Felix
    Jag går åk 9 och ska söka till gymnasiet.

    Problemet är att jag inte vet jag ska välja. Jag står och väljer mellan tre olika program som jag tycker verkar intressanta och jag kan inte bestämma mig. Det handlar om natursamhälle, ekonomiekonomi och estetmusik.

    Jag har fått för mig att natur är det i princip bredaste man kan gå och det kan vara bra eftersom jag inte vet vad jag ska göra efter gymnasiet. Jag har också fått för mig att eleverna på natur har bra studiemotivation vilket gör att jag kan få studiero och duktiga klasskamrater.

    Jag är även intresserad av entreprenörskap, ledarskap, företag, organisation och allt vad ekonomiprogrammet innebär. Jag har alltid sett mig som en driftig person och jag tycker att sådana saker verkar så kul.

    Sedan så är det också estetmusik. Jag spelar både piano och gitarr samt i ensembler och det hade kanske varit roligt att fördjupa sig i det.

    3 Svar

    Mikael SYV på FrågaSYV
    Hej Felix, så roligt att du är intresserad av olika saker och har så varierande intressen. Tyvärr så kan man bara gå ett gymnasieprogram. Som tur är, så kan man läsa valbara kurser - och om skola kan erbjuda musik, så kan du läsa 200 poäng Musik när även om du går på NA eller EK. I fall din skola ger dig möjlighet att läsa utökade kurser - kan du läsa ännu mer musik då.
    Det kan även finnas möjlighet att gå t.ex. NA eller EK, inriktning eller profil "Musik" - finns på några få skolor och det beror på var i landet du bor (om en sådan skola finns nära dig).
    Återkom med svar - var i Sverige du bor, så skall jag se om det finns en sådan speciell utbildning nära dig.
    Är du beredd att flytta för att gå gymnasiet långt ifrån ditt föräldrahem? Vad skulle dina föräldrar tycka om det i så fall? Är det en möjlighet för dig eller inte?
    Mvh
    Mikael SYV
    • : Jag vet att man bara kan gå ett program och det är det som gör det så svårt för mig som har så många intressen och sån beslutsångest. Nej, jag känner inte för att flytta och bosätta mig på annan ort. Däremot så tror jag inte att mina föräldrar skulle ha något emot det, men det är inget som jag känner känns bra.
    • Mikael : Var bor du? jag kan se om någon passande utbildning finns nära dig. Mvh Mikael SYV
    • : Det som jag fick som råd från min syv på skolan var att gå på så många öppna hus som möjligt. Det har jag gjort och det blev bara mer förvirrande. De öppna husen jag har gått på har bara gjort mig ännu mer säker på att det är någon av de här tre programmen jag ska välja, men samtidigt mer osäker på vilken av dem tre jag ska välja. Jag har även varit och gjort studiebesök på ekonomiprogrammet och estetmusik och då fick jag följa med en klass under en dag och det blev inte mer klart då heller. Jag skulle behöva tips på hur man kan tänka.
    • Anna : Gillar du Matte? Det är ganska stor skillnad i Matematik på de tre programmen. Jag skriver ett nytt svar till dig nu.
    Läs alla kommentarer
    Anna SYV på FrågaSYV
    Hejsan, Jag förstår att du står i valet och kvalet mellan tre program och jag tycker det är viktigt att du tar ställning till "mattefrågan".
    På Estetiska programmet läser man Matematik 1b
    På Ekonomi (ekonomi) läses det Matematik 1b, 2b och 3b - som obligatoriska kurser
    och på Naturvetenskapsprogrammet läser man Matematik 1c, 2c och 3c.
    b - är medelsvår spår och c-är avancerat spår.
    Du kan se innehåll i mattekurserna på www.matteboken.se


    Anledning till varför elever vill byta från Naturvetenskapsprogrammet, när de väl har börjat där, är oftast den att de inte klarar av matte, fysik, kemi - ngt. av de ämnena eller alla tre. Det passar väldigt bra att välja NA eller Teknik - i fall man gillar matte, fysik & kemi. På NA hjälper det om man även gillar biologi. Jag vet att det går att lyckas på NA även utan att man har lätt för matte, kemi & fysik, men då gäller det att plugga hårt under alla tre år på gymnasiet.

    Hoppas mitt svar blir till hjälp för dig i ditt beslut inför gymnasieval!
    Mvh ANNA SYV
    • : Alltså just nu har jag betyget b i alla no-ämnen samt i matte. Jag har inte haft särskilt svårt att nå det och jag gillar ju att knåpa och tänka och dyka djupt. Jag har alltid varit studiedisciplinerad och än så länge har jag inte haft några problem med att räkna.
    • Liselotte : Hej! om du gillar matte, fysik, kemi & biologi kan du med fördel välja NA. Kommer skriva ett kort nytt svar till dig om en stund. :-)
    • : Vad är skillnaden mellan matte b och matte c? Hur stor är skillnaden mellan mattekurserna i grundskolan och på gymnasiet? Om jag har b i betyg i matte nu, kommer jag då kunna klara mattekurserna på naturprogrammet?
    • Liselotte : Jag kommer att skriva ett utökat svar till dig nu, oK? *L*
    Läs alla kommentarer
    Liselotte SYV på GymnasieGuiden
    Hej, Felix! Det finns några skolor på olika ställen i Sverige som erbjuder "kombinationsutbildningar" som t.ex. den här skolan http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium/alvkullegymnasiet där man på Naturvetenskapsprogrammet läser även Musik & Bild.

    Om det inte finns någon sådan skola i närheten av dig, kan du fundera på om du vill välja en skola som erbjuder både NA och Estetiska programmet /musik/ eller EK och Estetiska /musik/ - och även på förhand fråga om det blir möjligt för dig att läsa ett par utökade kurser. Om du får ett positivt svar på den frågan kan du läsa 200 poäng (inom individuellt val, som alla elever väljer) + 100 - 300 poäng extra Musik - som utökade kurser. Vi tar exempel på att du läser 200 poäng utökade kurser Musik.
    Tillsammans med 200 p indiv.val blir det en hel termin på hel tid - dvs en sjättedel av din utbildning blir "den musikaliska utbildningen" på NA eller EK.
    Det är en kompromiss - att försöka gå "båda de programmen" samtidigt, vilket egentligen inte fullt ut är möjligt.
    Jag vet inte alls vad de skolorna som finns nära dig, kan erbjuda. Du får välja att berätta för oss var du bor eller undersöka själv vad som finns på skolorna där du vill gå - för möjligheter att erbjuda läsa "två program på en gång". Här är också frågan om du vill läsa på mer än heltid... om du svarar NEJ på den, då är det bara 200 poäng inom Individuellt val, vilket är ca 8 % av studietid på gymnasiet, som du väljer fritt. Du kan välja Musikkurserna men i vilket fall så måste musiklärarna finnas på skolan och det gör dem om skolan erbjuder ES, musik.
    Min förhoppning är att mitt svar blir till hjälp för dig i ditt gymnasieval!
    Bästa hälsningar
    Liselotte SYV
    Liselotte
    Hej Felix, att läsa på mer än heltid innebär att man lägger ner mer än 40 timmar i veckan på sina studier (lektioner + hemarbete, läxorna + grupparbeten). Normalt sett så är man i skolan ca 20 timmar per vecka i genomsnitt (lektionstid) och lika mycket tid är det tänkt att man lägger ner på sina studier utanför skolan. Det blir 40 tim/vecka. Det är heltidsstudier.
    Om man läser extra kurser - då läser man på mer än heltid.
    Det är ett undantag - om man skall läsa på mer än heltid. Man ansöker då hos rektor om att få läsa "utökade kurser" (kurser som kommer att ligga utöver heltidsstudier). Normalt sett, läser elever utökade kurser från tidigast åk2. Vanligaste är det att en elev läser EN UTÖKAD KURS á 100 poäng - under åk3, t.ex.
    Det förekommer, dock, att elever läser ganska mycket mer än heltid, t.ex. två utökade kurser under åk2 och två andra under åk3.
    Varför man läser utökade kurser? Olika anledningar:
    1. behöver betyg för behörighet till vidare studier
    2. är extra duktig i t.ex. matte och på lärarens inrådan och med rektors godkännande läser på egen hand alla mattekurser som finns - upp till Matte 5 och tre kurser i Matte specialisering
    3. har bytt program under åk2 - och behöver läsa de obligatoriska kurserna som hen missade /pga byte av program/
    4. har varit sjuk under en period och missade några kurser, läser därför ikapp
    5. har speciella djupa intressen i ett viss ämne och klarar obligatoriska kurser mycket bra, får därför läsa på mer än heltid.
    Ovan finner du några exempel på varför eleverna läser på mer än heltid.

    Du frågar också om skillnaden mellan b & c spår i matte. Du kan se alla mattekurser på www.matteboken.se

    b är medelsvårt
    och
    c är avancerat spår i matte. Man läser snabbare och djupare /löser extra uppgifter/ och läser kurserna på kortare tid - för att hinna med flera kurser.
    c spår i matte läses bara på Teknik & NA på gymnasiet. Obligatoriskt läser man matte 1-3 c på TE och NA men på en av inriktningarna på vardera program, läser man även Matte 4 som en obligatorisk kurs.
    Det är på Natur-natur
    och Teknik-teknikvetenskap som Matte 4 läses.
    Man måste gilla matte eller tycka det är "lätt och tråkigt" ... det går också bra att det är "tråkigt", bara det är lätt
    eller så är man beredd att lägga ner mycket tid på sin fritid för att klara kurserna. Sedan frågar eleverna ibland så här: "OK; jag klarade upp till Matte 4 men fick bara E i mattekurserna. Vad skall jag med "bara E" i matte? Kommer inte in på de attraktiva eftergymnasiala utbildningar..." - och då är svaret att "är man behörig till en högskoleutbildning men kommer inte in på betyg, kan man göra Högskoleprovet och hoppas att dess resultat ger plats på utbildningen".
    Det är helt omöjligt för mig att förutspå vad du kommer att ha för betyg i matte på gymnasiet om du har B i grundskolan. Jag råder dig fråga din mattelärare, som känner dig.
    B kan ligga närmare A-betyg eller närmare C-betyg. Det kan vara stor skillnad där. Det är för det första.
    För det andra, kunskaper och betyg kommer av dina insatser som elev. Om du kommer att satsa lika mycket eller mer tid, energí och engagemang i dina mattestudier framöver, vet ju bara du själv.
    Man kan vara matte-gení ... det finns några få som är det.
    Alla de övriga ("dödliga" *L* :-) som jag till exempel - för kämpa och slita och hårt arbete "pays off" som de säger på engelska. Lägger man mycket tid på någonting, så blir det bra till slut. Det är då på bekostnad av annat: träffa kompisar, hobby, andra ämnen i skolan mm.
    Om du, till exempel, inte är helt säker på att du vill välja det avancerade mattespåret, är det kanske bäst att välja ett program där medelspår läses, det är då Ekonomi och Samhällsvetenskaps - de två program läser matte 1b och 2b och på Ekonomi (inriktning Ekonomi) även Matte 3b.
    Inriktningar på SA och EK väljer man till åk2. till åk1 söker du till programmet. Inriktning ÖNSKAR du (mest för skolans egen planering). Vill du vara säker på att det är just den inriktningen som du får läsa från åk2, be om inriktningsgarantí innan du söker till skolan.

    Om jag missade något i mitt svar nu, ber jag dig att återkomma.
    Bästa hälsningar
    Liselotte SYV
    • : Det finns ingen sådan skola nära mig. Vad innebär det att läsa mer än heltid?
    • : På den skolan nära mig finns alla de tre programmen som jag väljer mellan.
    • Julia : Om du har fler frågor är du välkommen att återkomma! Vi på Fragasyv.se önskar dig stort Lycka till med ditt gymnasieval! Julia SYV på Fragasyv.se

    Frågor och svar taggade med 'journalist' (41 st.)

    • erikzhansun

      språk på univesitetet?

      Hej jag går på gymnasiet och tänker plugga vidare på högskola/univesitetet och fundera på att läsa journalistprogrammet. Får man lägga till kurser i moderna språk under utbildningen

      Milla : : Hej!Du får gärna kika på information på lärosätenas egna webbplatser och kontakta studievägledare som jobbar på de institutioner där det aktuella programmet ges. Vad jag kan se, så... Läs hela svaret
    • Kajsa332868

      Jag vill plugga journalistlinjen på Skurup folkhögskola?

      Jag vill plugga journalistlinjen på Skurup folkhögskola, det enda ämnet som jag inte är godkänd i är matte. Jag gick samhäll internationell i gymnasiet, alla andra betyg är jag godkänd i. Måste jag plugga upp mina mattebetyg innan jag...

      Milla : : Hejsan, fick du F i både matte 1b och 2b? Du har alltså fått ut ett Studiebevis när du gick ut gymnasiet, stämmer det? Vänligen uppge vad dokumentet heter som du... Läs hela svaret
    • Elev

      Hur kan jag bli meteorolog?

      Hej! Jag är samhällsvetare från gymnasiet. Min stora dröm är att arbeta med meteorologi, gärna programleda där jag berättar om vilket väder det blir. Dock har jag ej behörighet för program som kräver naturämnen som Kemi, fysik,...

      Milla : : Hej,det vi vet om yrket Meteorolog berättar vi i presentationen på framtid.se/yrke/meteorolog Inför den utbildning som krävs för att kunna bli en meteorolog (i alla fall så är det i... Läs hela svaret
    • Maja980

      Journalism i Göteborg?

      Hej! Jag är väldigt intresserad av utbildad journalism i Göteborg. Det är min första val och den andra är kultur och media entreprenörskap. Jag är väldigt intresserad av media och kommunikation och därför ser jag att jag passar in i...

      Milla : : Hej,Antagningsstatistik för Journalistprogrammet vid Göteborgs universitet visar att antagningsgränser i betygsgrupper brukar ligga på kring 19.00 fast ofta högre än så. Till höstterminen 2018... Läs hela svaret
    • Hejsanhoppsan

      Masterutbildningsalternativ med socionomexamen?

      Hej! Jag studerar just nu socionomprogrammet men har även ett intresse för journalistik/kommunikation, är det möjligt för mig att ta en master i tex journalistik med en socionomkandidat? På vissa universitet står det under behörigheten är minst 180 godkända hp inom samhällsvetenskapligt,...

      Milla : : Hej,i det sammanhanget som du skriver om i din fråga så brukar socionomprogrammet som leder till socionomexamen och yrket Socionom "klassas som", i alla fall i första hand,... Läs hela svaret
    • Miriam

      Spelar vilket universitet någon roll?

      Hej, Om man ska läsa journalistik spelar det någon roll var man gör det, för att få jobb. Exempelvis är det en skillnad att studera på södertörn eller uppsala?

      Milla : : Hej!Journalist och andra yrken inom journalistik (som t.ex Radiopratare) är i Sverige icke-reglerade; det betyder att varje arbetsgivare bestämmer fritt vem hen anställer och det är... Läs hela svaret
    • Negin77

      Vill bli en sportjournalist men vet inte hur?

      Hej För några månader sen så blev jag riktigt intresserad i fotboll, och skulle kunna tänka mig att jobba med det i framtiden som sport journalist, men jag vet inte hur man blir det och vad som krävs för att bli det men är redo att göra vad som...

      Milla : : Hej,det är fler som vill bli sportjournalister eller sportkommentatorer än det finns anställningar eller uppdrag och därför är konkurrensen inom den branschen mycket tuff. Jag kan... Läs hela svaret
    • Jennifer

      Distans högskola inom journalism?

      Hej! Jag avslutar mina studier på allmän kurs distans (folkhögskola) under våren 2023. Därmed vill jag börja högskola hösten 2023. Problemet är att det inte verkar finnas de jag är intresserad av på distans. Distans är ett måste för mig, annars kommer jag inte klara utbildningen. Jag är...

      Milla : : Hej Jennifer!utbildningsutbud av högskole-universitetsutbildningar i Sverige med start hösten 2023 kommer att fastställas till mitten av mars 2023, så ännu kan man inte se alla utbildningar som... Läs hela svaret
    • Ebba

      Vad ska jag utbilda mig till?

      Hej! Jag tog en examen i journalistik för 5 år sedan, men har haft svårt att få jobb inom det. Jag vill inte ge upp den karriären fullständigt, men det känns som att jag nu är helt ute ur leken och att jag istället bör skaffa mig en annan utbildning. Jag har jobbat på bibliotek en tid, och...

      Anna: : Hej Ebba!Det finns ett antal yrken där 3-årig utbildning på högskolenivå gör dig "behörig" till anställning och sen får man intern utbildning på arbetsplatsen med... Läs hela svaret
    • Klara

      Journalistik distans?

      Hej! Jag skulle vilja läsa Journalistik på distans. Har godkänd examen från gymnasiet. Jag hittar bara en distansutbildning i Kalix, vill veta ifall de finns nån mer. Vill alltså läsa hela programmet, sedan ifall de skulle finnas enstaka kurser att gå skulle de också va intressant. Men vill...

      Julia: : Hej Klara!utbildningsutbud förändras, så det gäller att med jämna mellanrum besöka de sajter där utb. inom en viss studieform visas, t.ex inom folkhögskola:... Läs hela svaret
    • Björn

      Journalist/media till lärare?

      Hej, jag är journalist men vill bli gymnasielärare. Jag har tittat runt på en hel del skolor men ser inte alls om det är möjligt att dra nytta av sina tidigare högskolepoäng. Vad kan jag omvandla mina poäng i MKV till? Tack Björn

      Julia: : Hej Björn,kika gärna på framtid.se/yrke/hogskolelarare och på yrket "lärare i vissa ämnen". Nu när det är lärarbrist, går det också få jobb som obehörig... Läs hela svaret
    • Alexander

      Vad kan man jobba som efter psykologprogrammet annat än psykolog?

      Hej! Jag funderar på att söka psykolog- eller läkarprogrammet nu till hösten. Anledningen till att jag tvekar på psykologlinjen är att jag är oroad att jag inte har den sociala energin och kanske kompetensen att vara en bra psykolog. Hur stor del av...

      Julia: : Hej Alexander!med högre utbildning, t.ex examen från läkar- eller psykologprogrammet kan man försöka satsa på att bli forskare och/eller... Läs hela svaret
    • Ronja

      Inte godkänd i Engelska 6?

      Hej, Jag är nu sugen att plugga till mitt drömyrke journalist. Men jag har inte betyg i Engelska 6 från gymnasiet. Jag har alltid haft svårt med engelska och sedan är lite rädd att jag ska misslyckas och inte få den hjälpen jag behöver. Är engelska 6 ett krav när man ska plugga vidare till...

      Julia: : Hej Ronja,utan godkänt betyg i engelska 6 är du tyvärr obehörig till högskoleutbildningar i Sverige.Journalist är dock ett yrke som inte nödvändigtvis kräver just... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga