Marija

    Hej, jag behöver lite hjälp från er. Jag jobbar på bb avdelningen som usk, trivs väldigt bra men vill utveckla mig och plugga vidare. Vill inte plugga till ssk, då jag inte vill jobba med sjuka, så jag vill ändra riktning helt. sååå, nu kommer fråga, jag är mellan yrkeslärare eller grundskola lärare. Yrkeslärare är (bara) 90 poäng, och då skulle jag kunna undervisa inom vård och omsorg, då jag jobbar inom vården sista 10 år. Grundlärdare lockar dock mycket för att man har möjlighet att välja "betald" utbildning, dvs man får anställning, jobb på 50 procent och plugga 2 dagar i veckan, det ända som är negativt är att det är 5 år, rätt lång tid tycker jag. Så vad tycker ni, vad är bättre att satsa på? Har man större chans att byta/hitta annat jobb sen med grundlärare utbildning? Eller kan man jobba på skola ÄVEN med yrkes lärare utbildning? Tacksam för era svar?

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Marija,
    när det är lärarbrist, då anställs även "obehöriga lärare" (alltså de som saknar lärarlegitimation eller har legitimation men "fel sort" t.ex är man behörig lärare på grundskolan men anställs på gymnasiet eller att man är behörig undervisa i engelska och matte men anställs som lärare i samhällskunskap och svenska... inte så bra det, men när det är lärarbrist, så måste man ju lösa det på ngt sätt - här gäller den bedömning som görs av de som anställer, ofta har rektor på skolan mycket att säga till om det, alltså vad rektorn tycker,så blir det - oftast).
    Jag tycker du kan påbörja ansökan till yrkeslärare och se vad du får för svar på bedömningen av din arbetslivserfarenhet. Man kan inte på förhand bli säker på att man får JA, du är behörig, som svar. Att man jobbat många år inom vården är jättebra men det ger inte ngn garanti på att bli bedömd som behörig sökande till yrkeslärarprogrammet. De som gör bedömning titta även på "bredden", om man jobbat inom olika verksamheter och utfört olika sorters arbetsuppgifter.

    ang.utbildningstid
    Yrkeslärarprogrammet brukar ges på deltid, ofta på halvtid och det tar i så fall 3 år att läsa den utbildningen. Frågan är i så fall vad man gör på "den resterande halvtiden"; kanske man du fortsätta jobba på ditt nuvarande jobb och läsa på yrkeslärarprogrammet på halvtid på distans? I så fall har du din vanliga lönen under utbildningstiden.
    Grundskolelärare - finns många olika utbildningar med olika längd, men som kortast är det på 3 år på heltid. Du har (jag ser det i din fråga) hittat en variant då man jobbar och studerar samtidigt, se gärna om det gäller även för dig. Det kan vara så att endast de som redan jobbar som lärare (som "obehöriga lärare") som kan komma med i den utbildningen - alltså får verksamma obehöriga lärare hjälp att bli behöriga (det händer att till sådana projekt/variander är det arbetsgivare som anmäler, alltså rektor på den skolan där man redan är anställd).

    • : Hej. Tack för ditt svar .. så man kan som yrkeslärare jobba på grund skola?
    • Julia : Yrkeslärare blir inte behörig att jobba på grundskola. Men när det är lärarbrist, då kan rektor göra bedöming att en yrkeslärare kan få anställning, i alla fall vikariat - kanske på ett läsår.
    • : Ok .. Och kan en lärare ( grundskola lärare) jobba på gymnasiet. T ex som vårdar lärare?
    • : Så yrkes lärare kan EGENTLIGEN jobba bara på gymnasiet och vuxen utbildning? ( om man inte tänker på lärare brist)
    • Julia :

      Ja, yrkeslärare är behörig att undervisa på det yrkesprogrammet på gymnasiet som är relevant och om den utbildning även ges inom komvux men även på folkhögskolorna, t.ex kan vårdlärare jobba på en folkhögskoleutbildning till personlig assistent. Yrkeslärare är inte behörig på grundskolan för att yrkeskurserna läses inte på grundskolorna, utan endast på högre utbildningar än grundskola.

    • : Ok. Och vad exact behöver man plugga att jobba som gymnasie lärare, alltså inte yrkes gymnasie, utan allmänt. T ex att undervisa biologi och psykologi . Börjar man med grundskolan lärare och fördjupning i dessa ämnen eller?
    • Julia :

      för att få ut lärarlegitimation måste man ha Lärarexamen. om man tar ut lärarexamen (vilket tar minst 3 år på heltid att läsa till) kan man sedan genom mer studier, fler högskolepoäng, utöka sin lärarlegitimation; eller genom lång erfarenhet av att som obehörig lärare ha undervisat i "fel ämnen" kan också skolverket besluta om att utöka lärarlegitimation. Men annars så går man "den vanligaste vägen" via ämneslärarprogrammet, som för gymnasielärare tar 5 år på heltid (ibland 5,5 år, 11 terminer - längden beror på vilka ämneskombinatione som man ska bli lärare i). Se gärna info om yrket Psykologilärare på https://www.framtid.se/yrke/psykologilarare
      Att hitta ämneskombinationen "Gymnasielärare i biologi och psykologi" som ett program på högskolenivå kan bli svårt. Utbildningsutbud förändras. Vilka utbildningar som startar på svenska lärosäten till hösten 2021 kommer fastställas till mitten på mars 2021 och blir då sökbara på www.antagning.se -- det tar, som regel, lång tid att utbilda sig till Lärare och till gymnasielärare, ännu längre tid. Som sagt, tar det som kortast fem år på heltid - hur man ens gör. detta för att man ska i sitt huvudämne ha 120 hp (2 års studier på heltid) + i sitt andra undervisningsämne ha 90 hp (3 terminer på heltid) + KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som också går på 90 hp. Inom Ämneslärarprogrammen är ämnesstudierna och pedagogisk utbildning "inbakade", så man läser fem år på programmet.
      Genvägarna kan finnas: t.ex om man lyckas få jobb som obehörig lärare, kan man ofta sedan komma med i något projekt som hjälper att bli behörig. Är man sedan innan utbildad Biolog och Psykolog, då kan man genom KPU bli behörig lärare i biologi och psykologi. Dock är det en väldigt lång väg... psykologprogrammet tar fem år; kandidatexemen i biologi - 3 år. Alltså, det är oftast de som "råkade utbilda sig" inom ngt ämne som undervisas på gymnasiet, men sedan vill bli lärare, som kan genom KPU på 3 år på halvtid (eller på 2 år på 75% av studietakt) skaffa sig Pedagogisk kompetens (ämneskunskaperna har de redan genom sina tidigare studier).

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med '2500 poäng' (11 st.)

    • Sarah

      Kan jag ta studenten om jag bara har läst 2400 p?

      Hej! En fundering... En elev har 2400 p som hon valt i sin studieplan. Måste hon välja till 100 p så hon kommer upp i 2500 p eller räcker det så, bara hon inte får F i mer än 150 p av de 2400p, vilket blir totalt 250 p (=10%) om man räknar de 100 p...

      Julia: : Hej Sarah,det är lättare att förklara om man tar ett "visst" specifikt gymnasieprogram, som exempel.Efter 3 år på gymnasiet kan eleven sluta med Examensbevis (som är... Läs hela svaret
    • nikolas

      Kommer jag ha mindre än 2500 pöang?

      Hejsan! Jag har börjat den naturvetenskapliga programmet inr natur och har valt fotboll som ett val men vill ta bort eftersom jag vill satsa mer på skolan. Det är så att jag har inte haft moderna språk i högstadiet utan jag hade sve/eng och jag valde spanska 1 som moderna språk. Jag kommer läsa...

      Milla : : 2500 poäng är ”volym”, antal undervisningstimmar som man läser, inte Vilka kurser man läser.. du menar kanske Meritpoäng som ger fördel i konkurrensen? Och svar på den... Läs hela svaret
    • Sanna

      Dividera med 2500 eller 2400 efter kurs på komvux?

      Hej! Ska försöka tydlig göra min fråga så mycket som möjligt. Jag har en gymnasie examen som omfattar 2500 och bortsett från gymnasiearbetet så blir det ju 2400 poäng om jag ska räkna ut mitt meritvärde. Men min fråga i sig är, jag ska söka engelska 7 kursen på komvux som är 100 poäng och min...

      Anna: : Hejsan! Du delar med 2500, om du räknar in betyg från kurser som utgör 2500 poäng /och det gör du för att 2400 + 100 är ju 2500/. :) Och här>>> finns Räknehjälp! Bästa hälsningar ANNA
    • Ayla

      Utökad kurs i årskurs 1?

      Hej, jag går första året i gymnasiet just nu. Jag vet att man kan göra utökad kurs i 2:an, men går det att göra det även i 1:an? Jag har flera kurser som jag skulle vilja läsa men eftersom man bara har 200 pg indivudellt val är det väldigt svårt för mig. Men skulle jag istället kunna göra utökad...

      Mikael: : Hej Ayla, det är rektor på ditt program som bestämmer om du eller någon annan elev får läsa en eller flera utökade kurser. Det är inte en allmän rättighet. Rektor kan säga... Läs hela svaret
    • Felix

      Kan jag höja mitt snittbetyg efter Gymnasiet och hur?

      Hej, det är så att det fattas 2 poäng för att jag ska kunna ha chans att komma in på det programmet som jag är intresserad av. Jag har endast 1 meritpoäng idag så jag har tänkt att plugga via komvux 2st språk kurser nivå 3 och nivå 4 för att få 1.5 extra meritpoäng. Min fråga är hur kan jag...

      Anna: : Hej Felix! jag vill börja med att ber mycket om ursäkt för att svar tiII dig dröjde. Vi har haft ett Iitet tekniskt probIem som innebär att några få (närmare... Läs hela svaret
    • Karolina

      Det här med gymnasiepoäng?

      Jag förstår i helhet inte vad som menas med 2500 poäng. Kan nån förklara i grund och botten vad detta innebär och hur detta betygssystem funkar? Och om man t.ex. fått godkänt i en kurs, t.ex. engelska, får man 100 poäng oavsett vilket betyg man fått (alltså E-A)? För att isåfall blir det lite...

      Anna: : hej Karolina, 2500 gymnasiepoäng handlar om "volum" eller storlek på kurserna, inte vilka betyg man har. 100 gymnasiepoäng = 100 undervisninstimmar. 50 gymnasiepoäng = 50 undervisningstimmar. För att... Läs hela svaret
    • Sabrina

      Att läsa mer än 2500 poäng?

      Hej! Jag valde att läsa matte 5 som individuellt val i trean. Jag har dock insett att jag inte kan räkna med så höga betyg i den kursen. Vill därför sätta den som en utökad kurs och ha tyska 5 som individuellt val istället. Jag känner att jag heller vill läsa tyska 5 eftersom jag anser att det...

      Milla : : Hej Sabrina! Att läsa utökade kurser är ett Undantag, som beviljas av Rektorn. Vilka kurser som din skola (SYV och Rektorn) sätter som "utökade" i ditt Examensbevis - bör enligt reglerna,... Läs hela svaret
    • Elsa

      Behörighet till Ivy League?

      Hej, min dröm är att gå på ett av ivy league universiteten i USA och jag vill hest gå ekonomi men det ger inte en tillräckligt bredd behörighet så min fråga är om det finns möjlighet att läsa mer än 2500 poäng så jag får den behörigheten?

      Anna: : Hej Elsa! Det är rektor på gymnasieskolan där du kommer att läsa (om du läser ett nationellt gymnasieprogram, dvs inte IB-programmet) som beslutar om du kan läsa mer än 2500 poäng. Det... Läs hela svaret
    • Paul

      Vad händer om jag inte kommer att få 2500 poäng på gymnasiet?

      Hej. Jag går tredje året på gymnasiet på Ekonomi. Har fått F i samhälle både i ettan och i tvåan, vilket leder till att jag är -200 poäng. Gymnasie arbete går sådär, men vi säger vad händer om jag inte får mina 2500 poäng och vi säger också att jag får F i gymnasie arbete (i värsta fall). Jag...

      Mikael: : Hej Paul! Kraven för gymnasieexamen kan du läsa på http://www.gymnasieguiden.se/informeras/vad-kraevs-foer-att-uppna-gymnasieexamen Gymnasiearbete är man tvungen ha betyg E i för att uppfylla... Läs hela svaret
    • Arman

      Välja bort "extra" kurser på gymnasiet?

      Hej! Jag går naturvetenskapslinjen på gymnasiet och tog nyss studenten, jag har läst över 2500 poäng med extra ämnen som t.ex. astronomi. Är det möjligt att ta bort de ämnen som ger mig över 2500 poäng och själv välja mellan vilka som ska bort och vilka som jag vill ha kvar, t.ex. behålla...

      Mikael: : Hej Arman! Har du redan fått Examensbevis i handen? Jag antar att du vill söka till högskola/universitet och för det behöver du Grundläggande behörighet (Examensbevis) och ev. Särskild behörighet (beror på vilken... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga