Cecilia

    Hej, Jag är legitimerad yrkeslärare men har arbetat i grundskolan i 5 år som lärare. Jag skulle gärna vilja kombinera mitt ämne med syv. Vad behöver jag läsa in då? Jag läste i en tråd att det inte finns behörig/obehörig eller legitimation inom SYV. Måste jag läsa in hela syv-programmet för att bli en attraktiv medarbetare? Eller finns det några speciella kurser som är mer fördelaktiga att gå än andra, så att man blir konkurrenskraftig på arbetsmarknaden? Vad rekommenderar ni? Kan praktik på en skola vara tillräckligt? Vad slår mest? Mvh Cecilia

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Cecilia!
    Du har rätt i att (ännu) inte finns någon legitimation för SYV-ar. "Behörig SYV" är hen med examen från SYV-programmet som är en 3-årig högskoleutbildning på heltid.
    Det finns "överbryggande" utbildning för lärare och socionomer som är kortare: se information på umu.se/utbildning/kurser/overbryggande-kurspaket-mot-studie--och-yrkesvagledarexamen
    Jag tror tyvärr inte att några få kurser från SYV-programmet skulle leda till att man blir betraktad som "behörig SYV". Dessutom så är det svårt (kanske omöjligt) att hitta de kurser som fristående; det är mycket möjligt att de flesta ges endast inom programmet.

    Bli SYV genom praktik? Tveksam till det...
    Praktik inom SYV-programmet är "inbäddad" in i utbildningen, ges under flera tillfällen och man förbereder sig på utbildningen inför praktiken (får uppgifter att utföra på skolan och handledare finns på arbetsplatsen och även en annan handledare som är högskolelärare som besöker en flera gånger under praktikperioden); efter praktiken redovisar man på skolan vad man har utfört (t.ex har vi tittat på flera inspelade vägledningssamtal, som vi genomförde under praktiken, fick feed-back från kursare och lärarna).

    På vilket sätt tänker du ordna praktikplats? Det är en sak att "gå bredvid" i några dagar för att få insyn i arbetsuppgifterna och en annan - att få en längre (flera månaders) praktik. När jag läste till SYV hade vi 14 veckors praktik på heltid, uppdelat i 3 perioder; minst en vecka skulle vi vara på praktik på en Arbetsförmedlingen.
    ***
    Eftersom yrket SYV är mer eller mindre icke-reglerat (i den bemärkelse att ingen legitimation finns) så blir det i princip helt upp till arbetsgivare att bestämma vem hen tror passar att anställa som SYV. Många arbetsgivare föredrar anställa personer med examen från SYV-programmet (de så kallade "behöriga SYV-ar") men det är inte förbjudet att anställa med vilken utbildning som helst. På det sättet är det mycket svårt att råda ang. vilken utbildning du behöver gå, annat är just SYV-programmet som kommer ge dig examen som SYV.

    Mitt förslag...
    Kanske gå tillväga så här: prata med SYV-ar på några skolor, ställ frågor om hur deras arbetssituation ser ut, be sedan att få gå bredvid en SYV på en skola i några dagar, som en sort "förlängd studiebesök". Sök tjänster som SYV. Chansen är störst att börja som SYV om man inte har examen på kortare vikariat eller deltidstjänster, t.ex om det är vikariat på en termin på 30% av heltid som är förlagd på 2 eller 3 olika skolor (sådana tjänster brukar inte behöriga SYV-ar söka till, och då finns det en chans att få in foten...). Ibland utlöses det "akuta vikariat" t.ex mitt i gymnasievalsperioden om ordinarie SYV blir sjukskriven, och då måste rektor hitta en ersättare snabbt - då kan man också få chansen att börja som SYV och testa jobbet ett tag. Dock är det svårt att hoppa in och börja leverera direkt. Men så får man i så fall se det som en stor utmaning! Sedan, med viss erfarenhet av att ha jobbat som SYV, kan man få längre vikariat och kanske till slut även fastanställning.

    Du skriver i din fråga om att du vill kombinera "ditt ämne" med att arbeta som SYV. Vilket är "ditt" ämne? Jag vet att det finns SYV-ar som också undervisar på deltid - t.ex i samhällskunskap på grundskolan (när samhällskunkskapslärare saknas och SYV-tjänten var på deltid, från början); det är sådana "nödlösningar" pga lärarbrist och att ibland har inte skolan råd att anställa en SYV på heltid. Å andra sidan kan lärare ibland "hoppa in" och täcka upp som SYV-ar (när SYV-en saknas på en skola). Återigen är det ofta en tillfällig nödlösning.

    • :

      Tack för tipset på tillvägagångssättet! Jag kommer jobba 80% på en skola nästa läsår och skolan har ingen syv men kommer behöva söka en. Jag tänkte om jag antingen går med syv eller om man kan klara det själv? Jag känner att jag skulle behöva få lite mer kött på benen. Ex. en arbetsbeskrivning, planering, systemet man arbetar i, olika hålltider. Inom läraryrket har vi LPP= läroplansplanering där kan man se planeringen för en hel termin, det va till stor hjälp för mig när jag började jobba som lärare.

    • Julia : Är det en grund- eller gymnasieskola som saknar en SYV? Jag frågar för att det är Olika hålltider för grundskole- och för gymnasieSYVar. :)
    • :

      Jag känner mig mest van vid grundskolan men vad är enklast? Jag jobbar som hkk-lärare och många av dessa tjänster är inte heltid, så jag jobbar på en grundskola.

    • Julia :

      På en grundskola sköter SYV-en bl.a gymnasieval. Gymnasieväljare bör erbjudas tid för vägledningssamtal i god tid innan de måste lägga in sin ansökan till gymnasiet. Med tanke på att vissa elever uteblir från samtal, t.ex pga sjukdom eller att vissa elever behöver flera samtal, så måste SYV-en jobba heltid + övertid (annars hinns det inte med). Beror givetvis på hur många elever som går i årskurs 9 på just den grundskolan. Ofta tillkommer det också "särskilda fall" då det är t.ex oklart om eleven blir behörig till gymnasiets nationella program eller inte; i så fall bör man jobba med den eleven som om hen är "2 elever" - göra upplägg för att hen blir behörig och ett annat upplägg i fall hen inte blir behörig. Om en grundskola har underlag för att ge SYV-en en heltidstjänst, då kan man inte hinna göra det jobbet på halvtid.
      Prata gärna med rektorn på den aktuella skolan där du vill jobba som SYV. Om rektorn vill helst anställa en behörig syv, med examen och flera sådana söker, då kommer en behörig syv få jobbet (är jag rädd), men du får givetvis även i det fallet ta upp frågan om du kan hjälpa till SYV-en för att bl.a lära dig och kunna hoppa in i fall SYV-en blir frånvarande längre fram. Det är sådana "lokala lösningar" som ibland finns, på undantag, tillfälligt, enligt överenskommelser som är väldigt svårt att råda kring. Det beror i princip helt på hur ekonomin ser ut (vad skolan har råd med) + vad ledningen tycker och föredrar + vilka som söker utlösta tjänster. Vid SYV-brist får lärare hjälpa till så gott de kan; gymnasieval måste ju genomföras, även om ingen SYV finns. :(

    • : Nej, Det förstår jag men på skolan där jag har arbetat var syv-tjänsten på 60%, och efter att denne slutade tog skolan in syv vid arbetstoppar som gymnasievalet. Jag tänker om man har 80/20, det beror på vad skolan söker och hur de kan kombinera tjänsterna. Jag kan i och för sig förstå att det är svårt att räkna exakta timmar man arbetar, och att det lätt kan bli mer.
    • :

      Jag har undervisat i biologi också men det är ett rätt så komplicerat ämne med många kunskapskrav. Det tenderar att bli extremt mycket att göra. Jag är också intresserad av att arbeta på mellanstadiet men då är det lång utbildning på det också, ellerhur? Eller finns det enstaka kurser i vissa ämnen man kan läsa?

    • Anna :

      Är ditt främsta mål att få en heltidstjänst på en skola? I så fall måste du utgå ifrån de behov som skolan har: vilka lärare saknas? Det är i de ämnena som chansen finns att få jobba (i alla fall under det läsåret) som obehörig lärare. Alla skolor/rektorer är ute i första hand efter behöriga lärare med utbildning i rätt ämne + lärarlegitimation. Det är i fall legitimerad lärare saknas som man tillfälligt kan få möjlighet att undervisa i det ämnet. Om legitimerad lärare "hittas" kommer inte någon annan, utan legitimation anställas. Jag läste din fråga. Du är (om jag förstod rätt) legitimerad som yrkeslärare. Undrar: varför vill du inte söka jobb på gymnasieskolorna som yrkeslärare (som just är ditt yrke, där du har utbildning och legitimation)? :)

    • Anna :

      Jag tänker också på andra funktioner på grundskola, förutom undervisning och lärarjobbet, t.ex på PRAO ( https://www.framtid.se/reportage/obligatorisk-prao-fran-ht18 - nu är PRAO obligatorisk och det krävs därför Praktikanskaffare och/eller Praktiksamordnare). Det finns också andra arbetsuppgifter både på grund- och på gymnasieskolorna: som skolvärdinna, skoladministratör/utbildningsadministratör, skolbibliotekarie, vaktmästare, skolmåltidsbiträde m.fl).

    • : Tack för bra tips och länkar! Jag ska kika in på dem. Det finns inte så många jobb på gymnasiet inom restaurang- och livsmedel, tyvärr, jag har kollat och hört av mig med intresseanmälan till dessa skolor.
    • Anna :

      Det finns 118 gymnasieskolor i Sverige som erbjuder RL - se listan på gymnasieguiden.se/gymnasium?RL men förutom gymnasieskolorna kan även Komvux och folkhögskolorna erbjuda utbildningar inom "matlagning och matservering" på gymnasial nivå och även där kan yrkeslärare jobba! Exempel på en folkhögskoleutbildning till kock - Sjöviks-folkhogskola/kock Och även inom Yrkeshögskola finns utbildningar inom "restaurang"/matlagning - det är kvalificerade Eftergymnasiala utbildningar; titta gärna på några exempel: högre-yrkesutbildning-goteborg/bagare-konditor --- sommelier-yrgo --- köksmästare/yrgo --- tuc-yrkeshogskola/arbetsledare-maltidsservice --- akademi-båstad-yrkeshogskola/kitchen-manager --- tuc-yrkeshogskola/hotell-och-restaurang-manager --- och du får höra med de utbildningsansvariga för yrkeshögskoleutbildningar om de söker personal som ska vara delaktig i att driva de utbildningar (någon måste ju undervisa där också! :).

    • :

      Superbra! Jag bor i Mariefred och kan tänka mig jobba söder om Stockholm eller ner mot Strängnäs, Eskilstuna. I Södertälje finns RL-programmet men jag är inte säker på om jag vet om alla skolorna? I Strängnäs ska RL läggas ner vilket innebär att elever som vill gå den utbildningen kommer troligtvis söka sig till Eskilstuna eller Stockholm. 

    • Mikael :

      Kontakta gärna alla skolor som du vill jobba på!

    • :

      Tack, jag har hört av mig till några. Vet du vilka yrkesskolor som erbjuder hotell, RL, administration, försäljningi närheten av mig? Vilka yrkesutbildningar inom mitt område finns det exempelvis i Södertälje, Botkyrka, Södermanlands län?

    • Julia :

      Yrkeshögskoleutbildningar finns att se på www.yhguiden.se men vad Komvux i varje kommun erbjuder får man se på varje kommunens webbplats (eller så hör man av sig till komvux i alla de kommuner, där man vill jobba).

    • Ludmila :

      du kan också titta på Lernias restaurangutbildningar i olika städer - se Lernia.se/utbildning/restaurang

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'grundnivå' (10 st.)

    • Student

      Vart finns examinationsrätt?

      Jag läser fristående kurser och planerar att kunna ta ut en kandidat inom byggteknik. Vilka lärosäten har examinationsrätt i det ämnet? Försökt leta men hittar ingen bra info angående det…

      Milla : : Hej!att ett lärosäte i grunden har examinationsrätt inom ett visst kunskapsområde betyder inte att det lärosäte också alltid använder sig av den rätten. Hos UKÄ bör du... Läs hela svaret
    • 19 år

      Kan man ta två kandidatexamen inom 180 hp?

      Hej! Jag funderar på att läsa 90 hp i svenska och 90 hp i engelska och därmed få ut en kandidatexamen i båda ämnen, och undrar om det går? Om jag väljer att läsa svenska under utbildningens första 90 hp, kan jag ta en kandidatexamen i ämnet då eller måste jag vänta tills jag har läst 90 hp i...

      Anna: : Hej,inom kandidatexamen måste även en kandidatkurs ingå. Totalt måste man ha 180 högskolepoäng (av dem 90 hp inom sitt huvudämne) för att kunna ta ut kandidatexamen men... Läs hela svaret
    • F

      Skillnad mellan kandidatprogram i företagsekonomi?

      Hej. Jag undrar om det finns någon skillnad mellan kandidatprogrammet i företagsekonomi som ges i Stockholm och det som ges via Uppsala? Det står nämligen på Stockholms universitet att utbildningen leder till Ekonomie kandidatexamen med företagsekonomi som...

      Julia: : Hej Frida, om en utbildning heter Kandidatprogrammet, då ger den utbildningen kandidatexamen. Annars så behöver inte en 3-årg utbildning (ett program) på högskolenivå... Läs hela svaret
    • Filippa

      Skillnaden på nivå och successiv fördjupning?

      Hej, Jag bifogar med här en kursplan som jag undrar över vad "Nivå" och "Successiv fördjupning" innebär? Är det någon skillnad mellan dem? Klicka in på "kursplan" i länken:...

      Julia: : Hej!råder dig vända dig till de ansvariga för utbildningen på det lärosäte där utbildningen ges. Känner inte till några "generella" svar på din... Läs hela svaret
    • Yesenia

      Studera på grundnivå med CSN efter 40 veckor?

      Hej! Jag undrar vad som gäller för studenter med utländsk gymnasieutbildning som vill komplettera i Sverige för att bli behörig för universitetsstudier här i Sverige? Jag har studerat 40 veckor svenska på grundnivå och sedan svenska som andraspråk 1-3. Men nu när jag ska komplettera min...

      Anna: : Hej!Det är en fråga du måste ta med CSN. och CSN agerar utifrån de fastställda regler. Be om att CSN gör ett undantag, förklara som du gör här och nu.En... Läs hela svaret
    • Ali

      enstaka kurser på högskola?

      Hej! Om man läser enstaka kurser på högskolan kan det underlätta eller öka chansen till att bli antagen till ett specifikt program på högskolan?

      Mikael: : Om du menar till utbildningar på grundnivå, som t.ex juristprogrammet, läkarprogrammet, lärarprogrammet, socionom mm så är svar Nej.Master- och magisterprogram, som är högskoleprogram... Läs hela svaret
    • Anderas

      Finans utbildning?

      Hejsan! Jag har jätte svårt att hitta en högskoleutbildning för mig. Jag är väldigt intresserad av ekonomi och finans; och skulle vilja gå någon utbildning inom finans men den utbildning vill att jag ska ha gått någon annan utbildning...

      Anna: : hejsan, länk du skickade till är till Masterprogram, alltså utbildning på avancerad nivå = år 4 och 5 på högskolenivå.Innan man kan komma in på år4 ska man ha läst... Läs hela svaret
    • Emina

      Hur bör man lägga ihop program och kurser?

      Låt oss säga att jag hittar ett program på 1 år som ger 60 hp, sedan ett annat på 1 år o sen kanske en kurs. Min fråga är hur lönsamt eller smart är det att lägga ihop utbildningarna på detta vis? Är det bättre att...

      Liselotte: : Hej Emina, På grundnivå finns nog inga program som är på 1 år. Det vanligaste är att program på grundnivå är på 3 år (2åriga program på... Läs hela svaret
    • a.

      behöver jag välja något utav dem eller inte?

      Hej! Jag har tänkt söka till receptarieprogrammet på hemsidan antagning.se men jag undrar ifall man behöver välja grundnivå? Eller jag undrar ifall man behöver välja avancerad nivå? Eller ingen utav dem? d.v.s varken välja avancerad eller grundnivå,så kanske det är?. Tänkte ni på...

      Milla : : Om du är 18 år, så tror jag inte du redan har kandidatexamen från högskola/universitet och Avancerad nivå är magister och masterprogram som kräver att man sedan innan... Läs hela svaret
    • a.

      avancerad /grundnivå?

      Hej jag ska söka till universitetet snart men jag undrar en sak jag märkte på hemsidan när man söker. jag undrar ska jag välja avancerad eller grundnivå eller (ingenting) utav dem? Jag som person tror att man inte ska välja avancerad nivå eller grundnivå.Utan man söker bara till programmet...

      Julia: : Hej A, avancerad nivå på högskolor/universitet i Sverige är magister eller masterprogram som för behörighet kräver att man har kandidatexamen, som motsvarar minst 3 års studier på... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga