Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32114 frågor besvarade.
Vad händer om man inte tar gymnasieexamen?
1 Svar
Svar på din fråga är att - om man inte uppfyller kraven för Gymnasieexamen - får man ut ett STUDIEINTYG /där alla betygsatta kurser finns antecknade/. Detta Studieintyget ger inte Grundläggande behörighet till högskolestudier.
För att få Grundläggande behörighet blir man tvungen att komplettera med kurser som saknas - t.ex. på KomVux eller genom självstudier med efterföljande Särskild prövning /som kan kosta t.ex. 500 kr. i varje kurs; reglerna kan variera i olika kommuner/.
Ett annat sätt är att komplettera kurser är på sin "gamla gymnasieskola" genom att ev.delta i undervisningen och/eller tenta av.
Man bör själv ansöka om att läsa kurser på sin gamla gymn.skola eller på KomVux. Inget erbjudande om det kommer per automatik.
Andra sätt att skaffa sig grundläggande behörighet till högskolestudier är att "läsa om" hela gymnasiet - på t.ex. KomVux eller på en Folkhögskola.
Vissa ungdomar, som inte planerar söka till eftergymnasial utbildning, "nöjer sig" med ett Studieintyg. Det finns många jobb där arbetsgivare önskar att sökande har "gymnasiekompetens" - t.ex. inom försäljning eller som handläggare på Inkasso företag och det går att tolka Studieintyg som en sort "gymnasiekompetens", speciellt om intyget innehåller många kurser med betyget E eller högre.
Ang.din fråga om att gå om ett år på gymnasiet, förhåller det sig på så sätt att det är ovanligt att man "går om" sista året på gymnasiet. Det är i så fall en "speciallösning". Individuell bedömning görs av Elevhälsan /Studie- & yrkesvägledare, Skolsköterska, Kurator & Skolpsykolog/ & sedan är det Rektor som fattar beslut om särskilda skäl föreligger och en studerande ges möjlighet att gå om en del av gymnasieutb.
Däremot är det vanligare att gymnasieelever byter program. På så sätt blir det som att man "går om" ett eller två år på gymnasiet. Gymnasietiden blir - givetvis - längre. Fördelen för den studerande kan vara att det blir lättare att uppnå krav på Gymnasieexamen - då studierna blir "utdragna", man läser i praktiken vissa kurser mer än en gång. Detta kan vara fördelaktigt för vissa elever.
Sammanfattning:
om man vill söka till en eftergymnasialutbildning, bör man sträva efter att uppfylla krav för Gymnasieexamen. Om man inte lyckas med det, får man ut ett Studieintyg. För att sedan få ut Gymnasieexamen /vilket man behöver för Grundläggande behörighet till högskolestudier/ bör man aktivt söka möjligheter till att läsa om eller tenta av kurserna.
Jag hoppas att du fick svar på dina frågor av mig nu. Vill du ha en förtydligande, var god återkom med följdfrågorna.
Bästa hälsningar
Ludmila, SYV
Frågor och svar taggade med 'upplysningstjänst' (7 st.)
-
Felaktigt gymnasiebetyg?
Hej För några dagar sedan tog jag studenten och samtidigt fick jag mina slutgiltiga betyg på min utbildning. Dagen efter märkte jag något som jag anser är ett felaktig betyg. I en kurs fick jag C i slutbetyg fastän jag har haft flera dialoger under kursen...
Hej Jamie,kan du på något sätt bevisa vad läraren har sagt till dig? Om hans/hennes ord kommer stå mot ditt (vi befarar att läraren påstår att hen har sagt att du ligger på... Läs hela svaret -
600 poäng för att ta sig vidare till 2’an?
Hej! Är det så att olika gymnasieskolor har olika regler? Eller har alla gymnasieskolor samma regler? Det är nämligen så att min rektor säger att man behöver 600 poäng för att ta sig vidare till 2’an samt att man inte kan gå vidare...
Hej Hanna,du får gärna vända din fråga till Skolverkets upplysingstjänst, tel.nr 08-527 332 00 - det är en fråga som vi på FRåGA SYV inte kan ge något "juridiskt svar" på. -
Vem bestämmer vilket språkval eleven ska ha?
Hej! Min dotter går i 7:an och har läst spanska sen 6:an. Hon har tyckt att det har varit ganska jobbigt från början, men kämpat på. Nu har hon E, trots att hon lägger mycket tid och ork på läxor och att plugga glosor etc. Sen en tid tillbaka...
Hej Elin,vi har haft den frågan "på tapeterna" flera ggr. Alltså liknande situationer - att elever på grundskolan vill, av olika anledningar inte läsa Moderna språk,... Läs hela svaret -
Rättigheter för en 16 åring?
Har man rätt att gå i vilket gymnasium man vill när man är 16 år utan föräldrars tillstånd?
Hej Torbjörn,var man BOR som icke-myndig (under 18 år) är det upp till vårdnadshavare, men var man studerar (om eleven kan dagligen pendla från den adressen där vårdnadshavare... Läs hela svaret -
Är friskolor skyldig att ta in elever som flyttade nyss till kommunen?
Hej! Jag flyttade till min nya hemkommun för några månader sen. Jag gick ett år på Naturprogrammet på mitt gammal skola men jag skulle gå om beroende på medicinska orsaker. Det finns bara en skola som har Natur i min nya stad och det är en...
hej Simona!Du ställer en svår fråga: det är skolJURIDISK fråga inte studievägledningsfråga. Det är egentligen en Jurist som bör svara. Jag... Läs hela svaret -
höja grundskolebetyg med en prövning?
Hej, Kan man höja sina betyg från årskurs 9 med en prövning i vissa ämnen? Min son pluggar ett gymnasieår utomlands och ska sedan söka in på ett svenskt gymnasium i årskurs 1. Efter utlandsåret kommer han var bättre på matte...
Hej Nora,det är en intressant men också lite svår fråga du ställer...Ja, prövningar får man göra (i princip). Prövningsavgift har inte höjts på... Läs hela svaret -
Kan man bli nekad högskoleförberedande?
Hej jag går naturbruk på gymnasiet och har en kompis som tydligen inte får läsa högskoleförberedande för att hon har över 20% frånvaro. Ska det verkligen gå till så?
Hej Elin, så vitt vi vet så är det elevens rättighet att läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskolestudier, dvs svenska eller SAS, svenska... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga