Linn
    Hej!
    Jag går Studie-och yrkesvägledarprogrammet och håller för tillfället på med en uppgift där jag gärna skulle vilja ha lite mer kött på benen då det kommer till vad högstadieelever frågar efter då de söker till gymnasiet? Helt enkelt, vad baserar de sina val på?
    Jag har också en fundering då det kommer till popularitet kring gymnasielinjer.. Finns det några linjer som är avsevärt mer/mindre populära?

    Tack på förhand!
    Vänligen Linn

    2 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Linn!

    Så roligt att du blir en av kollegorna snart! Välkommen in i gänget - som en av Sveriges SYV-ar! :)

    Du ställer mycket intressant och viktig fråga - vad eleverna baserar sina val på.

    Det är givetvis olika från elev till elev och också varjerar mycket i olika delar av Sverige: t.ex i Norrland väljer eleverna i större utsträckning till Yrkesprogrammen, medan de i andra delar av Sverige - väljer mer till de Högskoleförberedande program.

    Vissa elever (ca en fjärde del och minst en femtedel) blir inte behöriga till gymnasiets nationella program och kan bara läsa på IM, introduktionsprogrammen>>

    De resterande som är majoritet (minst tre fjärde delar av elever) är behöriga till de Nationella programmen och av dem väljer ca 26% till yrkesprogram (och den siffran som Skolforskare uppger borde vara 42%, dvs det är för få som söker till de yrkesprogrammen men i Norrland är situationen bättre än i södra Sverige - varför det är så kanske du kan forska på... du kan kanske blir Skolforskare>> för det behövs mer kunskap och mer försåelse för varför eleverna väljer så som de gör).

    Man kan begära statistik från de olika Antagningskanslierna>> och där kan du se vad elever söker för program, men inte varför de söker just så som de gör.

    Den erfarenhet som vi på Fråga SYV har (tre år och ca 8 000 besvarade frågor) - säger följande:

    många elever vill läsa Naturvetenskapsprogrammet>> och Samhällsvetenskapsprogrammet>> pga "alla" säger att det är "breda" program, dvs man kan söka många olika högskoleutbildningar efteråt.

    En del elever vill bli Läkare>>, Tandläkare>> och Veterinärer>> och ibland har de F betyg i matte och blir inte behöriga till de nationella programmen över huvudet taget, men om de lyckas få E i matte, söker de och ofta också kommer in på NA, inriktning "naturvetenskap", vilket blir oftast för svårt att läsa och det blir avhopp eller i bästa falla E-betyg i så pass många kurser att de får Examensbevis>>, men kommer inte in på Läkarprogrammet på högksola/universitet. Och sedan vill de kanske läsa på komvux till Undersköterska>>, men komvux tar inte in pga de redan har gymnasiekompetens. Det är väldigt tråkigt när det blir så - att eleverna ej kommer in på "sina" högskoleutbildningar (eller ändrar sig och inte vill in på högskola längre, utan vill bli Bagare>> eller Elektriker>>) men det är ofta, tyvärr, inte möjligt. En "återvänds gränd" för de ungdomar som känns också som misslyckande för samhället i stort!

    En del elever uppger att de känner press från föräldrarna, som säger att de måste bli Advokater>> eller högskoleutbildade Ekonomer>>, men självaste eleven vill kanske bli Bilmekaniker>>

    Det skulle vara mycket intressant om man i gymnasievalet hade också en "kolumn": uppge varför du söker just den gymnasial utbildning.

    Påverkande faktorer vid elevens gymnasieval är:

    - elevens egna intressen

    - tryck från samhället, föräldrarna och kompisar

    - vilja att ha hög lön (ganska ofta får vi frågor om vad man bör utbilda sig till för att få arbete med hög lön)

    - vilja att ha "alla dörrar öppna" ("breda" utbildningar efterfrågas)

    - en del elever vill få jobb så fort som möjligt och de väljer i stor utsträckning de yrkesprogrammen.

    Sedan är det också så att det är långt ifrån "färdig" när eleven kom in på gymnasiet. Minst 20% av de som påbörjar gymnasiet - byter program och ofta går om åk1, dvs deras gymnasial utbildning blir 4 år lång (och ibland längre - t o m finns det fall då eleverna läser sammanlagt 6 år på gymnasiet). Ibland är sjukdom (t.ex depression och ångest) orsaken till att eleven hoppar av gymnasiet, gör studieuppghåll eller byter program.

    Jag känner inte till var det finns statistik på hur stor % av ungdomar som tar gymnasieexamen från samma program som de påbörjade för 3 år sedan, dvs läser så som det är "tänkt" - på ett program och i bara 3 år. Uppskattningsvis skulle jag säga - kanske ca 60%... det är bara min gissning. Du får gärna höra av dig om du hittar statistik om det.

    Sammanfattning: utifrån de frågor som vi får här på Fråga SYV är vår uppfattning att de gymnasieprogram som är mest populära är Naturvetenskapsprogrammet (inriktning Naturvetenskap), Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomi (alla inriktningar på SA och EK). De minst populära är några yrkesprogram, som t.ex VVS-programmet>> och Industritekniska>> (förklaring som vi har fått är t.ex "vill inte bli en vanlig knegare"). 

    Hoppas mitt svar blir till hjälp! Återkom gärna om nya frågor dyker upp! Och vi är också mycket tacksamma för tips om bra hemsidor och intressanta saker inom Studie- och yrkesvägledning!

    Du kan skriva dem som en ny fråga eller som inlägg i Forumet - här>>

    Bästa hälsningar och lycka till med dina studier, blivande kollega! :)

    ANNA

     

     

     

     

     

    Ingegerd SYV på Bors skola

    Jag upplever också att de vill veta vilka betyg de ungefär behöver ha för att komma in på ett program?

    Vad som skiljer de olika programmen åt?

    Hur frisök fungerar?

    Vad händer om man inte kommer in?

    Vad är ett basår?

    Olika behörigheter efter gymnasiet

    Löner efter utbildning    osv

    Frågor och svar taggade med 'osäkerhet' (8 st.)

    • Pontus

      Har jag valt rätt eller ska jag tänka om?

      Hej! Kort om mig: - Gick ut det gamla Medieprogrammet på gymnasiet 2013 efter förlängd skolgång. Gick ut med samlat betygsdokument. Ej slutbetyg. - Har läst upp lite på komvux och fick till slut ett slutbetyg som du finner i slutet av detta meddelande. - Jag har en fysisk...

      Anna: : Hej Pontus!Du får gärna titta på möjlighet att utbilda dig på en yrkeshögskoleutbildning, t.ex på den här distansutbildningen -... Läs hela svaret
    • Anonym

      Är det lätt att bli systemutvecklare/software engineer?

      Hej syver, Jag går andra året på en privat industriteknisk gymnasieskola, skolan har bara ett program, det som gör att skolan står ut är att den har många andra kurser utöver de industritekniska kurserna som man kan välja, (genom utökade kurser kan man få den särskilda behörigheten som krävs...

      Julia: : Hej,kika gärna på möjlighet att utbilda dig till civilingenjör inom datateknik. Civilingenjörsprogrammen finns inom många olika områden/branscher.Och... Läs hela svaret
    • Ronaldo

      Kan man fortsätta mot ett Masterprogram efter ett Magisterprogram?

      Hej! Jag har blivit antagen till både en Master på två år samt till en Magister på ett. Jag är väldigt velig och vet inte om jag orkar plugga två år till. Om jag väljer Magisterprogrammet på ett år (60hp), kommer jag kunna läsa upp mig till ett Master om jag senare vill det, genom att...

      Anna: : Hej Ronaldo!din fråga kan vi på FR¨GA SYV tyvärr inte svara på. Svaret borde bero på om masterprogrammet inkluderar alla de kurser i år1 som... Läs hela svaret
    • Mathias

      Vad gör jag om jag tappar intresse i min kurs?

      Hej, jag är en 18-årig kille som just nu läser 1:a året på Kandidatprogrammet i Speldesign och Programmering i Visby. Jag har dock börjat tappa intresset i programmering, och jag känner knappt något drag att genomföra de studier som jag har. Jag började studera direkt efter gymnasiet, där jag...

      Julia: : Hej Mathias!Uppsala Universitet erbjuder telefon och on-line studie- och karriärvägledning: var god se informationen på uu.se/utbildning/kontakt/studievagledningSida för bokning av tid hos... Läs hela svaret
    • Ronaldo

      Stanna kvar eller hoppa av efter halva Systemutvecklarutbildningen?

      Hej!

      Jag går i andra året inom Systemutvecklarutbildningen. Hittills är jag godkänd i alla kurser och har avverkat halva utbildningen. Jag har alltså 90 av totalt 180 hp än så länge. Men trots att det går bra enligt papper, blir...

      Julia: : Hej,har du tänkt på alternativen, alltså vad du gör om du hoppar av din nuvarande utbildning - ska du söka ngn annan utbildning eller har du möjlighet att... Läs hela svaret
    • Jacob

      Vad är mina chanser att bli antagen med mitt reservnummer?

      Hej! Jag har sökt till Handels i Göteborg - Logistikprogrammet. Jag står som reserv nummer 4 efter andra urvalet. HP kvoten. Antal antagna är 22. I första urvalet var jag på plats nummer 15. Hur ser mina chanser ut?

      Anna: : Hej Jacob, det är extremt svårt att lova någonting. För att du ska få plats måste 4 personer tacka Nej till sin plats eller komma in på sina högre... Läs hela svaret
    • Tania

      Läsa natur i gymnasiet och läsa juridik i universitetet?

      Hej! Jag undrar om man kan läsa Naturprogrammet i gymnasiet och sedan läsa juridik på universitetet? Funkar det? Jag är osäker på vad jag vill fortsätta plugga på i Universitetet då jag vill antingen läsa medicin eller Juridik. De flesta säger att man tar natur eftersom det är så...

      Anna: : Hej Tania, Jo, det går bra att med examensbevis från Naturvetenskapsprogrammet, söka till Juridikprogrammet på universitetet i Sverige. Behörighet till juristprogrammet... Läs hela svaret
    • Emin

      Naturlinjen, med problem i matten?

      Hej SYV! Jag är en kille på 14 år, fyller 15 i år. Jag har världens ångest över vilken linje jag ska välja. Jag ska välja Rudbeckianska Gymnasiet eftersom att de har ett stort utbud av linjer. Min bror går just nu Natur- Natur och jag ser att det är väldigt mycket matte, matte 1a b c, 2 a b c,...

      Mikael: : Hej Emin, känner du till www.matteboken.se en sida som hjälper till med matten. www.mattecentrum.se driver kostnadsfritt för elever Räknestugor där man kan få hjälp med matten. Om man vill jobba med Medicin är det inte... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga