adam

    Jag är 19 år och har inte gått på något gymnasie / inte ens påbörjat. Jag ska nästa år plugga upp gymnasiebetyg från komvux, men har lite frågor. Jag vet om de olika urvalsgrupperna men undrar vilken kommer jag tillhöra? De flesta som läser på komvux komplettera vad jag förstår och hamnar då i kompletteringsurvalsgurppen men kommer jag också hamna där för att jag läser på komvux men även är det ju inte komplettering för mig alls utan jag börjar där? en annan grej, det här med basår teknisk eller naturvetenskapligt då är kraven till det grundläggande behörighet som jag förstått medans basår är särskild behörighetsämnen. har jag rätt att söka om ett basår på någon högskola / universitet efter jag har pluggat upp den grundläggandede behörigheten från komvux som är 2 år tror jag eller tar dem bara emot ansökare från "vanliga" gymnasium? Jag tänker liksom att så länge jag har den grundläggande behörigheten så spelar det väl ingen roll? Det var mina frågor. Tack.

    3 Svar

    Vägledare SYV

    Hej Adam,
    du behöver ta ut examensbevis från komvux, vilket man läser för i 3 år på heltid (sex terminer). Inom ditt examensbevis kan du ha alla de kurser som också kan läsas på basåren på högskolenivå. Finns, liksom, ingen större mening att inte ta och inkludera även fysik2, kemi2 och matematik 4 (och också biologi 2, om är det naturvetenskaplig behörighet som du behöver skaffa dig).
    Om du läser endast på komvux, och inte kompletterar och kombinerar betyg från gymnasiet och från komvux - kommer du med examensbeviset från komvux prövas i BI, direktgruppen.
    Jag råder dig göra planering mot examensbevis från komvux tillsammans med SYV på komvux, i den kommunen där du är folkbokförd.
    Annars kan du börja med att söka läsa svenska 1, matematik 1 (går bra med matematik 1a, för att den kursen är lättast av alla gymnasiekurser och får även ingå i exam.bevis från alla olika program), engelska 5 och samhällskunskap 1a1 och historia 1a1 - det blir totalt 400 poäng som motsvarar heltidsstudier i 20 veckor. Sedan kan du se hur det går och boka tid för planering tillsammans med syv på komvux.

    • : Grundläggande behörighet är ju svenska 1,2 och 3/svenska som andraspråk 1, 2 och 3, Engelska 6 och Matematik 1.
    • :

      Ett vanligt gymnasium tar 3 år som du säger, men då ingår särskilda ämnen. Jag tänkte att bara läsa in de grundläggande ämnena som jag nämnde ovanför sen söka in till ett basår där jag då få de särskilda ämnena, det borde väl gå? medtanke på att de enda kraven för ett basår är somsagt grundläggande behörighet. + komvux i min kommun erbjuder också bara de grundläggande. I ett basår med natur inriktning få man behörighet i Biologi 1+2, Fysik 1+2, Kemi 1+2 samt Matematik 4, vilket är perfekt då inget av kurserna i min kommun erbjuder så om du inte menar att ett basår är endast för folk som komplettera då tycker jag det låter perfekt för just mig?

    • Anna : Grundläggande behörighet till högskolestudier kan man uppnå på olika sätt, men endast några få kurser (som du nämner i din kommentar) räcker inte "i sig" utan i så fall i kombination med 3-årig arbetslivserfarenhet + för konkurrens måste du även ha resultat från Högskoleprovet. Jag skriver nu ett nytt svar till dig.
    • : Förstår inte riktigt vad du menar. På deras sida står det bokstavligen att man kan söka in till deras basår som då ger behörighet till de jag nämnt tidigare om man av vilken som helst anledning saknar just de ämnena, ända kravet dem har är att man just ha godkänt i svenska 1,2 och 3/svenska som andraspråk 1, 2 och 3, Engelska 6 och Matematik 1. Om jag nu har godkänt i det menar du att jag behöver 3 års arbetslivsfarenhet också? Jag tror du kanske missuppfattar vad jag menar. Här är länken till vad jag syftar på: https://www.su.se/sok-kurser-och-program/b%C3%A50002-1.498016
    • Anna : På länken du skickar står det bland annat "Särskild behörighet Matematik 3b eller 3c". Alltså behöver du för särskild behörighet även godkänt betyg i gymnasial kurs Matematik 3b eller 3c. Alla högskoleutbildningar i Sverige kräver alltid att man har Grundläggande behörighet. Men du får söka med vilka meriter du vill. Antagning.se kommer bedöma om du är behörig eller inte och du får antingen svar OBEHÖRIG eller så deltar du i konkurrensen om utbildningsplats, om Antagning.se bedömer att du är behörig. :)
    • Julia :

      Första meningen på webbsidan, som du skickade länk till som lyder "Vill du studera naturvetenskap men saknar gymnasiebehörigheten? " bör tolkas så här: om man saknar NATURVETENSKAPLIGA gymnasiebehörighet, alltså inom sin gymnasial utbldning inte fått godkända betyg i biologi 2, fysik 2 mm... då kan man skaffa den delen "naturvetenskaplig gymnsiebehörighet" på basåret. Jag kan inte se att det står att man inte behöver gymnasiekompetens/grundläggande behörighet. Och, oavsett vad som skulle stå på någon hemsida, så kräver alla svenska högskoleutbildningar GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET som ej kan uppnås genom de några få kurser som du nämner i din fråga. Lärosätena har inte rätt att avskaffa kravet på grundläggande behörighet.

    • : Om ni skulle vilja ta eran tid att läsa och göra erat jobb hade det varit enklare. Under alla ord och meningar jag skrivit har jag någon gång sagt att jag tror man kan söka utan någon behörighet alls? Nej det har jag inte. Om ni inte visste kan ni googla "grundläggande behörighet" så får ni fram vilka ämnen som är grundläggande behörighet och det är EXAKT de "få" ämnena som jag nämnde.
    • : Och ja, Jag såg att man behöver mattematik 3b eller 3c nu men då är det de enda som är "särskilt" Känns som ni svara på saker ni inte ens vet själva för att just svara. Då är det bättre att inte svara alls eller skriva att ni inte kan inom just detta ämnet för ni verkar ju uppenbarligen inte det eller ens läsa vad jag skrivit?
    • Julia :

      "Grundläggande ämnen" och Grundläggande behörighet till högskolestudier - behöver inte vara "samma sak". Om ditt mål är att komma in på en högskoleutbildning, i Sverige, även basåren på högskolenivå är utbildningar på högskola-universitet, då kommer du bedömas av Antagning.se: första bedömningen blir om du är behörig eller inte. Du får därför antingen ställa din fråga till Antagning.se eller söka med de meriter du har - så får du svar från de som just gör antagning till högskolestudier i Sverige, nämligen www.antagning.se .. Jag undrar följande: hur tänker du kring det faktum att majoritet av ungdomar läser 3 år på gymnasiet? Om det vore möjligt att komma in på högskola utan de 3-åriga gymnasiala studier, varför skulle så många läsa i 3 år och inte - i stället - utnyttja den möjligheten, som du tror finns? :)

    • : Svar på dina frågor: Ja självklart är ett 3 årigt gymnasie bättre då man direkt från det program man väljer ger behörighet till både grundläggande och särskilda beroende på vilket program man väljer. Om du inte visste att om man kommer in på ett basår på den skolan så får man inte några högskolepoäng eller något. Den kursen är för folk som saknar behörighet i Biologi 1+2, fysik 1+2, Kemi 1+2 och Matematik 4. vilket är de ämnen som man läser i ett vanligt naturvetenskapprogram på gymnasiet. Och det du menar med att komma in utan 3 års gymnasie studie har jag inte sagt och stämmer även inte alls. Man skippar inget, ingen genväg eller något enklare sätt om det är vad du tror. Jag läser såklart fortfarande de grundläggande ämnena och flera flera ämnen till för att nå 2400poäng. den kursen motsvarar totalt 750gymnasie poäng om jag inte minns fel och är på 1 år, innan jag tar den kursen måste jag fortfarande ha 1650 gymnasiepoäng och det tar ungefär 2 år beroende på vilken takt och hur studieplanen ser ut, sen då när jag har kommit upp i 1650poäng då tar man kursen som är på 750poäng för att då komma upp i 2400poäng. Så det går inte direkt snabbare eller är en genväg eller vad du nu tror.
    Läs alla kommentarer
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej!
    Grundläggande behörighet kan du skaffa dig genom en gymnasieexamen eller genom ett omdöme från en folkhögskola. Båda de utbildningsvägarna tar 3 år på heltid.
    Vill man skaffa sig grundläggande behörighet genom endast några få gymnasiala kurser, kallas det En Annan väg (Reell kompetens) och innefattar bl.a 3-årig arbetslivserfarenhet (på minst halvtid och som du skaffar dig efter det att du fyllde 19 år), men då har du inget att konkurrera med om utbildningsplats på högskolenivå, för att meritvärde får inte räknas ut på ofullständiga gymnasiala betyg; för det behöver du i så fall ha godkänt resultat från högskoleprovet.

    antagning.se läser vi bland annat: "För att få grundläggande behörighet måste du ha:

    • examen från ett högskoleförberedande program, eller
    • yrkesexamen med godkända betyg (lägst E) i svenska 2 och 3 alternativt svenska som andraspråk 2 och 3 och i engelska 6. Du kan komplettera med svenska och engelska i efterhand.

    HÄNVISNINGAR:
    gymnasieguiden.se/gymnasieexamen
    Antagning.se/grundlaggande-behorighet
    studera.nu/behorighet-till-hogskolestudier
    antagning.se/sv/dina-betyg/en-annan-väg

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Adam,
    du har i dina kommentarer uttryckt att du inte tror på att vi på FRåGA SYV vet vad Grundläggande behörighet till högskolestudier är. Jag vet att vi vet vad det är och jag är säker på att svaren både från Vägledaren och från ANNA SYV är korrekta.
    ... men... du behöver inte följa våra råd eller tro på våra svar. Det står dig fritt att ställa din fråga på andra ställen eller söka till högskolestudier med vilka meriter du vill.
    Att få svar från FRåGA SYV är frivilligt och du behöver inte använda oss om du inte vill. Vi har ett erbjudande att kunna snabbt få kvalificerad hjälp i frågor om yrken och studier, men det är, som sagt, helt frivilligt att använda sig av vår hjälp. Du får gärna vända dig till andra ställen, som t.ex fråga på Komvux eller ställ din fråga till Antagning.se.
    Vänligen
    Julia SYV

    • : Hej Julia SYV. Du kan läsa mitt svar på dina frågor på ditt andra svar du tidigare gjort.
    • Julia :

      Jag har skrit ett Svar och några Kommentarer. Både mitt svar och mina kommentarer går ut på att förklara följande: GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET till högskolestudier är ett vedertaget begrepp, och de enskilda lärosätena får inte avskaffa det kravet. Grundläggande behörighet kan uppnås på olika sätt. För dig som är 19 år: du är för ung för att kunnat få ut Slutbetyg eller Samlat betygsdokuemnt, det gäller för äldre personer... Du kan uppnå grundläggande behörighet genom gymnasieexamen, genom omdöme från en folkhögskola eller genom några få kurser men i så fall i kombination med 3-årig arbetslivserfarenhet. Att få grundläggande behörighet genom några få kurser och utan 3-årig arbetslivserfarenhet, kan man inte göra (i alla fall som reglerna ser ut idag), dock finns det planer på att under året 2025 införa ett Kunskapsprov, som skulle eventuellt göra det möjligt att komma in på högskoleutbildningar om man klarar av det provet och kanske oavsett vilken tidigare utbildning man har gått. Ännu är det minst 4 år kvar till Kunskapsprovets införande... så idag behöver du läsa mot examensbevis på komvux, eller söka jobb och jobba i minst 3 år (på minst halvtid) + skaffa dig godkända betyg i de några få gymnasiala kurser som ingår i "en annan väg/reell kompetens". :) Att argumentera mot oss på FRåGA SYV ang.Grundläggande behörighet, tjänar inget till. Då det är inte vi som bestämmer vad Grundläggande behörighet är. FRåGA SYV gör inte heller antagning till högskolestudier. Du får tro på våra svar (eller inte) - vilket som, ... det är upp till dig. Vänd dig gärna till andra källor. Vår avsikt är att hjälpa vägledningssökande, men om de inte vill ha den hjälpen - så är det, som sagt, helt frivilligt! :)

    • : Svar på dina frågor: Ja självklart är ett 3 årigt gymnasie bättre då man direkt från det program man väljer ger behörighet till både grundläggande och särskilda beroende på vilket program man väljer. Om du inte visste att om man kommer in på ett basår på den skolan så får man inte några högskolepoäng eller något. Den kursen är för folk som saknar behörighet i Biologi 1+2, fysik 1+2, Kemi 1+2 och Matematik 4. vilket är de ämnen som man läser i ett vanligt naturvetenskapprogram på gymnasiet. Och det du menar med att komma in utan 3 års gymnasie studie har jag inte sagt och stämmer även inte alls. Man skippar inget, ingen genväg eller något enklare sätt om det är vad du tror. Jag läser såklart fortfarande de grundläggande ämnena och flera flera ämnen till för att nå 2400poäng. den kursen motsvarar totalt 750gymnasie poäng om jag inte minns fel och är på 1 år, innan jag tar den kursen måste jag fortfarande ha 1650 gymnasiepoäng och det tar ungefär 2 år beroende på vilken takt och hur studieplanen ser ut, sen då när jag har kommit upp i 1650poäng då tar man kursen som är på 750poäng för att då komma upp i 2400poäng. Så det går inte direkt snabbare eller är en genväg eller vad du nu tror.
    • Mikael : På basår på högskolenivå (tekniska eller naturvetenskapliga basår) kommer du inte bli antagen om du har ett visst antal gymnasiala poäng, utan du måste få ut EXAMENSBEVIS från gymnasiet (om det är yrkesbevis då med godkända betyg i svenska 2,3 och i engelska 6) eller omdöme om grundläggande behörighet från en folkhögskola. Det går inte skippa kravet på grundläggande behörighet vid ansökan till basåret; detta trots att på basåren så läser man inte högskolekurser utan "gymnasiala kurser", liksom. Det är inte riktigt så att man på höskolans basår läser Gymnasiala kurser: innehåll är liknande gymnasiala kurser i naturvetenskapliga ämnen, men inte identiskt. Du kan argumentera "mot" oss på FRåGA SYV i all evighet. Men det finns ingen vinst för dig i att göra det. FRåGA SYV kan inte bevilja undantag och låta dig komma in på högskolenivå utan grundläggande behörighet, det ligger helt utanför våra befogenheter. Om du har mycket ledig tid och gillar att skriva, då kan du givetvis skriva många kommentarer med samma innehåll som går ut på att du inte tror att du inför basåren på högskolenivå behöver ändå ha 3-årig gymnasial utbildning, men det behöver du skaffa dig. Sådana är reglerna. FRåGA SYV kan inte ändra på de reglerna. Vi kan svara på dina kommentarer (eller låta bli). Det gör ingen skillnad i sakfrågan, dock. :(
    • : Om ni blir ledsna eller ta åt er av vad jag skrivit är det erat problem, inte mitt. Jag fick frågor ställda mot mig vilket jag svarade på. Jag är medveten om att ni inte har en blekaste makt, att ni bara är en sida där folk kan fråga frågor angående studier osv. Att det har blivit en sån lång sak är för att de tidigare "SYVare" inte verkar läst eller uppfattat vad jag menat då dem skriver grejer från min mun som inte stämde. På komvux i min kommun så erbjuder de inte biologi1+2 fysik1+2 kemi1+2 samt matematik 4, så varför skulle inte just ett sånt här naturprogram basår passa för mig? det står direkt på sidan att programmt/basåret är för dig som "saknar" behörighet inom just dessa ämnena. Varför skulle då folk som har behörighet och godkänt i dessa ämnen då söka till detta?
    • Julia : Vilken kommun som inte erbjuder på komvux läsa kurser i biologi, fysik, kemi eller matte 4? Det är extremt ovanligt att de kurserna inte skulle erbjudas på komvux. Vi kan undersöka frågan om just den kommunen som du är folkbokförd i inte erbjuder läsa de kurserna, men då måste vi veta vilken kommun det är. --- För vem är basåren på högskolenivå? I första hand för elever som på gymnasiet eller på komvux läste "fel program", alltså t.ex fick examensbevis från samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet eller från ett yrkesprogram och inom sitt gymnasieprogram inte kunde läsa tillräckligt mycket matte och inte kunde läsa kemi, fysik eller biologi. I andra hand är det för de som läste "rätt program" t.ex naturvetenskapsprogrammet men ej fick godkända betyg i alla de naturvet.ämnena, t.ex missade få Godkänt betyg i någon kurs, t.ex har i sitt examensbevis F i Fysik 2 och/eller i Matte 4. ... Om du tror att man med gymnasiala kurser som man läser i 2 år och som inte räcker för gymnasieexamen kan komma in på högskolans basår, så är det fel, för det kan man inte göra.
    • : Det är inte alls extremt ovanligt. De flesta kommunerna som inte är i de storstäder som stockholm göteborg osv, erbjuder faktiskt inte kemi fysik biologi på plats då måste man t.ex åka till stockholm. och de du nämner med att basår är framför allt för de som har valt program stämmer inte heller. Det är för dem ja, men absolut inte bara. Har nu kontaktat en högskola som erbjuder basår och min teori verka stämma så vad du nu har fått dina tankar och sånt är fel.
    • : lite tufft nu när en som inte är syv hade rätt och flera syvare hade fel =)
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'sverige/utomlands' (25 st.)

    • Alinde

      Hur översätts betygssystem (F-A, G-MVG, G, etc) i utlandet?

      Hej, Jag ska ta ut mitt kandidatexamensbevis. Har fått upp ögonen för att söka mastrar utomlands (både inom och utom EU) då fördjupning inom webb och mjukvaruutveckling inte verkar finnas som master i Sverige (bara liknande mastrar inom t.ex. cybersäkerhet). De utländska systemen beräknar...

      Milla : : HEJ!Att navigera i olika betygssystem och optimera ditt kandidatexamensbevis för att passa internationella masterprogram kan vara utmanande, men det finns några steg du kan ta för att... Läs hela svaret
    • ah-95

      Kan man göra högskoleprovet om man inte är bosatt i Sverige?

      Hej! Jag är bosatt i Tyskland, är svensk medborgare och har alltså även ett personnummer. Jag undrar om jag kan åka till Sverige för att göra högskoleprovet om jag inte har en adress i Sverige.

      Mikael: : Hej! Ställ din fråga till https://m.facebook.com/alltomhogskoleprovet/min erfarenhet är att de är experter på just frågor om högskoleprovet och svarar rätt snabbt samt rätt. 
    • Cassandra

      Plugga utomlands eller i Sverige?

      Jag har meritpoängen 20.80 från gymnasiet där jag gick den naturvetenskapliga linjen. Lyckas inte komma in på läkarlinjen i Sverige med de poängen så har börjat kolla om jag behöver plugga utomlands. I framtiden ser jag mig själv bo i ett engelsktalande land så det hade inte varit helt fel att...

      Julia: : Hej Cassandra!Så vitt jag vet finns det inte undervisning på läkarprogrammet i Sverige på andra språk än svenska.Det är ofta "bättre" att läsa högre utbildning i... Läs hela svaret
    • Emilia

      Kan jag studera en del av min utbildning utomlands?

      Hej! Jag har precis tagit studenten och jobbar lite nu, men funderar på att börja plugga på universitet. Samtidigt vill jag resa också och undrar om ni vet om jag på något sätt kan studera ett program där jag under ett år tillexempel, studerar samma utbildning utomlands? Hur kan jag gå till väga...

      Julia: : Hej Emilia,börja gärna med att läsa info på studera.nu/studera-utomlands/utbytesprogram/att-aka-som-utbytesstudent och kontakta sedan den Internationella samordnaren på det... Läs hela svaret
    • Suad

      Kommer jag bli tvungen att gå om ett eller två år i gymnasiet?

      Jag flyttade och studerade utomlands i en internationell brittisk skola sen årskurs 9 och ska nu börja mitt sista år i gymnasiet. Jag ska nu flytta tillbaks till Sverige och kommer eventuellt ta studenten där men jag är rädd att pga av att jag studerat 3...

      Julia: : Hej Suad, som du beskriver din situation, så ser det ut som att du ska behöva läsa 3 år på gymnasiet i Sverige - år1, 2 och sedan 3. Detta för att du... Läs hela svaret
    • Rebecca

      Vill utbildas i nutrition men vart?

      Hej! Jag har intresserat mig för nutrition/näringslära och funderar på vilken utbildning som kan passa mig. Jag är ute efter en utbildning som nutritionist där man även får kombinera vetenskapen med det sociala, beteendemässiga och livsstilsfrågor som finns närvarande i samhället idag, men där...

      Anna: : Hej Rebecca, kika gärna på program och även på fristående Kurser - i listan på studera.nu/jamfor-utbildning/?q=nutrition och ett alternativ kan vara att börja med läsa en eller... Läs hela svaret
    • Anton

      Programm någonannastans?

      Hej! Jag skulle vilja gå på läkarprogrammet i Norge och jag har 19,90 i snitt i mitt gymnasiebetyg med meritpoäng. Hur ska jag översätta de svenska betygen till det norska systemet? Är det svenska programmet och det norska programmet likt varandra eller skiljer de stort? Sitter ni på någon...

      Anna: : Hej Anton,vi har tyvärr inte några experter på studier i andra länder. Det vi kan hjälpa dig med - är tyvärr endast genom att ge dig några länkar till de sidor som vi bedömer som... Läs hela svaret
    • 'ebba

      Måste jag gå om årskur 2?

      Hej! Jag går i 1an på gymnasiet och hade tänkt att åka på utbytes år i en engelsk skola på Malta i 6månader i årskurs 2. Är det då möjligt att börja i samma klass igen när jag kommer tillbaka? Eller måste jag börja om 2an? Tanken är att åka i mitten av åk 2. Jag går i en friskola.

      Liselotte: : Hej Ebba! Du får gärna prata med personal på din skola och få svar från dem. ... det som är vanligt när elever åker på en längre studie-resa /med en längre resa menar jag... Läs hela svaret
    • Laura

      Holistic nutrition?

      Hej, ursäkta för att jag ställer ungefär samma frågor om och om igen. Det är väldigt svårt att veta vad jag ska göra. Jag ahr söt och sökt och sökt information i flera dagar och jag börjar bli väldigt stressad. Jag hittade den här länken:...

      Anna: : Hej Laura, vi vill givetvis hjälpa dig. Men det är svårt att ge svar på frågor som den du ställer där det är mycket som är osäkert.För det första, så är det i... Läs hela svaret
    • Anna

      Vet inte vad jag vill studera, hjälp behövs?

      Hej, Jag har kommit in i Stockholms universitet och Örebros universitet inom ekonomiprogrammet men själv är jag en sportig tjej. Spelat basket hela mitt liv och vill/ville bli sjukgymnast. Jag har bott I London mer än 2 år snart. Grejen är att jag kom in i London också, kunde studera sport...

      Liselotte: : Hej Anna, de flesta studerande på eftergymnasial nivå tar lån. Annars skulle de inte kunna försörja sig. Ännu ett alternativ är att du jobbar i några år och... Läs hela svaret
    • abir

      Hur funkar folkhögskolor?

      Hej!har massa funderingar gällande studier efter gymnasiet. Tog studenten 2016. Jag klarade inte matte 2b som jag nu håller på att plugga upp i komvux. Jag räknade ut mitt snitt och jag tycker att det är lågt. Till saken,hur fungerar folkhögskolor? Vad...

      Anna: : Hej Abir, att anmäla sig till högskoleprovet kostar 450 kr. Att göra högskoleprovet är frivilligt. Ang. Tandsköterska>> - om du vill jobba i Sverige, rekommenderar jag att läsa till det... Läs hela svaret
    • Elias

      Plugga utomlands?

      Det är så att jag funderar på att studera mitt första högskoleår utomlands och sedan fortsätta mina studier här i Sverige! Har sett att bland annat Chalmers är öppna till ett första år utomlands för att sedan fortsätta ens studidier på högskolan. Det jag undrar är hur detta skulle kunna gå till...

      Liselotte: : Hej EIias, tyvärr så har vi inte tiIIgång tiII någon expertkunskap om studier utomIands. Vi kan därför bara ge AIImän information och tips/råd om studier utomIands som förhoppningsvis... Läs hela svaret
    • huntelaar

      Utländsk utbildning?

      Hej! Jag har en fråga angående utländska utbildningar som jag inte hittar ett riktigt svar på. Frågan är om jag nu, låt oss säga har läst läkarutbildningen i Bulgarien(dit jag tänkt gå) och vill komma tillbaka till Sverige och jobba här hur fungerar det då? Som jag har förstått så går det till...

      Anna: : Hejsan, Läkare >> är i Sverige ett "Iegitimationsyrke" och det betyder att man ej får utöva yrket eller kalla sig för "läkare" utan legitimationen från Socialstyrelsen. Bulgarien är sedan... Läs hela svaret
    • Jan

      gymnasiet utomlands men högskola i Sverige?

      "Jag vill läsa gymnasiet utomlands (Spanien) efter 9:an men söker jag då på lika villkor till högskola och universitet i Sverige efter gymnasiet?" Tack för ett snabbt svar!

      Peter: : Hej Jan, vad som gäller för den som söker till svenska högskoleutbildningar med utländska gymnasiebetyg går att läsa Här>> och kort svar: det beror på... Läs hela svaret
    • Marina

      Hur många yrken finns det?

      Jag undrar exakt hur många yrken är det som finns och var det en fullständig förteckning över alla dem? Är det någon skillnad på antal yrken i Sverige, I Europa och i övriga världen? Tacksam på förhand för ert svar! Marina

      Mikael: : Hej Marina! Du ställer en mycket intressant fråga men som också är en svår fråga att svara på! ;) Det är nog ingen som vet exakt hur många yrken som finns och det av flera olika... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga