Hej Lovisa,
efter komvux kan man prövas i BI, i BII eller i båda urvalsgrupperna (vid ansökan till svenska högskole-Universitetsutbildnignar). Det beror på situationen/betygs-situationen för hen som söker.
BI är direktgruppen. Om sökande är helt och fullt behörig (gäller både grundläggande och särskild behörighet) till "sin" högskoleutbildning på de betygen som finns i examensbeviset från gymnasiet ELLER om personen har till övervägande del komvux-kurserna i sitt examensbevis från komvux, då prövas hen i direktgruppen; med "övervägande del" menas minst två tredje delar av poängen, alltså minst 1600 poäng måste i examensbevis från komvux komma från kurser lästa på komvux eller från prövningar som är gjorda efter det att personen slutade på gymnasiet. En och samma kurs, t.ex svenska 1, matematik 2a eller engelska 6 kommer ha Olika koder, beroende på om betyget sattes på gymnasieskolan, på komvux eller genom en prövning (det finns alltså 3 olika koder för samma kurs).

BII är kompletteringsgruppen. Här prövas de som utan kompletteringar inte är behöriga (de prövas inte i BI för att de utan kompletteringar är obehöriga och kan därför inte prövas i BI, som är en direkt-grupp). Här prövas också de som genom en komplettering höjde sitt meritvärde (exempel: en elev blev behörig på sina betyg i examensbevis från gymnasiet, sökte till en högskoleutbildning men kom inte in på grund för lågt meritvärde i BI-urvalsgruppen; hen gör prövningar och kanske också läser några kurser på komvux - kurser som ger meritpoäng, om hen ej hade max meritpoäng redan när hen slutade på gymnasiet); personen var alltså behörig redan direkt efter gymnasiet men sedan genom komplettering höjde sitt meritvärde - hen prövas i så fall i BI med det meritvärde hen hade på sina betyg i examensbevis från gymnasiet + samtidigt prövas hen i BII med det högre meritvärde. 
En och samma sökande kan prövas i flera urvalsgrupper samtidigt. Antagning.se placerar varje sökande i alla de urvalsgrupper där hen har kvalificerat sig. Vi rekommenderar alla som kan göra högskoleprovet och speciellt om man vill komma in på en mycket populär utbildning som t.ex juristprogrammet eller läkarprogrammet. Även om eleven har högsta möjliga meritvärde (22.5) kan en situation uppstå att hen ej kommer in; detta på grund av att antal utbildningsplatser kan vara färre än sökande som alla har högsta möjliga meritvärde. I så fall är det fördelaktigt att prövas i flera urvalsgrupper, t.ex även i HP-urvalet (på resultat av högskoleprovet).