Rebecka

    Jag tror att jag så småningom är intresserad av att plugga ekonomi och ta kandidatexamen i ekonomi. För att få reda på om jag faktiskt är intresserad tänkte jag ansöka om att plugga en kurs på distans till våren. Jag har läst att man i vissa fall kan tillgodoräkna kurserna man läst om man sedan väljer att söka in till ett program. För att få en kandidatexamen i ekonomi har jag förstått att man behöver ha läst Företagsekonomi A, 30 hp, Nationalekonomi A, 30 hp och Statistik 15 hp.


    På vissa kurser (7,5 hp – 15 hp) står det att de tillsammans med någon eller några andra kurser motsvarar exempelvis Företagsekonomi A eller Nationalekonomi A och jag tänker att det är smart att läsa någon sådan så jag sedan kan tillgodoräkna den om jag söker in till ett program, alternativt har den gjord om jag väljer att plocka ihop min egen examen. Till exempel att Företagsekonomi A1:1 och Företagsekonomi A1:2 på Umeå Universitet tillsammans motsvarar Företagsekonomi A och att Företagsekonomi GR (A) Organisation och ledarskap, Företagsekonomi GR (A) Marknadsföring, Företagsekonomi GR (A) Externredovisning och Företagsekonomi GR (A) Ekonomistyrning på Mittuniversitet tillsammans motsvarar Företagsekonomi A.


    Men på vissa kurser inom samma sak står det inte att man kan läsa ytterligare en kurs och att de motsvarar en större kurs. Till exempel Marknadsföring på Högskolan Kristianstad och Organisering på Högskolan Kristianstad. Eftersom att det inte finns någon kurs inom Externredovisning och Ekonomistyrning på Högskolan Kristianstad, skulle man då kunna läsa Marknadsföring och Organisering där och sedan Externredovisning och Ekonomistyrning på ett annat universitet eller högskola och räkna det som att man läst Företagsekonomi A?


    Har även en annan fråga, och det är om det är smartast att läsa kurserna i någon viss ordning? Om man kollar på i stort sett alla ekonomiprogram ser man att de börjar med företagsekonomi, först marknadsföring och organisation och ledarskap och därefter externredovisning och ekonomistyrning. Därefter nationalekonomi och så vidare. Är det då smartare att jag läser någon kurs i företagsekonomi först eller skulle jag kunna börja med exempelvis nationalekonomi eller statistik? Och om ni skulle prioritera, skulle ni då läsa i rätt ordning (företagsekonomi, (först marknadsföring och organisation och ledarskap, därefter externredovisning och ekonomistyrning) och sedan nationalekonomi och slutligen statistik) eller skulle ni prioritera att läsa kurserna som går på samma universitet/högskola så man kan sätta ihop de så att de tillsammans bildar exempelvis Företagsekonomi A respektive Nationalekonomi A?


    Nu blev det väldigt långt och kanske lite bökigt, men jag hoppas ni förstår frågorna! Tack på förhand!

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Rebecka!
    Varje svensk högskola och universitet får i mångt och mycket bestämma själva vilka kurser som krävs för att ta ut kandidatexamen och vilka kurser som ingår i programmen, och det förändras också, över tid, även på samma lärosäte.
    Du är bra påläst, känns det som, du kan kikat på olika hemsidor... Ta gärna kontakt med studievägledare på just de institutioner som de kurserna ges som är av intresse för dig.

    Allmänt gäller:
    det är smidigare och bekvämare samt säkrare att läsa ett program; inom programmet har man platsgaranti på varje nästa kurs;
    men om man läser fristående kurser med mål att sätt ihop en egen examen, då söker man separat till varje kurs och kanske inte kommer in på nästa kurs... så här är det osäkert... och så kan det även bli så att "nästa kurs" som du vill söka till ej finns att söka.. . Man sätter ihop egen högskoleexamen (eller Försöker göra det) på egen risk...
    Jag personligen skulle helst söka till ett Program, och då är det "färdig-sökt" om man kom in. Behöver inte söka till varje kurs och vara orolig att inte komma in...
    Det går inte läsa i "fel ordning" för att om du inte är behörig, då tas du inte in. Och om du tas in, då är det på ngt sätt "rätt ordning".
     

    Frågor och svar taggade med 'särskola' (6 st.)

    • Tove

      Övergångar mellan särskoleformer?

      Jag har fått frågor om att byta mellan skolformer, och jag kan inte hitta någonting. Det går att byta från "vanlig" skola till särskola/gymnasiesärskola, men funkar det åt andra hållet? Kan man byta från gymnasiesärskola till gymnasieskola, och kan man söka gymnasieskola om man gått...

      Daniel: : Hej Tove,gymnasieskolans nationella program kan inte, enligt vad jag vet, anta elever som läste på grundsärskola. Anledningen är att de är obehöriga. För behörighet till ett... Läs hela svaret
    • Isak

      Kan jag byta klass till en vanlig klass?

      Hej, jag går i en särklass på bollerup men jag trivs inte alls i den klassen och känner att jag kommer strunta i att gå i skolan pågrund av detta, jag vill gå i en vanlig klass med fler folk och folk jag känner på bollerup, jag valde denna...

      Julia: : Hej Isak,när du skriver "Särklass" menar du gymnasiesärskoleutbildning som på Bollerup heter "Skog-, Mark och Djur"? Om det är den utbildning du menar, då är det... Läs hela svaret
    • Jessica

      validering inom särskolan?

      Var hittar jag hur jag kan validera bort olika ämnen inom specialpedagog/pedagog/särskolelärare? Jag har ingen möjlighet att läsa in ämnen som saknas för att bli behörig till lärarutbildning men har gedigen kunskap/erfarenhet och betyg i...

      Anna: : Hej,om man utan fullständig gymnasial utbildning vill komma in på högskola, så finns det idag möjlighet att söka på "reell kompetens": 3 års arbetslivserfarenhet + ett antal godkända... Läs hela svaret
    • Robin

      Vad behöver jag göra för att undervisa i särskolan?

      Hej! Jag studerar till ämneslärare med examen mot gymnasieskolan och har påbörjat min andra termin. När jag är klar med mina studier vill jag allra helst jobba i gymnasiesärskolan eller lärvux. Min fråga är därför vilka vägar jag kan ta för att komma dit. Om jag har förstått det hela...

      Milla : : Hej Robin,det vi kom fram gäller för att bli behörig att undervisa på en särskola är följande info:för att SkoIverket ska kunna utfärda... Läs hela svaret
    • Daniela

      Målgruppstillhörighet för särskola?

      Hej, jag fick en synpunkt från en kollega, en annan SYV, att det inte bör (eller får, eller ska...) användas begrepp "utvecklingsstörning" när man pratar om elever i särskola (grundsärskola, gymnasiesärskola och särvux). Kollegan använder "utvecklingsvariation" i stället och tycker alla bör...

      Milla : : Hej Daniela!Vi har på senare tid allt mer märkt av oenigheten kring begreppet Utvecklingsstörning. Det är inte helt enkelt eller självklart vilka begrepp man kan, bör, får eller ska... Läs hela svaret
    • Camilla

      Elev som läst särskolan?

      Hej! Vilka alternativ ser ni för en person (18 år gammal) som läst grundsärskola när det gäller fortsatta studier? Personen i fråga vill absolut inte gå gymnasiesärskolan. Hoppas ni kan hjälpa mig med lite idéer :)

      Anna: : Hej Camilla, jag råder dig/er att kika på folkhögskolorna, ex. Ädelfors folkhögskola>>, Sjöviks folkhögskola>> och i Vara folkhögskola>>. På Sjöviks... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga