Gabriella
    Hej! Jag har gått ut gymnasiet, och behöver plugga upp (alltså göra prövning på det ämne ja vill höja) Jag hade tänkt göra prövning till nästa insöknings period till universitet! Jag har E i matte 1 och 2, och det för ja har lite svårare för matte än andra ämnen, och vet därför inte om det är lönt att satsa på prövning i tex. matte 1, och bara höja tex från ett E till ett D, än att tex. plugga upp engelska från ett D till ett B. Väger mina E ner mina poäng? Eller kan ja plugga upp ämnen ja har lättare för från lite högre betyg än E till högsta? Är alla betygshöjningar lika mycket värda?

    Tack för hjälpen!

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV
    Hej Gabriella!

    Du skriver inte om du har några Meritpoäng. Det är Meritpoängen som höjer mycket. Läs om det på http://www.gymnasieguiden.se/informeras/meritpoaeng-meritkurser-omradeskurser

    Om vi bortser från Meritpoäng, så är det så att E betyg = 10, D = 12.5, C = 15, B = 17.5 och A = 20
    det vill säga en höjning från E till D är lika mycket värd än höjning från C bill B eller från B till A.
    Men man måste också tänka på att kurserna är inte alla lika stora. De flesta gymnasiekurser är på 100 poäng, men det finns några som är på 50 poäng och så några som är större, t.ex. Fysik 1b som är på 150 poäng eller t.ex. kurser på yrkesprogram som vissa kan vara på 200 poäng.

    När man gör prövningar (som ofta kostar ca 500 kr. per prövningstillfälle) så är det mer ekonomiskt att göra prövningar i större kurser (inte 50 poängskurser) utan i minst 100 poängskurser och ännu bättre i 200 poängskurser. För man betalar per prövning, inte per poäng.

    Att höja betyg från E till D i en 100 poängskurs är lika mycket värd i Meritvärdeshöjning som att höja från E till C i en 50 poängskurs.

    Förutom Meritpoäng, så är alla höjningar lika mycket värda, dvs det spelar ingen roll om du läser upp Matte, Engelska eller Samhällskunskap. Det som spelar roll är: hur stor kursen och hur stor höjningen är. Större höjning i större kurser är värd mer!

    Önskar dig stort lycka till!
    Anna
    Hejsan igen!
    I några städer som t.ex. i Göteborg och Lund finns det Prövningsenheter men i andra städer, som t.ex. i Stockholm får man hänvisning till olika skolor och anmäler sig på skolorna direkt - till prövningar. I många mindre kommuner görs prövningar på eller via KomVux.

    Du måste gå in på din kommuns hemsida (där du är folkbokförd) och se vad som står om "Prövningsenheten", "Prövning" eller "Särskild prövning" - som är på samma tema...

    Finns det Prövningsenheten, vänder du dig dit. Det brukar i så fall finnas öppettider då man kan komma och prata med Studievägledare. Anmälan gör man oftast på hemsidan. En vanlig avgift är på ca 500 kr. men i vissa kommuner ibland kan man göra prövningar gratis också. Men då ställs det oftast krav på att man har F (icke-godkänt betyg) i den kursen och behöver den för behörighet till en önskad eftergymnasial utbildning och då får man göra en prövning gratis, men i fall man misslyckas och vill pröva igen - då tar de avgift. Typ... så! :)

    Innan du anmäler dig så ser du vilka kurser som finns att anmäla sig till prövning i... och ser du inte den kursen som du vill välja, kontaktar du det stället dit du anmäler dig och frågar om de kan ordna (dvs om de vet att behörig lärare finns och kan kontakta den med frågan om hen vill ställa upp och bedöma prövningen).

    Så här brukar man göra. Du börjar med att söka information på hemsidan i den kommunen där du är folkbokförd. Hittar du inte, ring till kommunens växel och fråga efter Prövningsenheten. I fall du får svar att det inte finns i kommunen, prata med KomVux som måste kunna hänvisa dig rätt.

    Hoppas det blev klarare nu det där kring prövningar.
    Önskar dig stort lycka till!

    Anna
    • : Tack så mycket för hjälpen! Kan man göra prövning i vilket ämne som helst?
    • Anna : Möjlighet att göra prövning kan begränsas av tillgång till behöriga lärare som kan och vill medverka i prövningar. Men annars så är det alla gymnasiekurser som man kan prövas i. :)
    • : Okej! Måste ja får reda på om det finns behöriga lärare först innan ja ansöker? Hur gör jag det? Så jag vet till 100% att ja kommer plugga upp just dem ämnen.
    • Anna : Jag skall ge dig ett utökat svar nu. Ett tips till dig ... :) - vill du få svar snabbare, skriv en ny fråga. Vi ser de nya obesvarade frågorna först. För att se en kommentar ... det är liiiiiite bökigare och kommer tyvärr i andra hand ibland. :) Men nu får du inom en kvart ett nytt svar från mig!
    • : Okej! Tack så hemskt mycket!
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'särskola' (6 st.)

    • Tove

      Övergångar mellan särskoleformer?

      Jag har fått frågor om att byta mellan skolformer, och jag kan inte hitta någonting. Det går att byta från "vanlig" skola till särskola/gymnasiesärskola, men funkar det åt andra hållet? Kan man byta från gymnasiesärskola till gymnasieskola, och kan man söka gymnasieskola om man gått...

      Daniel: : Hej Tove,gymnasieskolans nationella program kan inte, enligt vad jag vet, anta elever som läste på grundsärskola. Anledningen är att de är obehöriga. För behörighet till ett... Läs hela svaret
    • Isak

      Kan jag byta klass till en vanlig klass?

      Hej, jag går i en särklass på bollerup men jag trivs inte alls i den klassen och känner att jag kommer strunta i att gå i skolan pågrund av detta, jag vill gå i en vanlig klass med fler folk och folk jag känner på bollerup, jag valde denna...

      Julia: : Hej Isak,när du skriver "Särklass" menar du gymnasiesärskoleutbildning som på Bollerup heter "Skog-, Mark och Djur"? Om det är den utbildning du menar, då är det... Läs hela svaret
    • Jessica

      validering inom särskolan?

      Var hittar jag hur jag kan validera bort olika ämnen inom specialpedagog/pedagog/särskolelärare? Jag har ingen möjlighet att läsa in ämnen som saknas för att bli behörig till lärarutbildning men har gedigen kunskap/erfarenhet och betyg i...

      Anna: : Hej,om man utan fullständig gymnasial utbildning vill komma in på högskola, så finns det idag möjlighet att söka på "reell kompetens": 3 års arbetslivserfarenhet + ett antal godkända... Läs hela svaret
    • Robin

      Vad behöver jag göra för att undervisa i särskolan?

      Hej! Jag studerar till ämneslärare med examen mot gymnasieskolan och har påbörjat min andra termin. När jag är klar med mina studier vill jag allra helst jobba i gymnasiesärskolan eller lärvux. Min fråga är därför vilka vägar jag kan ta för att komma dit. Om jag har förstått det hela...

      Milla : : Hej Robin,det vi kom fram gäller för att bli behörig att undervisa på en särskola är följande info:för att SkoIverket ska kunna utfärda... Läs hela svaret
    • Daniela

      Målgruppstillhörighet för särskola?

      Hej, jag fick en synpunkt från en kollega, en annan SYV, att det inte bör (eller får, eller ska...) användas begrepp "utvecklingsstörning" när man pratar om elever i särskola (grundsärskola, gymnasiesärskola och särvux). Kollegan använder "utvecklingsvariation" i stället och tycker alla bör...

      Milla : : Hej Daniela!Vi har på senare tid allt mer märkt av oenigheten kring begreppet Utvecklingsstörning. Det är inte helt enkelt eller självklart vilka begrepp man kan, bör, får eller ska... Läs hela svaret
    • Camilla

      Elev som läst särskolan?

      Hej! Vilka alternativ ser ni för en person (18 år gammal) som läst grundsärskola när det gäller fortsatta studier? Personen i fråga vill absolut inte gå gymnasiesärskolan. Hoppas ni kan hjälpa mig med lite idéer :)

      Anna: : Hej Camilla, jag råder dig/er att kika på folkhögskolorna, ex. Ädelfors folkhögskola>>, Sjöviks folkhögskola>> och i Vara folkhögskola>>. På Sjöviks... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga