Hej! Jag undrar om det väger mycket tyngre på arbetsmarknaden att ha tagit en ekonomie kandidat än att läsa till lönekonsult eller redovisningsassistent på YH-nivå och om det är smartare att lägga 3 år på en kandidat än 1,5 på en YH-utbildning? Öppnar en kandidat generellt upp för fler möjligheter eller det är helt upp till en själv vad en känner? Jag uppfattar det som att YH-utbildningar framhäver sig som branschnära och ständigt uppdaterade till skillnad från universitet/högskoleutbildningar som då i jämförelse framstår som allt för traditionella, mossiga, teoribaserade och långt från arbetsmarknaden (vilket väl delvis är även min uppfattning efter diverse studier inom marknadsföring, PA och rehabiliteringsvetenskap på högskolenivå). Jag är 30 år, och har ingen slutförd utbildning efter gymnasiet utan har hoppat omkring mellan utbildningar pga svår psykisk ohälsa hela uppväxten och tonåren och känner att jag nu vill fatta ett välgrundat beslut, med en framtidsplan som håller och där jobb finns efter examen.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32109 frågor besvarade.
YH-Lönekonsult eller lägga 3 år på en Ekonomie Kandidat?
1 Svar
Hej Sofia,
vill man bli forskare eller högskolelärare - då är högskoleutbildning "ett måste". Men vill man få jobb så fort som möjligt - rekommenderar vi yrkeshögskoleutbildningar snarare än högskoleutbildningar om det finns både högskole- och yrkeshögskoleutbildningar inom den aktuella branschen.
Det är precis som du skriver i din fråga: yh tittar väldigt mycket på arbetsmarknadens behov och anpsassar utbilningarna därefter. YH innehåller oftast också mycket praktik. Yh-utb är också kortare än höskoleutbildningar och man kommer ut i jobbet snabbare. Många får jobb på sina praktikplatser, alltså där de hade LiA, lärande i arbete, under sin yrkeshögskoleutbildning.
Frågor och svar taggade med 'individuell studieplanering' (4 st.)
-
50% studier på gymnasiet?
Hej, Om man ska läsa 50% på gymnasiet (sista året, Åk3) vad är rimligt poängmässigt för halvtidsstudier och sedan utifrån vad man senare kan läsa in på komvux? Är det t.ex. alla av de programgemensamma ämnen (400p). //Med...
Hej,halvtidsstudier på gymnasienivå = 10 gymnasiepoäng per vecka, alltså på 20 veckor (en termin) bör man läsa in 200p (2 stycken normalstora kurser) och på 40 veckor (2 terminer) - 400p.Om... Läs hela svaret -
Läsa till lärare via VAL?
Hej! Jag läser och läser massvis information om vidareutbildning för lärare (VAL) men blir lika förvirrad varje gång då jag inte riktigt förstår jag kraven för att bli antagen är. När jag läst: 1. Matematik 1 för...
Hej Anna,Om dina meriter bedöms vara tillräckliga och du blir antagen till VAL följer du sedan en individuell studieplan för att nå önskad examen.Om en sökande till VAL inte är, enligt den... Läs hela svaret -
Förlänga kurser för vissa elever?
Hej! På skolan där jag jobbar förlängs det kurser "hejvilt" för elever som anses behöva mer tid än övriga klasskamrater för en kurs. Ex: SA läser ma1 på ett år, men ett par elever kan rektor/lärare plötsligt be mig ändra så att de ligger på två år för att de ska hinna. Är det OK att jag gör...
Hej Emma, det är Individuella studieplaner som gäller. Och gymnasieskolans uppgift är att försöka se till att så många elever som möjligt uppnår kraven för... Läs hela svaret -
Praktik under perioden mellan två olika linjer?
Nu efter hälften av första året av Natur har jag valt att byta till Media-Estet istället, och eftersom att det just blev så snävt med tid nu på slutet bestämde jag och SYV på skolan att avvakta ett helt år. Då togs frågan om praktik under tiden mellan upp. Är det ett krav på något sätt, eller...
Hej Anton! Det är ingen vanlig situation du beskriver. Jag kan därför inte förklara för dig i detalj vad som gäller i just din situation. Du måste nog be om svaren från... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga