Tobias
    Jag går mitt första år på teknikprogrammet på gymnasiet och kommer läsa engelska 7 i trean. Mina betyg och intresse i språket är mycket goda.

    Min fråga är vilka kvalifikationer som krävs för att erhålla en plats som professor i engelska på ett universitet. Vilka högskoleprogram finns och vilka gymnasiekurser vill de ha? Kan det vara en bra idea att läsa utomlands?

    Finns det liknande arbeten inom exempelvis lingvistik med engelska som inriktning? Vad kan en professor förvänta sig lönemässigt? Vilken magnitud skulle studierna ha, det vill säga: skulle de vara tunga eller väldigt tunga?

    Jag ber om ursäkt för de många och sporadiskt ställda frågorna. Tack på förhand och svara gärna på hur många eller hur få du vill!
    • Julia : Fick nu svar från en sakkinnig: "Man kan mycket väl "bli" lektor i Sverige. Då måste man först doktorera för att kvalificera sig som sökande till en tjänst som lektor."
    • : Okej, jag förstår! Tack så mycket!
    • Julia : vi på Fråga syv är glada om våra svar blir till hjälp! Lycka till!
    • Tim : Högskolan Dalarnas anställningsordning finns på www.du.se Om man klickar på förstoringsglaset och skriver Anställningsordning kommer den fram som länk, i den kan man läsa om de olika lärartitlarna vi har på Högskolan Dalarna. För att anställas som universitetslektor måste man ha disputerat.
    • : Tack, Tim! Mycket hjälpsamt!
    Läs alla kommentarer

    4 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Tobias!
    Så roligt att du är intresserad i språk och är duktig på engelska!
    För att "jobba med engelska" måste man givetvis kunna engelska mycket-mycket bra (så bra "som möjligt")! :) Engelska används som "verktyg" inom många yrken, där huvudsysselsättning är en annan än att just "syssla med engelska" och därför finns det ett mycket stort behov av att lära sig engelska och då behövs det Lärare som kan undervisa.

    I Sverige är ordet "professor" i första hand en Titel på en befattning inom högskoleväsendet, det är alltså Högskolelärare som fick anställning som just "professor" (de tjänsterna är få och mycket eftertraktade); ofta studerar man i många år och även forskar en hel del innan man kan få en chans att få professors-tjänst; finns inga som helst garantier att ens möjlighet att söka en sådan tjänst kommer att uppenbara sig. Tjänsterna är, som sagt, få och när de är upptagna, måste man vänta på att ngn går i pension och så annonseras tjänsten (om den inte "dras tillbaka" pga resursbrist)...
    men om du menar Lärare i engelska t.ex på gymnasiet eller på en folkhögskola eller på komvux - då är det betydligt lättare att svara ang. arbetsmöjligheter: de är goda och prognosen är att de förblir goda även i framtiden. Kika gärna på framtid.se/yrke/spraklarare
    Det är en fördel att ha engelska som modersmål (men det kan man inte bestämma sig för, utan att det är "som det är") - detta skriver jag för att uppmärksamma dig på att om du konkurrerar om en eftertraktad tjänst mot en person som har engelska som modersmål, så kanske du - av den anledning - förlorar (lärare i språk som har det språket som sitt modersmål kan många ggr prioriteras vid anställning).
    Läs så mycket engelska du kan. inom gymnasiet finns det Eng 5, 6 och 7. Och 5 och 6 är obligatoriska kurser på de högskoleförberedande gymnasieprogrammen, Eng7 är inte en obligatorisk kurs. Om din skola ger möjlighet att läsa engelska 7, välj läsa den kursen.
    Vad du ska läsa efter gymnasiet kanske du inte behöver bestämma dig för just nu. Det är nästan 2 år kvar innan du kan göra ansökan till eftergymnasiala studier och den utbildning du ska gå kanske ännu inte ens finns (utbildningsutbud förändras ju också ibland).

    Jag ser att du läser på teknikprogrammet som fick mig att tänka på följande: kanske vill du satsa på att jobba med att översätta tekniska texter (bl.a instruktioner för användandet av teknisk utrustning) mellan engelska och svenska? För det behöver man goda kunskaper i de båda språken + goda kunskaper även i teknik!

    Liselotte
    • : Tack för ditt mycket utförliga svar! Om man då börjar med att bli högskolelektor i engelska språket istället, hur skulle det gå till? Är det ens en yrkestitel som finns i dagsläget, eller är gymnasiet det högsta utbildningsväsendet man når som engelskalärare i Sverige? Måste man försöka konkurrera vid universitet utomlands?
    • Julia : Menar du att du vill undervisa i engelska på ett universitet utomlands? eller menar du att du vill läsa engelska utomlands? för att sedan undervisa i Sverige?
    • Julia :

      Det är mycket som kan ändras - på kort tid (se exempelvis vad härnder nu pga Covid-19). Att planera på så lång sikt som flera år framöver, kan man tyvärr inte göra... Som elev år1 på gymnasiet, det bästa du nu kan göra är att du lär dig så mycket engelska som möjligt. Även om du nästa år endast läser engelska 6, kan du be din engelsklärare att ge dig extrauppgifter och du kan själv läsa böcker på engelska som inte ingår i kursen som du ska gå. Om det inte vore för Covid-19, skulle jag råda dig försöka resa till ett engelskt-talat land alltså där engelska är modersmål för de flesta (t.ex England eller USA), men nu kan man inte göra det... men kanske nästa sommar? För lärare är det annars viktigt även kunna "lära ut", pedagogisk förmåga, där tålamod och inte bli sur för att behöva upprepa samma sak gång på gång på gång - mycket viktiga. Om man är otålig och tycker att "det här har jag ju redan sagt förra veckan..." då passar man dåligt som lärare (för att nya elever kommer som ej var med då - eller så har de missat en lektion eller inte har förstått...). Att kunna ngt och att kunna lära ut "det" - är inte samma sak. Vissa saker kan man lära sig men tålamod ska man, i grunden, ha - som sitt personlighets drag. Du får gärna även kontakta studievägledare på de lärosäten (högskolorna/universiteten) där undervisning i engelska bedrivs. Som jag ser det, finns det 2 vägar att gå: via ämneslärarprogrammet eller via kandidatprogrammet med engelska som huvudämne (om ett sådant program kommer ges då det är dags för dig att söka) alt. sätta ihop eget program av fristående kurser. Hur som helst, är det en lång väg att gå innan man ev. kan bli universitetslektor. Fem års studier på universitetsnivå är nog minimikravet för att kunna få en chans att t.ex vikariera som högskolelärare, troligtvis behöver ännu fler meriter (helst ska man ha disputerat: skrivit och försvarat doktorsavhandling, vilket tar som kortast 4 år efter 5-årig universitetsutbildning, ofta tar det dock ännu längre tid).

    • :

      Hej, Julia! Det jag undrad var om lektor i engelska var en arbetstitel här i Sverige. Om inte, skulle jag vara tvungen att bli lektor på ett universitet utomlands?

    • : Jag förstår att jag är lite väl tidigt ute; jag har ju inte ens avslutat mitt första år på gymnasiet! Det är klart att det är svårt att planera så långt fram, precis som du säger. Mitt gymnasieprogram hade en tvåveckors språkresa planerad till England som dels blev avbruten av covid-19 och dels av Brexit. Den ska tur nog planeras om (ev. till ett annat land, återigen beroende på Brexit), så på den fronten ser det ljust ut. Förutom det är jag väldigt tålmodig som person, och jag gillar att hjälpa andra. Om jag får vara så fräck, så tror jag att jag skulle kunna bli en ganska hyfsad pedagog (med rätt utbildning, såklart!) eftersom viljan är där. Tack för förslagen på utbildningsmöjligheter. Det var svårt att hitta något med substans så det är stor hjälp med lite expertkunskap!
    • Anna : Var god läs Peters svar.
    Läs alla kommentarer
    Peter SYV på GymnasieGuiden

    Hej,

    För att undervisa på universitet måste man ha högskoleutbildning och dessutom får man antingen bli doktorand (de oftast jobbar som assistenter på kurser) eller blivande doktor i filolog. Det är en lång väg för att få en chans att bli en professor.

    Lektor behöver inte vara professor men det är åtminstone docent grad som krävs.

    Man kan börja med söka utbildning t.ex på Göteborgs Universitet, vid Institution för språk och litteratur

    https://sprak.gu.se/utbildning

    För mer detaljerad svar gällande kurs urval kan man prata med studievägledare där.

    [email protected], Phone: 031-786 1795.

    Vad det gäller lön, det är individuell avtalat, men man kan förvänta något mellan 40-60 tusen SEK i månaden. Och arbetstid oftast är delad mellan forskning och undervisning, det är ovanlig att någon är 100 % lector utan förskningsuppdrag.

    Här är exempel av vad som står på jobbsökande portalen, var god se nedan:

    Universitetslektor i engelska

    Diarienummer:

    PAR 2020/672

    Arbetsform:

    Tidsbegränsad anställning

    Placering:

    Institution för språk och litteraturer

    Sista ansökningsdag:

    2020-06-03

    Ämnesbeskrivning

    Ämnet engelska är språkvetenskapligt och litteraturvetenskapligt orienterat med examensrättigheter på alla nivåer inklusive utbildning på forskarnivå. Förutom fristående kurser ingår ämnet i Översättarprogrammet, Internationella språkprogrammet och Språk och interkulturell kommunikation samt Ämneslärarprogrammet och Ekonomprogrammet. Ämnet ger både campuskurser och nätbaserade kurser och satsar på att bygga ut nätbaserad undervisning och blended learning inom campuskurserna. Forskningen inom engelska bedrivs inom språkvetenskap, litteraturvetenskap och språkdidaktik.

    Arbetsuppgifter

    Anställningen omfattar undervisning, handledning och bedömning inom ämnet engelska på grundnivå och avancerad nivå, främst på kurser inom Ämneslärarprogrammet men också inom fristående kurs, såväl på campus som på nät. Även uppgifter av administrativ art kan ingå, inklusive kursansvar. Den sökande förväntas bidra till hela institutionens verksamhet, vilket även kan innebära undervisning inom ämnesövergripande kurser.

    Behörighet

    Behörighet för anställning som lärare finns angivna i 4 kap 3 - 4 § högskoleförordningen samt Göteborgs universitets egen anställningsordning. För att komma ifråga för anställningen ska den sökande ha avlagt doktorsexamen i engelska eller i annat ämne som arbetsgivaren bedömer relevant.

    Bedömningsgrund

    Bedömningsgrunder vid anställning som lärare finns angivna i 4 kap 3 - 4 § högskoleförordningen samt Göteborgs universitets egen anställningsordning.

    För att komma ifråga för anställningen ska den sökande ha avlagt doktorsexamen inom ämnet engelska eller annat för anställningen relevant ämnesområde. I urvalsprocessen kommer särskilt att beaktas dokumenterade meriter inom följande områden:

    Pedagogiska meriter, visade genom dokumenterad erfarenhet av planering och genomförande av utbildning, inklusive handledning och examination (kursvärderingar är önskvärda),

    Vetenskapliga meriter, vilka kommer att bedömas i relation till graden av originalitet och internationell förankring,

    Erfarenhet av undervisning inom ämneslärarutbildningen, inkl. erfarenhet av besök och bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU-kurser),

    Ledning och administrering av undervisning (t. ex. kursansvar och koordinering av kurser),

    Förmåga att använda svenska i tal och skrift på modersmålsnivå.

    Egen lärarutbildning (svensk lärarexamen) och högskolepedagogisk utbildning är meriterande.

    Intervju och referenstagning kan också komma att utgöra grund för bedömning.

    Anställning

    Anställningsform: Vikariat längst t.o.m. 2021-08-31 eller tills ordinarie befattningsinnehavare är åter i full tjänst
    Omfattning: 75 %
    Placering: Institutionen för språk och litteraturer, Göteborg
    Tillträde: 2020-08-15

    Ansökan

    Du söker anställningen via Göteborgs universitets rekryteringsportal genom att klicka på knappen ”Ansök”. För anvisningar för läraranställningar hänvisas sökande till Humanistiska fakultetens: https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1685/1685190_anvisningar-ovrig-larare-ansokan-180314.pdf. Du som sökande ansvarar för att ansökan är komplett i enlighet med annonsen och att den är universitetet tillhanda senast sista ansökningsdag. Vid eventuella vetenskapliga publikationer, skrifter och liknande som inte kan bifogas ansökan digitalt ska skickas till: [email protected].

    Vi ser gärna att din ansökan är skriven på engelska då den kan komma att granskas av internationella sakkunniga med engelska som arbetsspråk.

    Notera att följande dokument ska bifogas ansökan (PDF-format):
    Doktorsexamensbevis
    Doktorsavhandling
    Eventuella läromedel
    Max 10 vetenskapliga skrifter i fulltext som sökande särskilt önskar åberopa
    Fullständiga meritportföljer för alla angivna områden
    Förteckning över examina och anställningar
    Förteckning över vetenskapliga, pedagogiska, lednings- och administrativa meriter.

    • : Stort tack för dit svar. Du har verkligen hjälpt mig med att förstå mina möjligheter samt vad ett arbete som lektor omfattar!
    • Mikael : vi på Fråga syv är glada om våra svar blir till hjälp! Lycka till!
    Vägledare SYV

    Hej,

    Med titeln adjunkt menar man i Sverige en lärare i teoretiska ämnen på högstadiet och på gymnasiet, med relevant utbildning inom aktuellt ämne och pedagogik (tex ämneslärarexamen om minst 180 hp). Titeln adjunkt är dock på väg att försvinna från skolan i Sverige.

    En lektor i svenska skolan är legitimerad lärare som också har avlagt en examen på forskarnivå (licentiat- eller doktorsexamen) och som under minst fyra års tjänstgöring arbetat som lärare i skolväsendet och under den tiden visat pedagogisk skicklighet.

    Förstelärare är en annan titel i Sverige som betyder att en person är legitimerad lärare och arbetat i minst fyra år och visat särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och har ett starkt intresse för att utveckla undervisningen. (Se även ”karriärtjänster”.)

    https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/arbeta-som-forstelarare-och-lektor

    http://www.lararkanalen.se/forstelarare-sa-funkar-det

     

    Med vänliga hälsningar

    • : Tack för de andra alternativen och nya insikter!
    • Julia : vi på Fråga syv är glada om våra svar blir till hjälp! Lycka till!
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej! vi fick idag svar från Örebro Universitet. Var god läs nedan:
        

    För att bli lektor i engelska är vägen till att försöka bli lärare på högskolenivå, i Sverige:

    ·         grundutbildning på högskolenivå (t.ex kandidatprogrammet, 3 år på heltid)

    ·         sedan utbildning på avancerad nivå: masterprogram, 2 år på heltid eller magisterprogram, 1 år på heltid

    ·         söka doktorandtjänst och skriva doktorsavhandling

    ·         försvara sin doktorsavhandling (som också kan bli underkänd, tyvärr)

    ·         försöka publicera artiklar i vetenskapliga magasin (i hela världen, inte bara i Sverige)
    bevaka om några jobb som högskolelärare/universitetslektor utlyses (helst ska man söka dem i hela världen).

    Du kan läsa mer om detta på UHRs hemsida: https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/lektor

    Hoppas att detta hjälper lite på vägen.

    • : Oj, tack så mycket! Att du skulle ta dig tiden att kontakta ett Universitet var inget jag väntade mig! Tack för informationen!
    • Mikael : vi på fråga SYV är glada om våra svar blir till hjälp!

    Frågor och svar taggade med 'urvalsgrupp' (178 st.)

    • Teknisten

      Räknas extra merit med i BII?

      Hej! Jag har läst färdigt teknikprogrammet och vill söka till sjuksköterska programmet men jag saknar naturkunskap 2 för att vara behörig. Mitt BI är 18, inkluderat med mina 2,5 extra merit. Spanska 4 är lagd som utökad. Min fråga är om jag behåller mina 2,5 extra meriter, och om jag sänks i...

      Milla : : Hej!Svar på din fråga beror på hur högt betyg du får i Naturkunskap 2 eller i Biologi 1 för att betyget i den kursen kommer räknas in i ditt snitt/jämförelsetal. Meritpoängen... Läs hela svaret
    • Tstar

      Urvalsgrupp I & II?

      Hej! Jag läste ekonomiprogrammet i gymnasiet. Jag gick ut med utökat program (2700). Nu går jag tekniskt basår på KTH. Jag skulle vilja ha så goda chanser att komma in till hösten som möjligt & undrar därav hur det funkar med dessa...

      Milla : : Hej,du kan inte prövas i BI, oavsett om du höjer - genom prövningar eller på andra sätt - ditt meritvärde från gymnasiet. Förklaring: på de betygen som finns i ditt examensbevis från... Läs hela svaret
    • Liss82

      Antagning till universitet?

      Hej! När man söker till universitet och har gjort högskoleprovet, kan man komma in med ett bra högskoleprovresultat men inte så bra merit? Jag har just nu tillräckligt högt resultat på högskoleprov för att komma in på programmet jag...

      Milla : : Hej, jo, man kan komma in på en högskole-universitetsutbildning i HP-urvalsgruppen även om man har lågt meritvärde (för lågt för att vinna i konkurrensen i betygsurvalet). Antagning... Läs hela svaret
    • Wilma1414

      Hur fungerar b1 och b2 vid ansökan till olika universitet?

      Hej! ☺️ Jag har en fråga kring ansökan till universitet gällande b1 och b2 grupperna! Jag vill söka Politices Kandidatprogram i Uppsala hösten 2024. Varav jag nu läser till Matte3b för behörighet. Därav söker jag endast i b2 gruppen, samt ska...

      Milla : : Hej,om du inte behövde komplettera för behörighet, prövas du i BI, direktgruppen (med meritvärde uträknat på betygen i ditt examensbevis från gymnasiet eller... Läs hela svaret
    • Mano

      använda gymnasiebetyg istället för prövningsbetygen?

      Under gymnasiet fick jag C i både Biologi 1 och Biologi 2, men när jag sedan gjorde prövning på Komvux för båda ämnena fick jag ett resultat som var lägre än C. Kan jag använda mina gymnasiebetyg där jag har C istället för...

      Milla : : Hej,om man har flera olika betyg i samma kurs, så gäller det högre betyget. I vilka urvalsgrupper man prövas vid ansökan till svenska högskoleutbildningar är det Antagning.se som bestämmer. 
    • Viktor

      Vilken urvalsgrupp tillhör jag?

      Jag gick aldrig i gymnasiet men läser upp hela gymnasiet via komvux och läser det samhällsvetenskapliga programmet. Jag har börjat kolla på universitet och hur ansökandet fungerar. Min fråga är: Vilken urvalsgrupp tillhör jag då jag har läst alla gymnasiala kurser på komvux? Jag ser...

      Milla : : Hej! Om du inom ditt komvuxexamen kommer ha alla kurser som krävs för behörighet då kommer du vid ansökan till universitet prövas i direktgruppen, BI.
    • Emma-Maria

      Hamnar jag i BII om jag tar ett test för behörighet i Engelska 6?

      Hej! Jag är norska och pluggar nu "realfag" på gymnasiet i Norge (motsvarar naturvetenskap) och siktar på att ansöka till läkarprogrammet i Sverige. I Norge är ämnet som motsvarar engelska 6 på programmet som motsvarar hum. Jag kommer...

      Milla : : Hej!Ställ din fråga till Info Norden: här är snabblänk till deras webbplats: norden.org/sv/info-norden/hogre-utbildning-i-sverige Du kan också... Läs hela svaret
    • Elev

      Första och andra urval?

      Om jag tackar ja till mitt andra urval finns det fortfarande chans att jag kommer in på mitt första som urval eller ska jag avstå från att tacka ja? Alltså om jag tackar ja till mitt andra andrahandsval kommer min reservplats från första valet att...

      Milla : : Hej,jag gissar på att din fråga gäller ansökan till svenska högskole-universitetsutbildningar. Om det stämmer, då råder jag dig läsa information... Läs hela svaret
    • Gh.

      Vilken urvalsgrupp tillhör jag ?

      Hej! Jag fick ett godkänt resultat på det grundläggande behörighetsprovet. Jag har också godkända betyg från komvux på gymnasienivå i: Matematik 1c, 2c och 3c Engelska 5, 6 och 7 Naturkunskap 1b Svenska 1, 2 och 3 Information och kommunikation 1 Programmering 1 och 2 Kemi 1 Fysik...

      Milla : : Hej!om du inte har fullständig gymnasial utbildning och är behörig endast på resultatet av det behörighetsgivande provet, då prövas du endast i HP-urvalet (resultat från... Läs hela svaret
    • Fabian

      Behörighet och urvalsgrupper?

      Hej jag läste samhälle under gymnasiet och valde till att läsa matematik 3b. Tyvärr så fick jag inte godkänt i kursen och behövde läsa upp den på komvux. Jag antar alltså då att jag bara kommer in i BII gruppen när jag söker...

      Anna: : Hej Fabian,om du söker till högskoleutbildning som för särskild behörighet kräver matematik 3, då prövas du endast i BII. Men om du söker till utbildning som kräver lägre... Läs hela svaret
    • Elias

      Vad kan jag göra för att höja meriten under en termin?

      Hej, Jag vill söka ett program men den hade 17.83 i merit förra höstterminen och 1.15 högskoleprov. Min merit ligger på 14, verkar nästan omöjligt att komma in. Jag tänker göra högskoleprovet, men vet inte jag kommer då kunna konkurrera med andra sökande men denna merit, kommer det...

      Anna: : Hejsan,du kan definitivt både göra högskoleprovet och samtidigt försöka höja ditt meritvärde. Med resultat från högskoleprovet kommer du prövas i... Läs hela svaret
    • kozzi

      Urval 1 och 2, reserv?

      Hej, jag undrar vad det är som bestämmer hur många som kommer in på urval 1, det verkar variera från år till år väldigt mycket? Vad händer om man är på en reservplats och någon annan har samma resultat, exempelvis att man...

      Anna: : Hej Kozzi, du får bäst svar på frågorna du ställer nu av Antagning.se som administrerar antagning till svenska högskole- ochUniversitetsutbildningar. FRåGA SYV jobbar inte med antagning till... Läs hela svaret
    • Elev

      Högskoleprovet?

      Hej, är det inte ett krav på att alla universitet ska ta emot hp ansökande. När jag söker upp antagningspoänger i antagning.se finns det många universitet som inte tar emot sökande med högskoleprov. Varför är det så? Jag undrar...

      Liselotte: : Hejsan,på Jönköpings universitets hemsida/webbplats (just där de berättar om den utbildningen som du nämner i din fråga) läser man bland annat följande: "65 procent av platserna... Läs hela svaret
    • Lina

      Har läst till kurser men ångrar mitt program till ett jag är behörig?

      Hej! Om jag bestämmer mig efter gymnasiet att läsa till kurser för att bli behörig till tandläkarprogrammet och redan läst kurserna på komvux men sedan ångrar mig och söker in till något jag redan är behörig till med Gymnasie...

      Anna: : Hej Lina,kurser som du läser efter det att du fick ditt examensbevis från gymnasiet (betyg i de kurserna) kommer räknas in i ditt meritvärde endast om kurser... Läs hela svaret
    • Elev

      Vilket grupp man hamnar?

      I vilket grupp man hamnar ( B1 eller B2) om man har gjort prövning under gymnasiem , inte efter?

      Mikael: : Hej, om prövning gjordes och betyg sattes senast samma datum som examensbevis blev utfärdat då är det inte en komplettering och du bör prövas i BI, direktgruppen.

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga