Cissi

    Jag har alltid tänkt mig att jag skulle vilja gå det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet och jag har bra nog betyg för det i nuläget. Jag har ganska lätt för matematik och No-ämnena och tycker att de är relativt roliga. Jag har även lätt för mig i i stort sett alla ämnen i skolan. När jag blir vuxen skulle jag vilja bli antingen civilingenjör eller specialiserad läkare.Jag är självfallet medveten om att det är väldigt svårt att bli något av dessa yrken, men det är som sagt de som jag i nuläget är intresserad av. Problemet är att jag inte är så säker på vad jag vill gå på på gymnasiet. Jag oroar mig för att jag ska halka efter på det naturvetenskapliga programmet, även om jag inte tror att det är så troligt. Jag oroar mig även för att allting ska resultera i att jag stressar sönder och mår dåligt av det. Jag vill ju självklart kunna må bra också. Jag fick höra att man skulle kunna gå ett naturvetenskapligt basår på universitetet, då man läser ikapp allt det som man skulle behöva. Detta tycker jag låter helt ok. Brukar det vara så att många behöver läsa igen saker på universitet? Jag undrar även en sak till; Är det möjligt att man , om man går sam på gymnasiet, skulle kunna lägga till kurser som gör att man blir behörig direkt efter gymnasiet istället för att behöva gå det där basåret? Skulle man kunna lägga till Biologi 2, Kemi 2, Fysik 2 och Matte 4, då det är dessa som behövs för att komma in på läkarutbildningen? Jag ber om ursäkt för en så pass lång fråga, men jag kände att jag behövde få ner allt.

    • Daniel : Angående hur många som kompletterar efter gymnasiet - har vi inte några exakta uppgifter på... men det är Många!

    1 Svar

    Daniel SYV

    Hej Cissi,
    om man redan på gymnasiet vill läsa Fysik2, Kemi2, Biologi2 och Matematik 4, då är det Inriktning Naturvetenskap på NA >>. På teknikprogrammet, inriktning Teknikvetenskap läser man också de kurserna, förutom biologi. 

    SA läser man som Obligatoriska kurser endast matematik 1b och 2b. Det finns elever som även läser matematik 3b och ibland även 4, som valbara kurser på SA, men det kan inte garanteras (endast om lärarkapacitet finns och tillräckligt antal elever valde läsa mer matte, så att en undervisninggrupp kan "skapas", som det blir möjligt). Man läser, som regel, inte fysik, kemi eller biologi på Samhällsvetenskapsprogrammet. Det är dock inte förbjudet att läsa kursser ur dessa ämnen (fysik, kemi och biologi) på SA. Dock är det sällan möjligt: detta pga lärarbrist och även pga det i så fall blir väldigt mycket mer än Heltidsstudier (vilket gör det mycket mer krävande än studier på Naturvetenskapsprogrammets inriktning Naturvetenskap: på NA, natur slipper man läsa många av de samhällsvetenskapliga kurser, som är Obligatoriska på SA). 
    Det blir, alltså, mycket mer krävande (svårt och stressigt) att läsa både många samhällsvetenskapliga kurser Plus Också de naturvetenskapliga kurser, som krävs för att bli behörig till ex. läkarprogrammet. 

    Ta och titta på den generella Programplanen för SA >>. Matematik 3b och 4 samt Biologi 1 får man läsa som Programfördjupande kurser, men då återstår det endast 200 poäng att välja inom Individ.val och de kurser som återstår att "trycka in" i SA - blir då Biologi 2, Kemi 1 och 2 och Fysik 1a och 2 (som är sammanlagt kurser á 550 poäng). Då är det 350 poäng (studier på heltid under 17.5 veckor som "fattas" utrymme för). Det är alltså ca en termins studier på heltid som man behöver bedriva Utöver heltidsstudier på SA, om man ska bli behörig till läkarprogrammet. Det är inte rimligt att planera för ett sådant upplägg. På mer än heltid, utökat program, får man läsa endast om rektor beviljar det. Jag tvivlar starkt att någon rektor skulle bevilja så mycket utöver heltid (detta både för att det är lärarbrist, men även pga det är inte hälsosamt att läsa så mycket). 

    Sammanfattning
    Läser man på samhällsprogrammet, ska man vara beredd på att behöva komplettera efter gymnasiet, för att bli behörig till läkarprogrammet. Komplettera kan man på komvux, på folkhögskolorna eller på naturvetenskapligt basår på högskolenivå. 
    Om du på SA får godkända betyg i matematik 3b samt i Biologi 1, Kemi 1 och fysik 1a vilket är inte omöjligt - kanske kan du komplettera på Naturvetenskapligt TERMIN, dvs bli behörig efter endast en termins studier efter gymnasiet. 

    Hälsningar
    D:

    Frågor och svar taggade med 'särskola' (6 st.)

    • Tove

      Övergångar mellan särskoleformer?

      Jag har fått frågor om att byta mellan skolformer, och jag kan inte hitta någonting. Det går att byta från "vanlig" skola till särskola/gymnasiesärskola, men funkar det åt andra hållet? Kan man byta från gymnasiesärskola till gymnasieskola, och kan man söka gymnasieskola om man gått...

      Daniel: : Hej Tove,gymnasieskolans nationella program kan inte, enligt vad jag vet, anta elever som läste på grundsärskola. Anledningen är att de är obehöriga. För behörighet till ett... Läs hela svaret
    • Isak

      Kan jag byta klass till en vanlig klass?

      Hej, jag går i en särklass på bollerup men jag trivs inte alls i den klassen och känner att jag kommer strunta i att gå i skolan pågrund av detta, jag vill gå i en vanlig klass med fler folk och folk jag känner på bollerup, jag valde denna...

      Julia: : Hej Isak,när du skriver "Särklass" menar du gymnasiesärskoleutbildning som på Bollerup heter "Skog-, Mark och Djur"? Om det är den utbildning du menar, då är det... Läs hela svaret
    • Jessica

      validering inom särskolan?

      Var hittar jag hur jag kan validera bort olika ämnen inom specialpedagog/pedagog/särskolelärare? Jag har ingen möjlighet att läsa in ämnen som saknas för att bli behörig till lärarutbildning men har gedigen kunskap/erfarenhet och betyg i...

      Anna: : Hej,om man utan fullständig gymnasial utbildning vill komma in på högskola, så finns det idag möjlighet att söka på "reell kompetens": 3 års arbetslivserfarenhet + ett antal godkända... Läs hela svaret
    • Robin

      Vad behöver jag göra för att undervisa i särskolan?

      Hej! Jag studerar till ämneslärare med examen mot gymnasieskolan och har påbörjat min andra termin. När jag är klar med mina studier vill jag allra helst jobba i gymnasiesärskolan eller lärvux. Min fråga är därför vilka vägar jag kan ta för att komma dit. Om jag har förstått det hela...

      Milla : : Hej Robin,det vi kom fram gäller för att bli behörig att undervisa på en särskola är följande info:för att SkoIverket ska kunna utfärda... Läs hela svaret
    • Daniela

      Målgruppstillhörighet för särskola?

      Hej, jag fick en synpunkt från en kollega, en annan SYV, att det inte bör (eller får, eller ska...) användas begrepp "utvecklingsstörning" när man pratar om elever i särskola (grundsärskola, gymnasiesärskola och särvux). Kollegan använder "utvecklingsvariation" i stället och tycker alla bör...

      Milla : : Hej Daniela!Vi har på senare tid allt mer märkt av oenigheten kring begreppet Utvecklingsstörning. Det är inte helt enkelt eller självklart vilka begrepp man kan, bör, får eller ska... Läs hela svaret
    • Camilla

      Elev som läst särskolan?

      Hej! Vilka alternativ ser ni för en person (18 år gammal) som läst grundsärskola när det gäller fortsatta studier? Personen i fråga vill absolut inte gå gymnasiesärskolan. Hoppas ni kan hjälpa mig med lite idéer :)

      Anna: : Hej Camilla, jag råder dig/er att kika på folkhögskolorna, ex. Ädelfors folkhögskola>>, Sjöviks folkhögskola>> och i Vara folkhögskola>>. På Sjöviks... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga