Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32237 frågor besvarade.
Vad krävs för att få en lärarexamen?
3Poäng
Clara
Hej!
Jag vill byta utbildning till ämneslärare för gymnasieskolan och jag har fastnat i vilka ämnen jag ska välja. Till våren startar distansutbildning på Högskolan i Dalarna med svenska eller matematik som förstaämne. Men egentligen vill jag idrott & hälsa och biologi också. Nu kan jag inte välja vilka ämnen! Om jag skulle vilja undervisa i alla de ämnena, går ens det eller är det 2 lärarutbildningar som gäller då?
Vilka kombinationer är smartast? Finns det något jag bör tänka på?
Matematik:
Jag är rädd för att välja matematiken eftersom den sägs vara svår och tidskrävande samt att på just den högskolan kan jag bara välja idrott & hälsa som andraämne (av de jag är intresserad av).
Svenska:
Jag är inte hundra på om jag vill svenska egentligen, bara att jag numera gillar att skriva. Det skapar möjlighet till att välja antingen matematik eller idrott & hälsa som andraämne och det känns som det inte är lika svårt som matematiken (men jag kan ha fel).
Idrott & hälsa:
Jag kan inte ha det som förstaämne på den högskolan, annars känns det som det ämnet jag helst vill.
Biologi:
Det vill jag också väldigt gärna, men det finns inte ens på Högskolan i Dalarna. I sådana fall måste jag vänta till HT och välja distans på högskolan i Karlstad istället. Men jag känner att jag vill plugga redan nu till våren. Går det byta skola efter hand?
För att bli behörig lärare behövs 120HP i första ämnet och 90HP i andra ämnet, eller hur? Och om man vill komplettera med ett tredje? Sen har jag läst någonstans att idrott & hälsa inte riktigt räknas på samma sätt gällande HP och nivå?
Behörig är jag till alla. Jag kan nog inte tillgodoräkna mig några kurser som jag redan läst (1 termins sjuksköterskestudier och 1 termin läkarstudier). Hur vet man vilka kurser som kan bli tillgodoräknade? Vilka kurser läser man ens eller kan man i princip välja vilka kurser som helst inom tex kategorin biologi?
Det blev en hel del frågor och är tacksam för lite hjälp, tycker det är jättesvårt att hitta den informationen man behöver, även att jag har läst hur mycket som helst på olika sajter.
Lärarutbildningen har genomgått stora förändringar i flera omgångar. och det är inte otänkbart att flera förändringar kommer, så smartast är det att välja ämneslärarprogrammet - då har de sammansatt kurser på rätt sätt; och blir det någon förändring, så kommer de utbildningsansvariga fixa det - byta ut kurser och hur som helst se till att du kan ta lärarexamen.
Har man fått Lärarexamen /i vilka ämnen som helst/ kan man sen utöka sin lärarlegitimation med flera ämnen.
Man kan också undervisa som obehörig lärare, men man får inte sätta betyg.
Gymnasielärare är oftast behöriga i 2 ämnen. Samtidigt är de behöriga i samma ämnen på grundskolan.
Grundskolelärare är oftast behöriga i 3 ämnen och är inte behöriga att undervisa på gymnasiet.
Dock nu, i lärarbrist-tider, får även personer utan någon som helst högskoleutbildning undervisa, se t.ex info om Juniorlärare>> vilket är givetvis inte alls bra, men så ser situationen ut idag. :(
Utökat svar
Ang. byta skola - så är man beroende av
1. om ledig plats finns på utbildningen
och
2. om högskola anser att det går att byta /t.ex till synes "samma kurs" kan ändå innehålla olika moment/.
Högskolor och universitet i Sverige åtnjuder "Akademisk frihet" vilket yttrar sig i att de i mångt och mycket får hitta på egna lokala regler och bestämmelser (inom vissa ramar, men ändå...). Det är därför smartast att vända sig till Studievägledare på just den högskola/universitet där man vill - i första hand - läsa.
Givetvis måste antal poäng stämma, och det gäller för alla högskolor, och KPU är på 90 högskolepoäng, men t.ex Göteborgs Universitet har hittat på snabbvariant, där KPU läses "i ett", utan lovveckor - på 125% av studietakt. Då blir man klar mycket snabbare. Så olika upplägg, former och varianter kan förekomma. På vissa "punkter" kan man också få "undantag" ibland... på någon högskola, men kanske inte på den andra.
Ett alternativ som du kan fundera över är - att söka jobb nu, på en gång, som lärare - eller lärarvikarie, det som finns att få. Som obehörig men verksam lärare finns det stora chanser att komma med i någon projekt, där du på förmånliga villkor kan uppnå lärarbehörighet. Det finns flera fördelar: du kommer att få lön inom kort, och samtidit testa på PÅ RIKTIGT hur det är att vara lärare. Sedan kan du alltid ta tjänstledigt och läsa till lärare på vanligt sätt om du inte kommer med i någon projekt. Genom att komma in i kompetenshöjande projekt kan du slippa studieskulder - då man ofta kan läse och jobba samtidigt.
Utökat svar
Ang. vilka kombinationer av undervisningsämnen som är bäst att välja - så är det mycket svårt att säga, därför att svenska, engelska och matematik undervisas på alla nivåer och alla de olika program på gymnaisiet. Idrott och hälsa också - men bara en kurs per program, Idrott och hälsa 1, är obligatorisk. Hur som helst så förstår man att de Obligatoriska ämnena behöver många lärare ...
Men om alla tänker så, kommer det snart uppstå brist på lärare i andra ämnen - som företagsekonomi, kemi och juridik, t.ex... de ämnena är också obligatoriska men bara på några få gymnasiala utbildningar. Färre lärare behövs, men de behövs.
Och vad det gäller just KOMBINATIONER - så vill skolorna ofta ersätta den "gamla" lärare som de "förlorar", t.ex om Ulla Andersson går i pension och hon undervisade i musik och spanska - då vill skolla hitta någon som just kan undervisa i spanska och musik, för att ersätta just den läraren. Men i fall det inte går, då försöker rektor göra om ämnesfördelning, så att en ny lärare som anställs får undervis i Spanska och Svenska t.ex om en annan lärare "tar" musik om hen kan göra det.
Vilka ämneskombinationer som utgör "vinnande koncept" är därför omöjligt att säga tyvärr :(.
Utökat svar
Se vad som står på Skolverkets hemsida, här nere har jag kopierat text från www.skolverket.se
***
Likvärdiga kunskaper och kompetenser
För samtliga vissa ämnen gäller också att du kan bli behörig om du ”på annat sätt visar likvärdiga kunskaper och kompetenser”. Då ska du kunna visa att du har de kunskaper och kompetenser som beskrivs i ämnesplanerna.
Du kan ha fått dessa kunskaper och kompetenser genom högskolestudier, annan utbildning (exempelvis yrkeshögskola eller folkhögskola) eller arbetslivserfarenhet inom relevant område.
Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom högskolestudier:
Sandor är lärare i engelska i gymnasieskolan. Utöver sin lärarexamen har han även en kandidatexamen i kulturvetenskap. Vi bedömer att han har de kunskaper som ämnesplanen för ämnet konst och kultur innehåller.
Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom annan utbildning:
Bengt är lärare i samhällskunskap i gymnasieskolan. Förutom sin lärarexamen har han ytterligare högskolestudier, en journalistutbildning. Eftersom denna utbildning har gett honom de kunskaper och kompetenser som ämnesplanen för ämnet mediekommunikation innehåller blir han också behörig i det ämnet.
Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom arbetslivserfarenhet:
Margareta är tekniklärare i gymnasieskolan. Innan hon blev lärare studerade hon programmering i två år. Hon har även arbetat många år som programmerare. Genom sina studier och sitt arbete har hon fått de kunskaper och kompetenser som ämnesplanen för ämnet programmering innehåller. Hon får nu även denna behörighet i sin legitimation.
Vi kommer inte göra några förhandsbedömningar via e-mail, telefon, Facebook eller Twitter om vad likvärdiga kunskaper och kompetenser är i ett enskilt fall.
ang. din tidigare kommentar: Så om jag väljer matematik och sedan idrott & hälsa som ämneslärare på gymnasienivå kan jag efteråt utöka med biologi. Hur ser den kompletteringen ut i dagsläget? Räcker det med 90HP, eller behövs det KPU också?
Svarar jag så här: jag har nu pratat med en sakkinnig på Skolverket och fick svar att om man har lärarexamen som gymnasielärare och vill utöka sin behörighet för att kunna undervisa i ännu fIer ämnen i samma skoIform, i detta fall Gymnasiet, räcker det men att skaffa sig tillräckligt antal poäng inom sitt blivande undervisningsämne - i ditt fall i Biologi och det det är 90 hp - och direkt efter kan man ansöka om utökning av sin behörighet, dvs ännu en KPU krävs inte.
Tänkte ta natur natur och ska börja gymnasiet 2025, där matte 4 är den högsta nivån. Betyder det att om jag tar matte 5+ matte spec som extra merit, så kommer dessa ämnen inte påverka mitt merit alls förutom mina extra meritpoäng...
Milla : :
Ja, det verkar som att det kommer att bli så som du beskriver i din fråga. Saken är den att Gy25 är ett nytt system som kommer börja träda i kraft från hösten 2025 och då gäller... Läs hela svaret
Tänkte gå natur natur och ska börja under HT 2025. Detta innebär då att jag istället för kursplaner kommer få nivåer enligt GY25. Min fråga handlar om slutbetyget jag kommer få i matte 1-4(5?). Jag tänkte ta matte...
Milla : :
Hej!vad gäller gymnasiereformen Gy25 så är inte alla detaljer klara ännu... hur reglerna ska tolkas får man kanske klarhet i lite senare... men det som redan är känt är bland annat... Läs hela svaret
Hej! Som rubriken lyder så är min fråga om exakt vad som kommer att ändras med införandet av det nya gymnasiesystemet från 1 juli 2025 (eller hösten 2025)? JAG TYCKER DET ÄR MYCKET FÖRVIRRANDE MED ALLA ÄNDRINGAR, MYCKE TEXTER ATT LÄSA MEN VAD ÄR DET SOM AV ALLT DETTA SOM ÄR VIKTIGT FÖR ELEVERNA...
Milla : :
Hejsan,jo, jag har full förståelse på att det kan kännas ganska förvirrande med alla de olika kommande ändringar i samband med Gy25 (gymnasie-reformen som kommer gälla... Läs hela svaret
Hej! Jag överväger att ta en ”paus” från gymnasiet, alltså hoppa för att sedan börja igen. Detta då jag blivit antagen till en 2-årig yrkeshögskoleutbildning jag verkligen vill gå. Jag går just nu första året,...
Milla : :
Hej,det är viktigt att veta under vilket kalenderår du fyller 20 år. Vänligen svara ang. detta.Allmänt gäller: det verkar som att de som påbörjade läsa... Läs hela svaret
Alltså jag förstår inte riktigt vad GY25 innebär. Eller alltså jag förstår ju att dem kommer ändra kursplanen till ämnesplaner som i högstadiet, men jag fattar inte vilket betyg som egentligen gills. Jag hade tänkt ta natur natur och...
Milla : :
Hej,ämnesbetygen (i stället för kursbetygen) är tänkta att införas för de elever som börjar på gymnasiet hösten 2025. Alla detaljer är ännu inte klara i exakt hur det blir med... Läs hela svaret
Hej! Jag fick höra (rykten) om att i gymnasiet så kommer de kurser man avslutar med vara de som räknas. T.ex att om du fått B I svenska 3 och E i svenska 1 kommer svenska 1 betyget bli ett B. Stämmer detta?
Milla : :
Hej!Jo, en ny gymnasie"reform" är på gång; det som är känt om den idag (januari 2024) är följande: Gy25... Läs hela svaret