Hej! Jag undrar om det väger mycket tyngre på arbetsmarknaden att ha tagit en ekonomie kandidat än att läsa till lönekonsult eller redovisningsassistent på YH-nivå och om det är smartare att lägga 3 år på en kandidat än 1,5 på en YH-utbildning? Öppnar en kandidat generellt upp för fler möjligheter eller det är helt upp till en själv vad en känner? Jag uppfattar det som att YH-utbildningar framhäver sig som branschnära och ständigt uppdaterade till skillnad från universitet/högskoleutbildningar som då i jämförelse framstår som allt för traditionella, mossiga, teoribaserade och långt från arbetsmarknaden (vilket väl delvis är även min uppfattning efter diverse studier inom marknadsföring, PA och rehabiliteringsvetenskap på högskolenivå). Jag är 30 år, och har ingen slutförd utbildning efter gymnasiet utan har hoppat omkring mellan utbildningar pga svår psykisk ohälsa hela uppväxten och tonåren och känner att jag nu vill fatta ett välgrundat beslut, med en framtidsplan som håller och där jobb finns efter examen.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32157 frågor besvarade.
YH-Lönekonsult eller lägga 3 år på en Ekonomie Kandidat?
1 Svar
Hej Sofia,
vill man bli forskare eller högskolelärare - då är högskoleutbildning "ett måste". Men vill man få jobb så fort som möjligt - rekommenderar vi yrkeshögskoleutbildningar snarare än högskoleutbildningar om det finns både högskole- och yrkeshögskoleutbildningar inom den aktuella branschen.
Det är precis som du skriver i din fråga: yh tittar väldigt mycket på arbetsmarknadens behov och anpsassar utbilningarna därefter. YH innehåller oftast också mycket praktik. Yh-utb är också kortare än höskoleutbildningar och man kommer ut i jobbet snabbare. Många får jobb på sina praktikplatser, alltså där de hade LiA, lärande i arbete, under sin yrkeshögskoleutbildning.
Frågor och svar taggade med 'lägsta poäng' (4 st.)
-
När är det värt att söka?
Hej, Jag är intresserad av att söka handelshögskolan i Stockholm men vet med mig att mitt snitt ligger ungefär 1,2 under vad som var lägsta antagningsvärdet förra året. Det jag funderar på är att om det fortfarande är värt att...
Hej Anna!Jag råder dig att titta på möjlighet att söka i AU på HHS i Stockholm, se information på hhs.se/en/education/bsc/be/admission/swedish-proficiency/alternativt-urval Om du till HHS i Sthlm... Läs hela svaret -
Hur mycket brukar det öka mellan det priliminära och slutantagningen?
brukar medianen i det preliminära antagningen bli sista intagna i slutantagningen
Hej Nora,det är mycket svårt att sia om framtiden... Som det brukar vara (vilket absolut kan ändras och dessutom ändras mycket!!!) är att höjningen på... Läs hela svaret -
Vad menas med medelvärde ?
Hej! På antagningspoängen står det tex 260 P, alltså medelvärdet är 260 poäng. Måste jag ha 260 poäng för att komma in i den linjen då? Vad menas med medelvärdet ens ? MHV Gamze
Hej Gamze! Med "medelvärdet" menas genomsnittet, t.ex om en elev har 250 betygspoäng och en annan elev har 270 betygspoäng - blir genomsnittet av de två resultaten 260 betygspoäng. Varför man... Läs hela svaret -
Lägre antagningspoäng än vad som krävs, går det ändå?
Hej! Har en liten fundering gällande antagningsstatistik. På statistik.uhr.se står det under "Antagningspoäng HT2015" på den utbildningen som jag har som mitt förstahandsval: 21,14 i betygssnitt för urval 1 och 20,50 för urval 2. Jag är inte helt säker men jag har runt 20,50 i betygssnitt. Min...
Hej David! som du själv skriver, finns det inte några garantier, men jag tycker du har goda chanser, antagningsgräns anger Lägsta poängen, dvs det meritvärde som den... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga