Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31970 frågor besvarade.
Väg för att framgent kunna arbeta med HR?
3Poäng
Hanna01
Hej!
I dagsläget läser jag min sista termin innan jag är färdigexaminerad beteendevetare med inriktning sociologi. Sedan ca 2 år tillbaka har jag arbetat halvtid som rekryterare vid sidan av studierna på ett startup rekryterings- och konsultbolag.
Det jag vet nu, och som jag inte visste för tre år sedan när jag började plugga, är att jag vill arbeta med HR i framtiden. Av den anledningen står jag nu i valet och kvalet kring att fortsatt studera och spetsa mig med en vidareutbildning inom HR, eller börja arbeta heltid inom rekrytering på bolaget jag är idag. Ännu har jag inte klurat ut på vilket sätt jag vill jobba med HR i framtiden, men mest troligt med mjuka värden kring arbetskultur på något sätt samt strategi.
Givet arbetsmarknaden inom HR, hade ni rekommenderat fortsatta studier med inriktning HR eller att bygga upp erfarenhet genom arbete? Vad kommer jag om 5 år vara mest konkurrenskraftig med? På det lärosäte där jag studerar idag finns en master inom HR samt en magister inom arbetsvetenskap att välja på till exempel. Vilka av dessa två skulle vara mest relevant för mig?
Övrig info är att jag satt ihop min kandidatexamen i sociologi själv, där varken arbetsrätt eller klassisk personalvetenskaplig inriktning antagits. Det som studerats, utöver sociologin, är beslutsfattande, konfliktlösning samt europavetenskap. Oavsett om det blir en master/magister framåt eller inte så kommer arbetsrätt läsas till som en kurs.
Hej! Att välja mellan fortsatta studier och att bygga upp erfarenhet genom arbete (eller praktik) kräver en individuell bedömning och svar på frågan beror på flera faktorer, inklusive dina karriärmål, din nuvarande erfarenhet och dina personliga omständigheter. Men du kan både söka jobb och ansöka om studieplatser och se var du kommer in och vilka jobb du får. Det är först om du både får minst ett jobberbjudande som är attraktivt för dig och samtidigt får plats på minst en utbildning som du också kan tänka dig att gå, som det blir ett "riktigt val" som du ställs inför. Det kan hända att du endast får studieplats men inte ngt jobb som du vill ha och då har du ju inte flera alternativ, utan endast ett. Du kan dock alltid samtidigt som du jobbar även söka studieplatserna och du kan samtidigt som du studerar söka jobb. Det händer att de studerande får mycket attraktiva jobberbjudande och väljer i så fall avbryta sina studier (i alla fall tillfällig) eller hittar möjlighet att arbeta och studera samtidigt. T.ex kan man ha heltidsjobb och läsa på halvtid vid sidan av jobbet, eller studera på heltid och jobba på deltid vid sidan av studierna.
Här är några överväganden som kan hjälpa dig att fatta ett beslut i fall du både får minst ett attraktivt jobberbjudande och samtidigt också minst en studieplats på en utbildning som du gärna vill gå:
Karriärmål och dina intressen: Ta dig tid att fundera över vilka specifika roller inom HR som du är intresserad av och vilka kompetenser och kunskaper som krävs för att lyckas inom dessa roller. Om du har ett tydligt mål kan det hjälpa dig att bestämma om ytterligare studier eller arbetslivserfarenhet är mer gynnsamt för att nå dina mål.
Nuvarande erfarenhet: Eftersom du redan har erfarenhet av arbete inom rekrytering kan du överväga hur du kan bygga vidare på denna erfarenhet för att bredda din kompetens inom HR. Arbetslivserfarenhet kan vara värdefullt och ge dig praktiska färdigheter och insikter som kan vara svåra att få genom enbart akademiska studier.
Flexibilitet och tid: Om du väljer att fortsätta med studier på avancerad nivå t.ex mot master- eller magisterexamen, kommer det att kräva att du investerar en viss tid och resurser. Överväg om du är beredd att lägga ned den tiden och om du har möjlighet att prioritera studier över arbete under den tiden.
Arbetsmarknadens krav: Undersök hur arbetsmarknaden för HR; för sök bland annat ta reda på vilken efterfrågan som finns på olika kompetenser och utbildningsnivåer. Detta kan hjälpa dig att bedöma vilken utbildning eller arbetslivserfarenhet som kan göra dig mest konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Hur kan du göra det? - Titta på platsannonser (annonser om lediga jobb); se hur många tjänster som finns att söka och vilka krav och önskemål arbetsgivare uppger i annonserna; prata med Arbetsvägledare på Arbetsförmedlingen; försök få kontakt med personer som jobbar på de positioner inom arbetslivet som du i framtiden vill ha och fråga vilken utbildning och erfarenhet som gav de det jobbet. Den erfarenhet jag som SYV har ger mig följande "bild" av HR-jobben: på små företag kan "HR-personen" (som är ensam "hela personalavdelningen") vara "allt-i-allo" som bland annat är Personalchef men också betalar ut löner som Löneadministratör och måste därför vara duktig i löneutbetalningssystemet (just det systemet som just det företaget använder), hen deltar i rekryteringar, planering av fortbildning för personal, ger stöd till cheferna i diverse personalfrågor (måste vara mycket kunnig i området Arbetsrätt), sköter konflikthantering (i alla fall till viss grad) och deltar även i budgetarbete och i löne-frågorna (lönejusteringar), bland annat i förhandlingar med fackförtroendemän. I stora organisationer brukar HR-arbete vara mer indelat i olika specifika roller men viss "överlappning" av ansvarsområden ändå (ganska ofta) finns; så arbetsgivare söker anställa experter på vissa frågor inom HR ibland men ibland vill hellre anställa de som lär sig snabbt och är beredda att arbeta inom många olika områden. Arbetsgivare får (inom HR-jobben) anställa precis vem de vill (utan någon utbildning inom HR över huvudet taget) och utbilda på arbetsplatsen eller köpa in utbildning för den anställde; detta för att yrken inom HR är i Sverige icke-reglerade. Detta gör det mycket svårt att ge råd kring utbildning och vilka övriga meriter man behöver skaffa sig.
Exempel: att hen som söker jobbet har körkort eller vissa språkkunskaper kan bli avgörande. Att man har tidigare personlig erfarenhet av att arbeta inom den branschen inom vilken hen vill jobba inom HR kan också bli avgörande.
När det gäller valet mellan en master i HR och en magister i arbetsvetenskap är det viktigt att överväga vilken inriktning och kompetens som bäst matchar dina karriärmål och intressen. En master i HR kan ge dig en mer specifik och djupgående förståelse för HR-relaterade ämnen, medan en magister i arbetsvetenskap kan ge dig en bredare förståelse för arbetslivsfrågor, inklusive kunskapsområde arbetsrätt, organisationspsykologi och arbetsmiljö. Tänk på vilken typ av roll och ansvar du vill ha inom HR och välj utbildning därefter.
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'upplägg på gymnasiet' (8 st.)
Tänkte ta natur natur, och såg på en hemsida att man pluggade kemi, fysik, biologi och matte. Betyder det att jag bara pluggar dem ämnerna när jag går andra året eller de ämnerna plus de som jag hade första året?
Milla : :
Hej!gymnasieskolorna får förlägga kurserna på lite olika sätt, så det är inte identiskt på olika gymnasieskolor i vilken ordning och under vilka läsår som kurserna... Läs hela svaret
Det kanske inte finns några regler, men brukar en 50-poängskurs på gymnasiet vara på en termin och en 100-poängskurs på ett år? Tacksam för svar!
Julia: :
Hej Lovisa!Du har rätt i att det inte finns några regler kring det och det kan vara olika på olika program och även på samma program på olika skolor. Det som är det vanligaste är att... Läs hela svaret
Kandidatprogrammet i ekonomi på universitetet har en särskild behörighet som är samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2. Betyder det att man behöver ha läst samhällskunskap i 1 år på gymnasiet eller längre? Har det någon betydelse...
Milla : :
Hej Åsa,gymnasiekursen Samhällskunskap 1b är en 100poängs-kurs (omfattning/studieinsats cirka 200 timmar). Den kursen kan på komvux läsas på heltid på fem... Läs hela svaret
Hej! Jag går floristlinjen årskurs 1. Det är ett yrkesförberedande program. Läser svenska 1, matte 1A, idrott 1, och Engelska 5. Kommer jag fortsätta läsa dessa kurser i årskurs 2? Vilka av dessa ämnen är obligatoriska att läsa i...
Julia: :
Hej Nabila!Att läsa fler kurser än på nivå1 inom de ämnena som du nämner i din fråga, är på de yrkesprogrammen frivilligt.Se gärna Programplan för HV... Läs hela svaret
Hej Jag ska snart börja första året av gymnasiet på Widerströmska gymnasiet i Flemingsberg, på naturvetenskapsprogrammet, inriktning natur. Jag lade märke till att det stod att varken moderna språk (tyska i mitt fall) eller individuellt val...
Mikael: :
Hej Noah,i NA ingår en kurs moderna språk som obligatorisk, men den behöver inte läsas under årskurs 1, utan kan läsas under årskurs 2 eller 3.Du kan se... Läs hela svaret
Hej! Jag går nu första året på naturvetenskapsprogrammet, och har börjat läsa fysik 1. Som jag förstår det, är kursen längre än de andra och läses på 2 år? Betyder det att man får slutbetyg i kursen i...
Julia: :
Hej Ida,hur din skola väljer lägga upp fysik1a, måste du fråga på din skola.Det stämmer att kursen fysik1a är á 150 poäng (medan de flesta andra gymnasiala kurser är á... Läs hela svaret
Om jag går samhällsvetenskapsprogrammet inriktning samhällsvetenskap, kommer jag läsa historia 1b och religionskunskap 1 i tvåan eller trean?
Julia: :
Hej Adam;
det är varje gymnasieskola som bestämmer under vilka årskurser olika kurser läses; men vissa saker kan man - om man tänker logiskt - gissa sig till... se ex. programplan för... Läs hela svaret
hur lång tid tar att man slutar en kurs på gymnasiet?
Anna: :
Hej Mansoora!
De flesta av gymnasiala kurser är på 100 gymnasiepoäng = 100 undervisningstimmar.
Om man skulle läsa en sådan kurs på heltid, dvs skulle enbart läsa till exempel Engelska 5 och inga andra kurser samtidigt, skulle det ta fem... Läs hela svaret