Emma
    Hej!

    Jag studerar till ämneslärare i gymnasieskolan. För närvarande läser jag religionskunskap, och jag har lite svårt att komma fram till vad jag vill välja som andra ämne. Vilken kombination är smartast att välja för att få jobb? De alternativ jag har är: Svenska, Engelska & Historia. Eventuellt Svenska som andraspråk. Hur ser arbetsmarknaden ut beroende på ämneskombination?

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Emma!

    Alla de ämnen - Svenska, Engelska och Historia är numera obligatoriska att läsa på alla gymnasieprogram, dock läser man (som en obligatorisk kurs) bara en liten 50 poängskurs i Historia, på alla program och det är bara på några få program som man behöver läsa en 100 poängskurs Historia 1b. Ännu färre elever läser Historia 2b (läses på Humanistiska programmet och får även läsas som en kurs inom Individuellt val, men eleverna väljer oftast att läsa kurser som ger Meritpoäng, som t.ex Engelska 7 i stället). 

    Svenska läser man på alla program på gymnasiet och Engelska - likaså. Men det krävs mer svenska (3 kurser) än engelska (2 kurser) för Grundläggande behörighet till högskolestudier. Sedan är det så att många elever önskar läsa Eng7, en kurs som ger 1.0 i merit.

    Med tanke på vad man läser på gymnasiet som obligatoriska kurser skulle jag prioritera så här:

    1. i första hand Svenska

    2. i andra hand Engelska

    3. i tredje hand Historia.

    Men, å andra sidan, om alla lärarstuderande ska tänka så - blir det snart brist på behöriga lärare i Historia. :)

    Nu läser du Religion och för "variations skull" ;) skulle jag välja ngt. annat än Historia, dvs språk - Svenska eller Engelska. Men, å andra sidan, så kanske du gillar historia bättre och blir inte "trött" på Religion-historiska frågor och att det passar dig bättre att inte "splittra" dig på diverse olika kunskapsområden.

    Ang. Svenska eller Svenska som andraspråk - så är det också svårt att säga ngt. definitivt. Man vet ju inte hur stort behovet blir i att undervisa i Svenska som andraspråk om 5-10 år, t.ex. Då kan man välja det säkra före de osäkra och satsa på Svenska. Men, å andra sidan, om många tänker så - då blir det brist på behöriga lärare i SAS. :) 

    Nu har jag kanske gjorde det ännu svårare för dig att välja genom att belysa och problematisera det ännu mera? :)

    Jag hoppas mitt svar blir till hjälp för dig! Du får gärna höra av dig och svara om du tycker du blev "klokare" av mitt svar.

    ANNA

    P.S: Du vet säkert själv att du som behörig gymnasielärare, blir även behörig att undervisa i samma ämnen på grundskola. 

     

     

    Frågor och svar taggade med 'patolog' (3 st.)

    • Vendla

      Rättsmedicinsk patologi?

      Hej! Jag är intresserad av att jobba med rättmedicinsk patologi (alltså jobba med att bestämma dödsorsaker), men är osäker på vägen dit. Har sett många olika förslag med att först plugga till läkare och sedan hitta en patolog specialtion eller en rättmedicinsk spec. dock ingen kombination. Hur...

      Milla : : Hej igen, vi fick nu svar från en sakkunnig. Var god läs nedan;Om hen vill utbilda sig till rättsläkare så måste hen först gå läkarutbildningen (5 ½ år), sedan följer... Läs hela svaret
    • Cornelia

      Vad är processen till att bli obducent?

      Hej, jag har ett tag nu funderat på att bli obducent men undrar hur processen ser ut? Vilka program man behöver läsa samt hur många år emellan man behöver jobba etc. sen undrar jag också hur mycket högskolepoäng som krävs för utbildningarna och hur man för om man inte har tillräckligt med poäng?

      Anna: : Hej Cornelia,Obducenter är läkare som saknar specialistutbildning inom patologi, men tar på sig Patologens roll vid obduktioner. Det kan exempelvis handla om en läkare som befinner sig under... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga