Marija

    Hej, jag behöver lite hjälp från er. Jag jobbar på bb avdelningen som usk, trivs väldigt bra men vill utveckla mig och plugga vidare. Vill inte plugga till ssk, då jag inte vill jobba med sjuka, så jag vill ändra riktning helt. sååå, nu kommer fråga, jag är mellan yrkeslärare eller grundskola lärare. Yrkeslärare är (bara) 90 poäng, och då skulle jag kunna undervisa inom vård och omsorg, då jag jobbar inom vården sista 10 år. Grundlärdare lockar dock mycket för att man har möjlighet att välja "betald" utbildning, dvs man får anställning, jobb på 50 procent och plugga 2 dagar i veckan, det ända som är negativt är att det är 5 år, rätt lång tid tycker jag. Så vad tycker ni, vad är bättre att satsa på? Har man större chans att byta/hitta annat jobb sen med grundlärare utbildning? Eller kan man jobba på skola ÄVEN med yrkes lärare utbildning? Tacksam för era svar?

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Marija,
    när det är lärarbrist, då anställs även "obehöriga lärare" (alltså de som saknar lärarlegitimation eller har legitimation men "fel sort" t.ex är man behörig lärare på grundskolan men anställs på gymnasiet eller att man är behörig undervisa i engelska och matte men anställs som lärare i samhällskunskap och svenska... inte så bra det, men när det är lärarbrist, så måste man ju lösa det på ngt sätt - här gäller den bedömning som görs av de som anställer, ofta har rektor på skolan mycket att säga till om det, alltså vad rektorn tycker,så blir det - oftast).
    Jag tycker du kan påbörja ansökan till yrkeslärare och se vad du får för svar på bedömningen av din arbetslivserfarenhet. Man kan inte på förhand bli säker på att man får JA, du är behörig, som svar. Att man jobbat många år inom vården är jättebra men det ger inte ngn garanti på att bli bedömd som behörig sökande till yrkeslärarprogrammet. De som gör bedömning titta även på "bredden", om man jobbat inom olika verksamheter och utfört olika sorters arbetsuppgifter.

    ang.utbildningstid
    Yrkeslärarprogrammet brukar ges på deltid, ofta på halvtid och det tar i så fall 3 år att läsa den utbildningen. Frågan är i så fall vad man gör på "den resterande halvtiden"; kanske man du fortsätta jobba på ditt nuvarande jobb och läsa på yrkeslärarprogrammet på halvtid på distans? I så fall har du din vanliga lönen under utbildningstiden.
    Grundskolelärare - finns många olika utbildningar med olika längd, men som kortast är det på 3 år på heltid. Du har (jag ser det i din fråga) hittat en variant då man jobbar och studerar samtidigt, se gärna om det gäller även för dig. Det kan vara så att endast de som redan jobbar som lärare (som "obehöriga lärare") som kan komma med i den utbildningen - alltså får verksamma obehöriga lärare hjälp att bli behöriga (det händer att till sådana projekt/variander är det arbetsgivare som anmäler, alltså rektor på den skolan där man redan är anställd).

    • : Hej. Tack för ditt svar .. så man kan som yrkeslärare jobba på grund skola?
    • Julia : Yrkeslärare blir inte behörig att jobba på grundskola. Men när det är lärarbrist, då kan rektor göra bedöming att en yrkeslärare kan få anställning, i alla fall vikariat - kanske på ett läsår.
    • : Ok .. Och kan en lärare ( grundskola lärare) jobba på gymnasiet. T ex som vårdar lärare?
    • : Så yrkes lärare kan EGENTLIGEN jobba bara på gymnasiet och vuxen utbildning? ( om man inte tänker på lärare brist)
    • Julia :

      Ja, yrkeslärare är behörig att undervisa på det yrkesprogrammet på gymnasiet som är relevant och om den utbildning även ges inom komvux men även på folkhögskolorna, t.ex kan vårdlärare jobba på en folkhögskoleutbildning till personlig assistent. Yrkeslärare är inte behörig på grundskolan för att yrkeskurserna läses inte på grundskolorna, utan endast på högre utbildningar än grundskola.

    • : Ok. Och vad exact behöver man plugga att jobba som gymnasie lärare, alltså inte yrkes gymnasie, utan allmänt. T ex att undervisa biologi och psykologi . Börjar man med grundskolan lärare och fördjupning i dessa ämnen eller?
    • Julia :

      för att få ut lärarlegitimation måste man ha Lärarexamen. om man tar ut lärarexamen (vilket tar minst 3 år på heltid att läsa till) kan man sedan genom mer studier, fler högskolepoäng, utöka sin lärarlegitimation; eller genom lång erfarenhet av att som obehörig lärare ha undervisat i "fel ämnen" kan också skolverket besluta om att utöka lärarlegitimation. Men annars så går man "den vanligaste vägen" via ämneslärarprogrammet, som för gymnasielärare tar 5 år på heltid (ibland 5,5 år, 11 terminer - längden beror på vilka ämneskombinatione som man ska bli lärare i). Se gärna info om yrket Psykologilärare på https://www.framtid.se/yrke/psykologilarare
      Att hitta ämneskombinationen "Gymnasielärare i biologi och psykologi" som ett program på högskolenivå kan bli svårt. Utbildningsutbud förändras. Vilka utbildningar som startar på svenska lärosäten till hösten 2021 kommer fastställas till mitten på mars 2021 och blir då sökbara på www.antagning.se -- det tar, som regel, lång tid att utbilda sig till Lärare och till gymnasielärare, ännu längre tid. Som sagt, tar det som kortast fem år på heltid - hur man ens gör. detta för att man ska i sitt huvudämne ha 120 hp (2 års studier på heltid) + i sitt andra undervisningsämne ha 90 hp (3 terminer på heltid) + KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som också går på 90 hp. Inom Ämneslärarprogrammen är ämnesstudierna och pedagogisk utbildning "inbakade", så man läser fem år på programmet.
      Genvägarna kan finnas: t.ex om man lyckas få jobb som obehörig lärare, kan man ofta sedan komma med i något projekt som hjälper att bli behörig. Är man sedan innan utbildad Biolog och Psykolog, då kan man genom KPU bli behörig lärare i biologi och psykologi. Dock är det en väldigt lång väg... psykologprogrammet tar fem år; kandidatexemen i biologi - 3 år. Alltså, det är oftast de som "råkade utbilda sig" inom ngt ämne som undervisas på gymnasiet, men sedan vill bli lärare, som kan genom KPU på 3 år på halvtid (eller på 2 år på 75% av studietakt) skaffa sig Pedagogisk kompetens (ämneskunskaperna har de redan genom sina tidigare studier).

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'högskolekompetens' (8 st.)

    • digerdod

      Underkänt på komvux?

      Hej! Jag hade tänkt börja plugga på en högskoleutbildning nästa sommar, den kräver dock en kurs jag inte läste på gymnasiet. Därför började jag läsa den på komvux nu under hösten, det gick relativt bra men p.g.a. mina omständigheter (arbetar natt samtidigt, vilket innebär stora problem med att...

      Milla : : Hej,prövningar "har ingenting med studier att göra" (gäller de som inte är gymnasieelever, inskrivna på gymnasieskolorna) kan man säga... låter konstigt men jag menar så här: du... Läs hela svaret
    • Kristian

      Högskolekvot eller komvuxkvot?

      Hej! Högskoleutbildningen jag funderar på kräver kemi 2 men då jag inte läst den kommer jag behöva göra den på komvux. Men då högskoleutbildningen inte har jättehögt HP krav funderar jag på hur antagningen kommer se ut?

      Daniel: : Hej,antagningen till de svenska högskoleutbildningar ser ut så här att alla Behöriga sökande konkurrerar om plats.Du kan konkurrera i en eller flera betygsgrupper och/eller i HP-urvalsgruppen. för... Läs hela svaret
    • Tobias

      Hur går Komvux distansutbildning till?

      Hur går det till när man studera en kurs på distans på Komvux. Hur bedömer lärarna en person som studerar på distans och kan man studera hela kursen hemma utan att vara i någon skola?

      Anna: : Hej Tobias. Komvux i olika kommuner kan ha olika upplägg även om det kallas för "distans". Misstänker de fusk, kan de kalla eleven till skolan och genomföra prov på plats med provvakt... Läs hela svaret
    • Martin

      Komplettera folkhögskola?

      Jag har en dotter med särskilda behov som efter 1 gymnasieår nu byter till allmän kurs på folkhögskola. Det är tveksamt om hon kommer att klara bl.a. eng 6. Går det att i framtiden komplettera ett studieomdöme från folkhögskola med detta om hon då skulle vilja? Medveten om att regler ändras, men...

      Julia: : Som reglerna är idag måste man, om man vill söka till högskola få Grundläggande behörighet till alla högskoleutbildningar; och grundläggande behörighet kan man få även... Läs hela svaret
    • Aram

      Räknas basårsbetyg in i gymnasiebetygen? Satsa på gym-betyg eller HP?

      Hej! Jag går första året på gymnasiet med ekonomi som inriktning men senaste månaderna har mina framtidsplaner skiftat en hel del. Jag tror att jag vill läsa till läkare, men jag kommer ju i så fall få läsa ett basår efter studenten för att få den behörighet som krävs till...

      Anna: : Hej, Brendan svarade rätt i sin kommentar. Så som reglerna ser ut idag, så påverkar inte de betyg man får under basåret - meritvärde. Om de reglerna... Läs hela svaret
    • Elev

      Svårt att få jobb?

      Hur svårt är det att få ett arbete om man inte har utfört någon universitetsexamen/studier, men gått på samhällsvetenskap beteende på gymnasiet?

      Liselotte: : Hejsan! man kan få jobb direkt efter gymnasiet, även om man inte gick på ett yrkesprogram och inte lärt sig ngt. yrke. Det kan bli svårt att få jobb direkt efter ett högskoleförberedande... Läs hela svaret
    • Elias

      Efter estetiska programmet?

      Hej, jag har kommit in på Estetiska programmet, estetik och media som jag börjar nu till höst. Så jag har läst lite på andra forum och många säger att man knappt får kompetens till högskolan samt att man knappt kan få jobb om man gått den estetiska linjen, så jag undrar vad ni vet/tänker...

      Milla : : Hej Elias, det var tråkigt att höga att det finns många negativa åsikter om det Estetiska programmet på Facebook & andra hemsidor. Jag tycker att det är ett bra program, som ger många möjligheter till vidare studier på... Läs hela svaret
    • Molly

      Studera i Norden utan högskolekompetens?

      Hejsan! Jag går nu sista året på gymnasiet och på grund av sjukdom har jag dels missat och dels fått F i somliga kurser. Jag har inte avslutat Matte från år två, och jag har även F i Idrott. För övrigt vet jag inte vad jag vill utbilda mig till, och lutar mig mot att kanske studera in några...

      Lena: : Hejsan, oj, är inte sån expert på Norge direkt men jag vet att många svenska Komvux har distanskurser så du kanske kan lösa det på det viset. Du kan dessvärre inte gå på "Komvux" i Norge och vara skriven i Sverige. ... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga