hej arbetar som Ma/no och tekniklärare grundskola 4-9. Vad behövs för att vidareutbilda mig till Ma-lärare på gymnasiet Vill minnas att jag läste 40p(gamla poäng systemet, 2 terminer) ? /nicklas
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31963 frågor besvarade.
Vidareutbildning, matematik gymnasiet ?
1 Svar
Hej Nicklas!
Information om lärarutbildningar får man bäst av studievägledare som jobbar på Lärarhögskolorna. Lärarutbildningar och behörigheter är en sort "djungel" som är svårt att navigera i, och speciellt om man vill bygga på den utbildning som man redan, sedan tidigare, har.
Det jag som inte jobbar på en lärarhögskola, kan svara på är bland annat följande: nu för tiden motsvarar två terminers studier på högskolenivå 60 hp (högskolepoäng), alltså läser man på heltid 30 högskolepoäng (hp) per termin. Jag kan också "informera om" (du vet det säkert redan själv, dock :) att en "behörig lärare" är i dagens Sverige hen med legitimation från skolverket för att undervisa på viss nivå, t.ex på gymnasiet och i vissa ämnen, t.ex Legitimation som gymnasielärare i matematik och fysik, eller matematik och samhällskunskap eller i endast matematik. För att skolverket ska utfärda legitimation eller "bredda"/utöka den tidigare lärarlegitimation bör det (som regel) i grunden ligga rätt sort lärarexamen, alltså för att få legitimation som gymnasielärare i matematik vill skolverket, som regel, se lärarexamen som ger rätt att undervisa i matematik på gymnasiet.
I undantagsfall (har hört om sådana, några stycken, i alla fall) kan skolverket (i alla fall har det hänt förut) utfärdat legitimationer på grund att relevant arbetslivserfarenhet (t.ex om en person har under lång tid, t.ex 10 år, undervisat i matematik på gymnasiet, så är det inte otänkbart att skolverket skulle kunna utfärda lärarlegitimation för den "obehöriga läraren" och speciellt om hen har någon sort lärarexamen, fast inte den "rätta lärarexamen", alltså inte examen som ger rätt att undervisa just i matematik eller just på gymnasiet).
Så, om du skulle söka och få jobb som gymnasielärare i matematik och jobba i några år, så kan jag tänka mig att du har viss chans att få legitimation som gymnasielärare i matematik. Kan dock inte lova att det blir så. Å andra sidan, "vad gör det"? kan man fråga sig om man redan jobbar i den skolformen och med det undervisningsämnet som man vill jobba inom? När det är lärarbrist, så anställs obehöriga lärare ganska ofta (tyvärr). Målet är att alla lärare ska ha rätt legitimation, men det är ganska långt dit... som situationen ser ut idag. :(
Om du vill få legitimation baserat på reglerna och inte på ett undantag, så måste du till skolverket inkomma med lärarexamen som ger rätt att undervisa i matematik på gymnasiet. Hur du kan få den examen får du bäst svar från studievägledare på Lärarhögskolorna. Allmänt sett, finns det olika vägar att gå: en väg ligger via Ämneslärarprogrammet (kanske kan du hoppa in i senare del av programmet); en annan väg ligger via KPU, kompletterande pedagogisk utbildning; en tredje väg ligger via något "projekt" som hjälper lärare att uppnå rätt behöörighet, som t.ex VAL = vidareutbildning av lärare (rektor på skolan där du jobbar eller där du vill jobba bör kunna ge information om de lokala projekt som finns i din del av Sverige) - sådana projekt kör man nästan alltid i samarbete med lärarhögskolan, så även lärarhögskolans personal bör kunna ge information. Det är fördelaktigt att utbilda sig inom ett projekt som t.ex VAL (man får mycket hjälp och kan också, förhoppningsvis, bedriva studierna delvis på arbetstid).
Jag förstår att jag inte har gett ett konkret svar på hur just du kan på ett smidigt sätt uppnå ditt mål men jag hoppas att någonting i mitt svar kan ändå bli till hjälp för dig! Lycka till! Du får gärna återkomma och berätta vilka svar du fick från andra personer, och hur det går för dig, fortsättningsvis. Det som skrivs på forumet här är tänkt att bli till hjälp för många personer i liknande situationer + att även vi som svarar vill lära oss mer om alla yrken och alla studier!
Frågor och svar taggade med 'upplägg på gymnasiet' (8 st.)
-
Natur natur inriktning kurser?
Tänkte ta natur natur, och såg på en hemsida att man pluggade kemi, fysik, biologi och matte. Betyder det att jag bara pluggar dem ämnerna när jag går andra året eller de ämnerna plus de som jag hade första året?
Hej!gymnasieskolorna får förlägga kurserna på lite olika sätt, så det är inte identiskt på olika gymnasieskolor i vilken ordning och under vilka läsår som kurserna... Läs hela svaret -
Längd på gymnasiekurser?
Det kanske inte finns några regler, men brukar en 50-poängskurs på gymnasiet vara på en termin och en 100-poängskurs på ett år? Tacksam för svar!
Hej Lovisa!Du har rätt i att det inte finns några regler kring det och det kan vara olika på olika program och även på samma program på olika skolor. Det som är det vanligaste är att... Läs hela svaret -
Hur lång är kursen samhällskunskap 1b på gymnasiet?
Kandidatprogrammet i ekonomi på universitetet har en särskild behörighet som är samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2. Betyder det att man behöver ha läst samhällskunskap i 1 år på gymnasiet eller längre? Har det någon betydelse...
Hej Åsa,gymnasiekursen Samhällskunskap 1b är en 100poängs-kurs (omfattning/studieinsats cirka 200 timmar). Den kursen kan på komvux läsas på heltid på fem... Läs hela svaret -
Vilka kurser läser man i årskurs 2 på florist?
Hej! Jag går floristlinjen årskurs 1. Det är ett yrkesförberedande program. Läser svenska 1, matte 1A, idrott 1, och Engelska 5. Kommer jag fortsätta läsa dessa kurser i årskurs 2? Vilka av dessa ämnen är obligatoriska att läsa i...
Hej Nabila!Att läsa fler kurser än på nivå1 inom de ämnena som du nämner i din fråga, är på de yrkesprogrammen frivilligt.Se gärna Programplan för HV... Läs hela svaret -
Varken språk eller individuellt val ingår i år 1, vad händer då?
Hej Jag ska snart börja första året av gymnasiet på Widerströmska gymnasiet i Flemingsberg, på naturvetenskapsprogrammet, inriktning natur. Jag lade märke till att det stod att varken moderna språk (tyska i mitt fall) eller individuellt val...
Hej Noah,i NA ingår en kurs moderna språk som obligatorisk, men den behöver inte läsas under årskurs 1, utan kan läsas under årskurs 2 eller 3.Du kan se... Läs hela svaret -
När får man betyg i fysik 1?
Hej! Jag går nu första året på naturvetenskapsprogrammet, och har börjat läsa fysik 1. Som jag förstår det, är kursen längre än de andra och läses på 2 år? Betyder det att man får slutbetyg i kursen i...
Hej Ida,hur din skola väljer lägga upp fysik1a, måste du fråga på din skola.Det stämmer att kursen fysik1a är á 150 poäng (medan de flesta andra gymnasiala kurser är á... Läs hela svaret -
När läser man kurser?
Om jag går samhällsvetenskapsprogrammet inriktning samhällsvetenskap, kommer jag läsa historia 1b och religionskunskap 1 i tvåan eller trean?
Hej Adam; det är varje gymnasieskola som bestämmer under vilka årskurser olika kurser läses; men vissa saker kan man - om man tänker logiskt - gissa sig till... se ex. programplan för... Läs hela svaret -
gymnasie kurser?
hur lång tid tar att man slutar en kurs på gymnasiet?
Hej Mansoora! De flesta av gymnasiala kurser är på 100 gymnasiepoäng = 100 undervisningstimmar. Om man skulle läsa en sådan kurs på heltid, dvs skulle enbart läsa till exempel Engelska 5 och inga andra kurser samtidigt, skulle det ta fem... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga