Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32109 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'eftergymnasiala utbildningar' (12 st.)
-
Högskoleprovet ?
Hej! Hamdi igen , mitt andra hands val är att plugga i Göteborgs universitet . Men jag har bara c i nästan alla ämnen , vad är antagnings poängen i GU? finns det någon länk jag kan jämföra olika utbildningar i olika städer ? . Och tror...
Hej! C-betygen i nästan alla gymnasiala kurser ger jämförelsetal på cirka 15.00 Om du har meritpoängen, så kan du i så fall vid max meritpoäng komma upp till 17.5 men ej högre... Läs hela svaret -
Gå om gymnasiet?
Jag gick ut gymnasiet i juni, med ca 13 i snittbetyg om man inte räknar med merit. Skolan har under åk 1 och 2 gått dåligt pga att jag har mild aspberger och det var först under åk 3 som jag presterade a i allt, men det hjälpte inte till att höja...
Hejsan, jag förstår att det finns orsaker till varför du hade lägre betyg i åk1 och 2, menom du redan har fått Examensbevis, kan du inte gå om gymnasiet. Man får inte bli antagen till gymnasiet,... Läs hela svaret -
Vad kan jag inte bli?
Hej! Jag går första året på samhällsprogrammet. Jag har ingen aning om vad jag vill studera vidare till efter gymnasiet. Vilka högskole utbildningar har jag inte behörighet till? Jag vet att jag tex inte kan komma in på läkarutbildningen. Men kan jag bli det mesta? Och har jag möjlighet att gå...
Att bli behörig till alla eftergymnasiala utbildningar är inte möjligt, men om du läser matte 3 och naturkunskap 2, blir du behörig till många fler högskoleutbildningar. Ang.basår-... Läs hela svaret -
Vad kan man bli om man lägger till matte 3b och engelska 7?
Hej, mitt namn är Ali och jag läser nu mitt sista år på samhällsvetenskapsprogrammet. Jag har nyligen lagt till matte 3b och Engelska 7 som individuella val och jag undrar vilka eftergymnasiala utbildningar jag kan söka till om jag lägger till dessa 2 kurser. Jag skulle bara vilja ha en liten...
Hej Alle, EngeIska 7 krävs inte för behörighet tiII högskoIeutbiIdningar i Sverige, men godkänt betyg i den kursen ger 1.0 Meritpoäng. Det är också bra att... Läs hela svaret -
Intagnings information, nu och i framtiden?
Gud. Blev så förvånad att vi får veta om vi kom in på vårt förstahandsval till gymnasiet förrän i juli månad? Är det så för alla i hela landet? De som gått ut gymnasiet har dem också samma datum? När de får veta om de kom in eller inte? Med vänlig hälsning, Henrik Nguyen.
Hej Henrik! datum för när gymnasieantagningen är klar i olika län, kan du se här>>>Det är tidigast strax efter midsommar, dvs sista veckan i juni - som man kan få besked... Läs hela svaret -
Måste man välja att söka till högskola ELLER till yrkeshögskola?
Hej, jag vill veta om man bara får söka till högskola ELLER till yrkeshögskola? och när måste man i så fall bestämma sig? Sista ansökningsdag till högskola är 15 april men till yrkeshögskola är det olika dagar, som det det ut. Ni får gärna förklara hur det ligger till. Tackar på förhand!
Hej Oleg! Man behöver inte välja på förhand - man kan söka till högskola och till många olika yrkeshögskoleutbildningar samtidigt. Till... Läs hela svaret -
Blir jag behörig?
Om man väljer El - dator & komu.. vad blir jag behörig till? Kan jag plugga vidare till universitet?
Hej Johanna! El- och energiprogrammet är ett yrkesprogram. Du har på ett yrkesprogram rätt att läsa kurser för Grundläggande behörighet till högskola, det är svenska 2, 3 och... Läs hela svaret -
Hur svårt är det att komma in på högskolan?
jag går bygg-programmet 3 året och börjar bli intresserad att plugga vidare. Jag kom på slutet av 2:an att jag ville nog fortsätta plugga för trivdes med att göra det. Är inte jätte intresserad av bygg branschen vill helst studera något som är socialt bland folk. Mina betyg är inte de bästa men...
Hej Robert! Det är bra att du vill plugga vidare. Det finns eftergymnasiala utbildningar på högskola och på yrkeshögskola (även andra eftergymnasiala utbildningar finns också... Läs hela svaret -
Estetik och media behörighet?
Hej, vad kan man plugga vidare till i högskolan om man väljer estetik och media till gymnasiet? Och vad kan man lägga till för ämnen?
Hej Emma! De kurser som ingår som obligatoriska på ES ger behörighet att söka till juristprogrammet, studie-& yrkesvägledarprogrammet samt till flera olika lärarutbildningar, bl a förskollärare, grundlärare i fritidshem och... Läs hela svaret -
Högskolebehörighet?
Hej! Jag tog studenten i somras, jag gick Naturbruksgymnasie med inriktning djurskötare. De finns inte alls mycket jobb inom djurskötar yrket. Sedan jag tog studenten har jag kännt att jag vill göra något annat och jag vill ha bredare grund att stå på. Eftersom jag valde att inte läsa...
Hej på dig! Här http://www.fragasyv.se/info/behorighet-till-hogskola kan du se Särskild behörighet till några högskoleutbildningar och till Förskollärare behöver du godkända betyg i Naturkunskap 1b och i Samhällskunskap 1b. På... Läs hela svaret -
Kommer jag kunna gå vilken högskoleutbildning jag vill?
Hejsan, det är så att jag just nu går spelgrafik på LBS, estetisk linje. Jag vet inte alls vad jag vill bli när jag blir stor men jag är lite inne på fastighetsmäklare, sälja saker eller sälja en produkt till andra företag. Min fråga är då, kommer jag att kunna söka in till de sakerna (ex...
Hejsan, jag förstår hur du tänkte: du valde det som är roligt och intressant för dig utan att prioritera den utbildningen på gymnasiet som skulle ge dig behörighet till vidare studier eller så kanske... Läs hela svaret -
Hur fungerar systemen?
Hej! Jag gick ut gymnasiet 2011 och har börjat fundera vad jag vill studera till. Jag har bra betyg på 16,70 i snitt. Det är ett nytt betygsystem nu och måste jag gå en särskild linje för att komma in på högskolan eller hur fungerar det nu? Jag har tittat lite på juristlinjen och jag vet att...
Hej Anton! Du har rätt: det är stor konkurrens att komma in på juristutbildning på högskola och sedan är det tuff utbildning - man måste läsa väldigt många långa och svåra texter och lära sig mycket utantill. Efter grundutbildning... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga