SYV

    Jag har hört att man kan byta ut vilket betyg som helst mot t ex betyg i modersmål, alltså även betyg i de behörighetsgivande ämnena. Så även om man måste vara godkänd i t ex historia för att komma in på samhällsvetenskapsprogrammet så behöver inte det betyget räknas med i meritvärdet om man läst 16/17 andra ämnen. Stämmer detta?

    Tacksam för svar!

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Lovisa!

    Vi på FRåGA SYV gör inte antagning till gymnasiet, det gör gymnasieantagningskanslierna. Du får gärna ställa din fråga till gymnasieantagningskanslierna. 
    Min tolkning av reglerna är att i fall eleven har i sitt slutbetyg fler ämnen än antal betyg som får räknas in, då lägger man betyget i Moderna språk som lästes som Språkval åt sidan, och av de resterande betygen väljer 16 st.högsta och plussar sedan på betyget i mod.språk som lästes som Språkval. På så sätt kan det, enligt min mening, inträffa att betyget i samhällskunskap (om det är det lägsta betyget eleven har) ej räknas in, även om eleven söker till SA där det betyget krävs för behörighet. Betyget i samhällskunskap bör dock vara lägst E (går inte ha F, för att i så fall är eleven obehörig); det är i alla fall som jag tolkar reglerna. Som sagt, jobbar inte med antagning till gymnasiet och att eleven skulle ha så många betyg + att just behörighetsgivande ämne skulle vara betygsatt med lägsta betyget, är mycket ovanligt. 
    I praktiken bör eleverna sträva efter att ha så höga betyg som möjligt men i första hand sträva efter att bli behöriga till "sitt" gymnasieprogram. Att en elev på grundskolan skulle läsa flera modersmål eller flera moderna språk just för att på förhand planera få höga betyg i språkkurserna för att "ha råd" att ha lägre betyg i behörighetsgivande ämnen, är inget jag skulle rekommendera, för att risken finns att eleven som läser så pass många olika ämnen/kurser kan missa få godkänt betyg i ngt behörighetsgivande ämne (tid och ork är ju begränsade). Givetvis kan det finnas mycket språkintresserade och språkbegåvade elever som vill läsa många olika språk, men om eleven söker till samhällsvet.programmet där ämnet Samhällskunskap är mer eller mindre "huvudämnet" så bör eleven sträva efter att få bättre kunskaper i det ämnet och då bör hen också få högre betyg. Att en elev har lägsta betyget i just huvud- för sitt program, ämne är ovanligt. Den eleven kanske i så fall bör söka till ett annat gymnasieprogram? :)

    Sammanfattning
    En situation du beskriver är mycket ovanlig. Jag vet inte om den har inträffat (någon gång, över huvudet taget) och hur gymnasieantagningskansliet har, i så fall, agerat: vilka betyg som i så fall räknades in i betygspoäng/meritvärde/jämförelsetal. Fråga personal på gymnasieantagningskansliet/kanslierna. Du får sedan gärna berätta för oss vad gymnasieantagningen har svarat på din fråga. Jag blir inte förvånad om olika antagningskanslierna ger olika svar.

    • SYV :

      Stort tack för ditt svar! Förstår dock inte det här med att det skulle vara jätteovanligt. Jag har i egenskap av SYV flera elever som läser både moderna språk och modersmål. 

    • Anna :

      Det som är mycket ovanligt är att båda "saker" inträffar samtidigt, alltså att eleven har fler än 17 betyg i sitt slutbetyg från grundskolan OCH ATT DEN ELEVEN OCKSÅ vill söka till ett program där godkänt betyg krävs i ett ämne, I VILKET HEN HAR LÄGST BETYG av alla sina betyg - det är det som är mycket ovanligt, alltså att båda de "sakerna" inträffar samtidigt. Det är så jag menade. :)
      Det finns givetvis elever som har fler än 17 betyg i sitt slutbetyg från grundskolan, ja. Men att just en av de elever skulle i ämnet samhällskunskap ha lägsta betyget av alla sina betyg + att hen också i första hand vill komma in på just Samhällsvet.programmet? Varför söka till SA om man har lägst betyg i just samhällskunskap? Varför vilja satsa på kunskapsområde inom vilket man har lägst betyg?
      Att elever läser både moderna språk och modersmål är inte ovanligt, men 17-de betyget får endast vara Moderna språk som lästes som SPRÅKVAL (inte som elevens val) och det är inte givet att eleven kommer få godkända betyg i alla ämnen. F-betyget ger "noll" betygspoäng och kommer inte bidra till Betygspoängen/meritvärdet/jämförelsetalet.

    • SYV : Då förstår jag hur du menar. Min poäng var om man kan byta ut exempelvis modersmål mot ett behörighetsgivande ämne, vilket som helst. Historia och samhällsvetenskapsprogrammet var bara ett exempel. Svenska, engelska och matte måste ju vara godkänt oavsett program så frågan är kanske mer relevant utifrån de ämnena. Återkommer om jag får svar från gymnasieantagningen!
    • Anna : Ja, gör det!
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'masterutbildning' (9 st.)

    • Kriss

      Svensk kandidat och utländsk master i psykologi?

      Hejsan! Jag har pluggat och fått en Filosofie kandidat i psykologi online från ett svenskt universitet. Mitt mål är dock att bli psykolog (vilket jag vet är en 5-årig utbildning på plats om man vill studera i Sverige). Jag hade därför tänkt bygga en psykologutbildning i Europa genom...

      Milla : : Hej!Att bli psykolog i Europa genom onlinestudier är definitivt möjligt, men det finns några faktorer att beakta. Läs (nedan) mina tankar och "förslag" som jag vill dela med... Läs hela svaret
    • Desirée

      Söka internationell och svensk masterutbildning samtidigt?

      Hej! Om man har sökt en internationell master till en svensk skola via universityadmissions.se, och sedan vid senare datum även sökt svensk master via antagning.se, hur prioriteras antagningarna? Vad ligger som första val, den internationella eller svenska? Det vill säga om båda...

      Mikael: : Kontakta Antagning.se och ställ din fråga där. Och du kan samtidigt också fråga antagningsgrupperna på de lärosäten dit du söker,
    • Eva

      Hur syns det på ens meritvärde att en kurs är på avancerad nivå?

      Jg har två frågor. 1. Jag undrar hur en ser på ens meritförteckning på antagning.se (till exempel) huruvida en studerat en grundkurs eller en kurs på avancerad nivå? Jag läser till en Master, och har bara råd att fördela 30 av de 120 poängen på grundkurs/er. 2. Det verkar som att vissa...

      Mikael: : Lärosäten får bestämma mycket själva, lokalt, därför måste du göra planering med studievägledare på den institutionen där du vill ta ut masterexamen.
    • sara

      Lång tid för att erhålla examensintyg (Universitet)?

      Hej Syv! Jag har ansökt om kandidatexamen inom datavetenskap och ska börja plugga min master på SU inom IT-säkerhet (är villkorligt antagen). På grund av rådande omständigheter så har det tagit väldigt lång tid att få mitt...

      Anna: : Hej Sara,jag hoppas och även tror att Malmö Universitet kommer hinna utfärda kandidatexamen för dig i tid.Ta annars kontakt med utbildningsansvariga på masterprogrammet på SU... Läs hela svaret
    • Carl

      Master utomlands?

      Säg att jag läser en kandidat på ett universitet med flera välrenommerade partneruniversitet, förbättras mina chanser att bli antagen till en masterutbildning vid något av dessa universitet genom "partnerskapet" mellan de två universiteten,...

      Julia: : Hej Carl, den frågan är bäst att du ställer till dem som jobbar med antagning till master på Bocconi. Vi på Fråga SYV har inte ngn info om vilka urvalsgrunder som används på olika Universitet... Läs hela svaret
    • Alhassan

      Masterprogram annanstans?

      Hej I några civilingenjörsprogram så väljer man ett masterprogram att utbilda sig i de två sista åren, så jag undrar ifall man kan efter tre år (efter påbörjad civilingenjörsutbildning) göra en masterutbildning vid en annan...

      Anna: : Hej Alhassan,det borde inte vara omöjligt att komma in på master på ett annan lärosäte, tycker jag. Allt beror på vilken behörighet som det masterprogrammet kräver och om du lyckas... Läs hela svaret
    • Calle

      Masterprogram i klinisk fysiologi till BMA?

      Hej, jag är en nyexaminerad biomedicinsk analytiker, och jag undrar om det finns en masterutbildning inom klinisk fysiologi här i Sverige. Har ännu inte hittat en. Jag vet att vi kan vidareutbilda oss inom det forensiska, immunologiska, biologiska, cytologiska, etc, men ser ingen...

      Peter: : Hej Calle, utbildningsutbud på de svenska lärosätena fastställs till 15 mars, det är kanske därför som du inte hittar det masterprogrammet som du är intresserad av... - kika... Läs hela svaret
    • Robin

      Är yrkeshögskola bättre/sämre än högskole program + masters?

      Hej! Jag ska börja i två:an efter sommarlovet på teknikprogrammet och vet ungefär vad jag vill hålla på med efter skolan. IT-säkerhet och liknande verkar roligt och intressant, men jag vet inte om man ska satsa 2 år i yrkeshögskola. Eller om man ska satsa på 2/3 år på högskola och efter...

      Melina: : Hej Robin! Ja dina olika val som du står mellan varierar ganska mycket, den ena antar jag är 3 år på universtet/högskola och sedan en master på 2... Läs hela svaret
    • Anna

      Kandidatprogram?

      Hej syv! Jag har en fråga angående universitet. Vad finns innan kandidatprogram? Som jag har förstått det, motsvarar kandidatprogram nivå 2, och sedan kan man ta en masterubildning som i detta fallet motsvarar nivå 3. Men som jag nämnde tidigare, vad finns innan kandidatprogrammet?

      Liselotte: : Hej Anna! På högskola/universtet i Sverige kan man läsa fristående kurser eller så kan man läsa Program. Kandidatprogrammet är ett program på heltid på 3 år som leder till... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga