Marija

    Hej, jag behöver lite hjälp från er. Jag jobbar på bb avdelningen som usk, trivs väldigt bra men vill utveckla mig och plugga vidare. Vill inte plugga till ssk, då jag inte vill jobba med sjuka, så jag vill ändra riktning helt. sååå, nu kommer fråga, jag är mellan yrkeslärare eller grundskola lärare. Yrkeslärare är (bara) 90 poäng, och då skulle jag kunna undervisa inom vård och omsorg, då jag jobbar inom vården sista 10 år. Grundlärdare lockar dock mycket för att man har möjlighet att välja "betald" utbildning, dvs man får anställning, jobb på 50 procent och plugga 2 dagar i veckan, det ända som är negativt är att det är 5 år, rätt lång tid tycker jag. Så vad tycker ni, vad är bättre att satsa på? Har man större chans att byta/hitta annat jobb sen med grundlärare utbildning? Eller kan man jobba på skola ÄVEN med yrkes lärare utbildning? Tacksam för era svar?

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Marija,
    när det är lärarbrist, då anställs även "obehöriga lärare" (alltså de som saknar lärarlegitimation eller har legitimation men "fel sort" t.ex är man behörig lärare på grundskolan men anställs på gymnasiet eller att man är behörig undervisa i engelska och matte men anställs som lärare i samhällskunskap och svenska... inte så bra det, men när det är lärarbrist, så måste man ju lösa det på ngt sätt - här gäller den bedömning som görs av de som anställer, ofta har rektor på skolan mycket att säga till om det, alltså vad rektorn tycker,så blir det - oftast).
    Jag tycker du kan påbörja ansökan till yrkeslärare och se vad du får för svar på bedömningen av din arbetslivserfarenhet. Man kan inte på förhand bli säker på att man får JA, du är behörig, som svar. Att man jobbat många år inom vården är jättebra men det ger inte ngn garanti på att bli bedömd som behörig sökande till yrkeslärarprogrammet. De som gör bedömning titta även på "bredden", om man jobbat inom olika verksamheter och utfört olika sorters arbetsuppgifter.

    ang.utbildningstid
    Yrkeslärarprogrammet brukar ges på deltid, ofta på halvtid och det tar i så fall 3 år att läsa den utbildningen. Frågan är i så fall vad man gör på "den resterande halvtiden"; kanske man du fortsätta jobba på ditt nuvarande jobb och läsa på yrkeslärarprogrammet på halvtid på distans? I så fall har du din vanliga lönen under utbildningstiden.
    Grundskolelärare - finns många olika utbildningar med olika längd, men som kortast är det på 3 år på heltid. Du har (jag ser det i din fråga) hittat en variant då man jobbar och studerar samtidigt, se gärna om det gäller även för dig. Det kan vara så att endast de som redan jobbar som lärare (som "obehöriga lärare") som kan komma med i den utbildningen - alltså får verksamma obehöriga lärare hjälp att bli behöriga (det händer att till sådana projekt/variander är det arbetsgivare som anmäler, alltså rektor på den skolan där man redan är anställd).

    • : Hej. Tack för ditt svar .. så man kan som yrkeslärare jobba på grund skola?
    • Julia : Yrkeslärare blir inte behörig att jobba på grundskola. Men när det är lärarbrist, då kan rektor göra bedöming att en yrkeslärare kan få anställning, i alla fall vikariat - kanske på ett läsår.
    • : Ok .. Och kan en lärare ( grundskola lärare) jobba på gymnasiet. T ex som vårdar lärare?
    • : Så yrkes lärare kan EGENTLIGEN jobba bara på gymnasiet och vuxen utbildning? ( om man inte tänker på lärare brist)
    • Julia :

      Ja, yrkeslärare är behörig att undervisa på det yrkesprogrammet på gymnasiet som är relevant och om den utbildning även ges inom komvux men även på folkhögskolorna, t.ex kan vårdlärare jobba på en folkhögskoleutbildning till personlig assistent. Yrkeslärare är inte behörig på grundskolan för att yrkeskurserna läses inte på grundskolorna, utan endast på högre utbildningar än grundskola.

    • : Ok. Och vad exact behöver man plugga att jobba som gymnasie lärare, alltså inte yrkes gymnasie, utan allmänt. T ex att undervisa biologi och psykologi . Börjar man med grundskolan lärare och fördjupning i dessa ämnen eller?
    • Julia :

      för att få ut lärarlegitimation måste man ha Lärarexamen. om man tar ut lärarexamen (vilket tar minst 3 år på heltid att läsa till) kan man sedan genom mer studier, fler högskolepoäng, utöka sin lärarlegitimation; eller genom lång erfarenhet av att som obehörig lärare ha undervisat i "fel ämnen" kan också skolverket besluta om att utöka lärarlegitimation. Men annars så går man "den vanligaste vägen" via ämneslärarprogrammet, som för gymnasielärare tar 5 år på heltid (ibland 5,5 år, 11 terminer - längden beror på vilka ämneskombinatione som man ska bli lärare i). Se gärna info om yrket Psykologilärare på https://www.framtid.se/yrke/psykologilarare
      Att hitta ämneskombinationen "Gymnasielärare i biologi och psykologi" som ett program på högskolenivå kan bli svårt. Utbildningsutbud förändras. Vilka utbildningar som startar på svenska lärosäten till hösten 2021 kommer fastställas till mitten på mars 2021 och blir då sökbara på www.antagning.se -- det tar, som regel, lång tid att utbilda sig till Lärare och till gymnasielärare, ännu längre tid. Som sagt, tar det som kortast fem år på heltid - hur man ens gör. detta för att man ska i sitt huvudämne ha 120 hp (2 års studier på heltid) + i sitt andra undervisningsämne ha 90 hp (3 terminer på heltid) + KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som också går på 90 hp. Inom Ämneslärarprogrammen är ämnesstudierna och pedagogisk utbildning "inbakade", så man läser fem år på programmet.
      Genvägarna kan finnas: t.ex om man lyckas få jobb som obehörig lärare, kan man ofta sedan komma med i något projekt som hjälper att bli behörig. Är man sedan innan utbildad Biolog och Psykolog, då kan man genom KPU bli behörig lärare i biologi och psykologi. Dock är det en väldigt lång väg... psykologprogrammet tar fem år; kandidatexemen i biologi - 3 år. Alltså, det är oftast de som "råkade utbilda sig" inom ngt ämne som undervisas på gymnasiet, men sedan vill bli lärare, som kan genom KPU på 3 år på halvtid (eller på 2 år på 75% av studietakt) skaffa sig Pedagogisk kompetens (ämneskunskaperna har de redan genom sina tidigare studier).

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'kommunal' (10 st.)

    • Samii

      Undersköterska behörig ?

      Hej tänkte ansöka äldreomsorgslyftet. MEN FÅR INTE RIKTIGT SVAR . Jag vill veta om om Grundläggande kurs i naturorienterande ämnen 100p ÄR NATURKUNSKAP A ? Eller räcker det att man hade godkänt i grundskolan biologi och kemi ?

      Milla : : Hej,kursen Naturkunskap A var en kurs på 50 gymnasiala poäng. Jag tror inte den kursen du nämner i din fråga skulle vara "motsvarande" Naturkunskap A. Möjligtvis kan den bedömas som en... Läs hela svaret
    • Jimbo

      Får man SL-kort i friskolor?

      Gick första dagen idag på mitt gymnasium men fick inget SL-kort. Avståndet är längre än 6km, men mitt gymnasium är en friskola. Ska jag kontakta min SYV för att få kort?

      Anna: : Hej Jimbo! Du uppger inte vilken skola du går på och i vilken kommun du är folkbokförd och det är info som vi måste ha för att kunna forska vidare och kunna ge dig svar.Det är inte samma... Läs hela svaret
    • Ted

      Kommunens begränsningar på vad som kan leda till jobb?

      Hej Praktiken närmar sitt slut och det pratas om anställning men då ställer sig Kristianstad Kommun och frågar om jag har rätt till olika saker såsom extratjänst(har jag inte, då man måste vara nykommling till svergie för att få det) och nystartsjobb(Har jag). Men sen efter det så måste man gå...

      Anna: : Hej Ted,arbetsgivare (både privata och offentliga) vill få duktig personal men så billigt som möjligt. Därför vill de så mycket som möjligt utnyttja de... Läs hela svaret
    • Tobias

      Prövning för att skippa kurser?

      Kan man göra prövning genom kommunen för att skippa gå igenom dessa kurser i gymnasiet. Ex jag ansöker om prövning för marknadsföring och får betyg på det, slipper jag då genomföra hela kursen i åk 3?

      Julia: : Hej Tobias, jag tror du får ett Nej på din ansökan om prövning för att du inte har rätt att kräva göra prövning för att slippa gå en kurs på gymnasiet.  Du... Läs hela svaret
    • Selma

      Hur stora är oddsen att jag kommer in?

      Hejsan, hoppas ni har en bra dag! Jag har nu, efter mycket om och men, hittat en skola som jag tror att jag skulle älska att gå på. Jag går fortfarande i åttan men eftersom det bara är ett halvår tills jag ska välja till det preliminära valet så tänkte jag förbereda mig lite. Jag har så tittat...

      Mikael: : Jag antar att du läste om olika Skoltyper >> och vet därför att du blir antagen på en kommunal skola i annat län endast om alla behöriga sökande i den egna kommunen... Läs hela svaret
    • Pär

      Ska jag ändra planer?

      Hej! Tänker söka till naturvetenskap programmet eller teknikprogrammet, i Karlstad, Stockholm eller Malmö. Har cirka 240, har B i Matematik och kemi , A i biologi och B fysik. Undrar om jag borde söka eller inte, har inte så höga poäng därför spelar skolorna ingen roll.

      Milla : : Om du vill se vilken nivå på matte det är på teknik och NA programmet gå in på www.matteboken.se och titta på uppgifterna i matematik 3 och 4. Du kommer säkert kunna komma in på någon teknik eller natur utbildning på gymnasiet men sen... Läs hela svaret
    • Elsa

      Vad ska man tänka på när man väljer gymnasieskola?

      Efter mycket om och men har jag nu bestämt mig att jag ska välja natur på gymnasiet. Nu är mitt nästa problem, vilken skola? Det står mellan två skolor här i min hemkommun, Mikael Elias och en av de kommunala skolorna, Nola. Jag var på öppethus på Mikael Elias för någon vecka sedan och efter det...

      Liselotte: : Hej Elsa, har du provgått på skolorna en dag på varje? Det kan du göra. Det heter "skugga en elev" eller "prova på" dag. Man kan gå en halv eller en heldag på en gymnasieskola, äta lunch med eleverna... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga