C"-spår är lite svårare och här har jag ett förslag: om du väljer Matematik 3b som en av dina programfördjupande kurser, läser du högre kurs i matte och med det borde med råge kompensera mattekraven. Ang. arbetslivserfarenhet, så råder jag dig försöka få sommarjobb inom "rätt bransch" - t.ex. inom försäljning. Om det är svårt att få jobb, sök praktik, vilket är bättre än inget. Yrkeshögskola kan göra undantag från behörighetskraven (till skillnad från högskola) och det är lönt att söka till YH även om man inte uppfyller alla behörighetskraven "till punkt och pricka".
    Här http://www.yhguiden.se/utbildning/medieinstitutet/webbkommunikator-sociala-medier ställs det lite lägre behörighetskrav: räcker med Matte 1 och arbetslivserfarenhet kan vara från valfri bransch, men måste ändå uppgå till minst 2 år.
    Du kan även titta på flera liknande utbildningar:
    http://www.yhguiden.se/utbildning/yrkeshogskola-gavleborg-hogskoleenheten-bollnas/kulturkommunikator
    http://www.yhguiden.se/utbildning/handelsakademin/butikskommunikator-visual-merchandiser-goteborg

    Eftersom Yrkeshögskoleutbildningar är mycket marknadsorienterade och flexibla, uppstår de och upphör med kort varsel. Det betyder att just den utbildning som du tittar på idag, kanske inte finns om 2 år, men det finns en annan utbildning - med ett annat namn, längd och i en annan stad, kanske. Du bör därför se behörighetskraven till YH mer som "riktlinjer" -t.ex. att det är bra att försöka få så mycket arbetslivserfarenhet som möjligt + att det är många ggr fördelaktigt att läsa mer matte (i ditt fall Matte 3b). Extra språk är alltid ett "+", när du söker till yrkeshögskola, även om det inte står i behörighetskraven.

    Om vad kommunikatör gör kan du läsa på http://www.framtid.se/profession/kommunikator/

    Kandidatprogram i Medie&Kommunikation finns på högskolenivå och tar 3 år att läsa på heltid. Se vilka utbildningar som finns idag: http://jamforutbildning.studera.nu/sok-jamfor/omrade/kommunikationsvetenskap-53?fritext=medie-+och&typ=3&examen=19
    Högskoleutbildningar är mer "stabila" på så sätt att de ges i samma form & samma städer under lång tid.
    Behörighet till högskoleutb. Medie&Kommunikation är "på sin höjd" Samhälle1b och Historia 1b, men ibland bara Grundläggande behörighet, dvs du blir behörig till alla dem i fall du tar examen från SA. Däremot är det ganska höga betyg som ger plats på utbildningen, så det gäller att kämpa för att få höga betyg.

    Jag hoppas att mitt svar blir till hjälp för dig! Du ställde ett antal olika frågor och jag försökte svara på alla dem. I fall jag missade ngt., var god hör av dig igen. Bäst är det att du skriver en ny fråga i så fall för att vi ser de nya frågorna först och prioriterar dem, framför att svara på kommentarer, som kommer ofta lite efter - tyvärr.

    Bästa hälsningar & stort lycka till!
    Milla
    Studie- och yrkesvägledare

    Frågor och svar taggade med 'grundnivå' (10 st.)

    • Student

      Vart finns examinationsrätt?

      Jag läser fristående kurser och planerar att kunna ta ut en kandidat inom byggteknik. Vilka lärosäten har examinationsrätt i det ämnet? Försökt leta men hittar ingen bra info angående det…

      Milla : : Hej!att ett lärosäte i grunden har examinationsrätt inom ett visst kunskapsområde betyder inte att det lärosäte också alltid använder sig av den rätten. Hos UKÄ bör du... Läs hela svaret
    • 19 år

      Kan man ta två kandidatexamen inom 180 hp?

      Hej! Jag funderar på att läsa 90 hp i svenska och 90 hp i engelska och därmed få ut en kandidatexamen i båda ämnen, och undrar om det går? Om jag väljer att läsa svenska under utbildningens första 90 hp, kan jag ta en kandidatexamen i ämnet då eller måste jag vänta tills jag har läst 90 hp i...

      Anna: : Hej,inom kandidatexamen måste även en kandidatkurs ingå. Totalt måste man ha 180 högskolepoäng (av dem 90 hp inom sitt huvudämne) för att kunna ta ut kandidatexamen men... Läs hela svaret
    • F

      Skillnad mellan kandidatprogram i företagsekonomi?

      Hej. Jag undrar om det finns någon skillnad mellan kandidatprogrammet i företagsekonomi som ges i Stockholm och det som ges via Uppsala? Det står nämligen på Stockholms universitet att utbildningen leder till Ekonomie kandidatexamen med företagsekonomi som...

      Julia: : Hej Frida, om en utbildning heter Kandidatprogrammet, då ger den utbildningen kandidatexamen. Annars så behöver inte en 3-årg utbildning (ett program) på högskolenivå... Läs hela svaret
    • Filippa

      Skillnaden på nivå och successiv fördjupning?

      Hej, Jag bifogar med här en kursplan som jag undrar över vad "Nivå" och "Successiv fördjupning" innebär? Är det någon skillnad mellan dem? Klicka in på "kursplan" i länken:...

      Julia: : Hej!råder dig vända dig till de ansvariga för utbildningen på det lärosäte där utbildningen ges. Känner inte till några "generella" svar på din... Läs hela svaret
    • Yesenia

      Studera på grundnivå med CSN efter 40 veckor?

      Hej! Jag undrar vad som gäller för studenter med utländsk gymnasieutbildning som vill komplettera i Sverige för att bli behörig för universitetsstudier här i Sverige? Jag har studerat 40 veckor svenska på grundnivå och sedan svenska som andraspråk 1-3. Men nu när jag ska komplettera min...

      Anna: : Hej!Det är en fråga du måste ta med CSN. och CSN agerar utifrån de fastställda regler. Be om att CSN gör ett undantag, förklara som du gör här och nu.En... Läs hela svaret
    • Ali

      enstaka kurser på högskola?

      Hej! Om man läser enstaka kurser på högskolan kan det underlätta eller öka chansen till att bli antagen till ett specifikt program på högskolan?

      Mikael: : Om du menar till utbildningar på grundnivå, som t.ex juristprogrammet, läkarprogrammet, lärarprogrammet, socionom mm så är svar Nej.Master- och magisterprogram, som är högskoleprogram... Läs hela svaret
    • Anderas

      Finans utbildning?

      Hejsan! Jag har jätte svårt att hitta en högskoleutbildning för mig. Jag är väldigt intresserad av ekonomi och finans; och skulle vilja gå någon utbildning inom finans men den utbildning vill att jag ska ha gått någon annan utbildning...

      Anna: : hejsan, länk du skickade till är till Masterprogram, alltså utbildning på avancerad nivå = år 4 och 5 på högskolenivå.Innan man kan komma in på år4 ska man ha läst... Läs hela svaret
    • Emina

      Hur bör man lägga ihop program och kurser?

      Låt oss säga att jag hittar ett program på 1 år som ger 60 hp, sedan ett annat på 1 år o sen kanske en kurs. Min fråga är hur lönsamt eller smart är det att lägga ihop utbildningarna på detta vis? Är det bättre att...

      Liselotte: : Hej Emina, På grundnivå finns nog inga program som är på 1 år. Det vanligaste är att program på grundnivå är på 3 år (2åriga program på... Läs hela svaret
    • a.

      behöver jag välja något utav dem eller inte?

      Hej! Jag har tänkt söka till receptarieprogrammet på hemsidan antagning.se men jag undrar ifall man behöver välja grundnivå? Eller jag undrar ifall man behöver välja avancerad nivå? Eller ingen utav dem? d.v.s varken välja avancerad eller grundnivå,så kanske det är?. Tänkte ni på...

      Milla : : Om du är 18 år, så tror jag inte du redan har kandidatexamen från högskola/universitet och Avancerad nivå är magister och masterprogram som kräver att man sedan innan... Läs hela svaret
    • a.

      avancerad /grundnivå?

      Hej jag ska söka till universitetet snart men jag undrar en sak jag märkte på hemsidan när man söker. jag undrar ska jag välja avancerad eller grundnivå eller (ingenting) utav dem? Jag som person tror att man inte ska välja avancerad nivå eller grundnivå.Utan man söker bara till programmet...

      Julia: : Hej A, avancerad nivå på högskolor/universitet i Sverige är magister eller masterprogram som för behörighet kräver att man har kandidatexamen, som motsvarar minst 3 års studier på... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga