Sara

    Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.

    • Vägledare :

      De som svarar på frågor i tidningar är väl experter inom ett område? Dvs ekonom, jurist, arkitekt och så vidare, alltså sakkunnig inom sitt område.

    • SYV-besökare : Skulle tro att personen avser frågespalter som finns i vissa dagstidningar. Jag kan tänka mig att det är personer som har stor kunskap inom vissa specialområden, exempelvis relationer, ekonomi, medicin mm. Jag tror det är svårt att hitta en utbildning för att bli just detta. Handlar snarare om att ha en gedigen fack-kunskap och sedan använda den för att svara på frågor i media.
    • Ludmila : Journalister kan ju vara experter inom ett visst område och då kan de vara den som svarar på frågor i en kolumn men annars är det olika experter som får i uppdrag att svara på läsare/tittare/lyssnares frågor.
    • SYV-besökare :

      Jag tror att det bästa är att du kontaktar en tidning för att höra vilka olika yrkesroller de har och vad den yrkesrollen kallas som svarar på läsarnas frågor. Men ta också kika också på yrket KOMMUNIKATÖR.

    Läs alla kommentarer

    3 Svar

    SYV-besökare SYV

    Hej Sara,

    jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."

    ***
    Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.

     

    Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
     

              "Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.

    I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.

    Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.

    Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".

    Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:

    I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.

    Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.

    Några ex:

    * Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken

    * Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna

    https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/

    * Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona

    * Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen

    https://www.svd.se/om/vetenskapskollen

    Hoppas detta var till någon hjälp!

    Hälsningar

    Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:

     ... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.

    OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:

    Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit. 

    Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:

    1.      Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?

    2.      Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.

    3.      Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.

     

    • Ludmila : det främst brukar vara ämnesspecialister som svarar på frågor i facktidningar. Tex en trädgårdsmästare i en tidning som handlar om trädgård och odling, en energiingenjör som svarar på frågor i ”Vi i villa” om energilösningar och en byggnadsingenjör/konstruktör om tillbyggnader osv.
    • SYV-besökare :

      Det finns flera varianter på detta, t ex Fråga doktorn på SVT och Fråga vad du vill, SR P3. Det är ofta en journalist som tar hjälp av en expert, eller en journalist som gör research och sedan svarar. Det gymnasisten kan göra om hen vill ha yrket är att läsa till journalist eller om hen är väldigt bra på ett ämne försöka bli en ”expert” som anlitas av medier.

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
    Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
    och
    yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.

    Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!

    Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!


    Vänligen
    ANNA

    Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
                  Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning. 

    Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:

    Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!

    Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta. 

    Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv. 

    Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss. 

    Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):

    https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/

    Vänligen

    Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:

                    Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning. 
    De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.

    Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.

    Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.

    Med vänliga hälsningar

    • Ludmila : Det finns inget sånt "yrke". Det beror ju bara på sammanhanget. Om det är en allmän frågespalt kan det ju vara en journalist. Annars är det ju experter inom olika områden: psykologer, jurister, ekonomer, snickare eller trädgårdsexperter. Om det är själva begreppet du är ute efter så ligger väl "rådgivare" och "rådgivningsspalt" närmast till hands.
    • SYV-besökare :

      Det finns väl inte någon sådan funktion på tidningar eller andra mediahus. Frågor kommer ju ständigt till redaktioner och det är ju upp till journalisterna att svara på de om man kan och har tid. I dessa tider där det är livechattar på många håll om coronakrisen så strömmar det ju in frågor där som journalisterna försöker att svara på efter bästa förmåga. Sen finns det ju experter som svarar på frågor, även i ickekristider, men de är just det; experter och inte journalister. Sen kan det ju så klart finnas journalister med expertkunskaper som också kan svara på olika frågor.

    • SYV-besökare :

      Min rekommendation är att du vänder Dig till studievägledare på de universitet som har journalistprogrammet: antagning.se/se/search?period=9&freeText=journalist En annan idé är ju att du kontaktar själva tidningsbranschen för bästa svar.

    • Anna :

      och så ännu ett svar från en person som är välinsatt inom det aktuella kunskapsområde:
      "Jag antar att det menas att svara på frågor i en frågespalt el liknande? Jag tänker mig att det i de fallen främst handlar om att man har sakkunskap inom ett ämne. T ex ”Fråga juristen” eller liknande. I så fall är ju vägen in inte via journalistiken utan snarare via ett annat yrke. Men jag skulle vilja slå ett slag för folkhögskolornas journalistikutbildningar, om det är journalistiken som lockar. Då är ett år på folkhögskola en bra start och en fin erfarenhet. Där ingår ju i de flesta fallen en rejäl praktikperiod, och på så sätt kanske frågespalten kan vara en plats att förlägga praktiken på?"

    Läs alla kommentarer
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:

    Hej!
    Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik. 

     

    Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.

     

    Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).

     

    Sörmlands museum

    -                           Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.

    -                           Registrering av museiföremål i databasen Sofie.

    -                           Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.

    -                           Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.

    Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp

     

    Blue Royal Film Society

    -                           Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.

    Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Sagolekhuset Junibacken

    -                           En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.

    -                           Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.

    -                           Följa arbetet i Junibackens ensemble.

    Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp

     

    Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen

    -                           Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.

    -                           Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.

    -                           Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.

    Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp

     

    Centrum för fotografi

    -                           Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.

    -                           Värd i galleriet.

    Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp

     

    Modernista

    -                           Lektörsläsning.

    -                           Scanning av böcker inför återutgivningar.

    -                           Arbete med metadata olika i register och system.

    -                           Administrativt arbete.

    -                           Korrekturuppdrag.

    Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp

     

    Orakel PR

    -                           Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.

    -                           Delta vid olika möten.

    -                           Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp

     

    Arbetscenter Stockholm

    -                           Administration.

    -                           Hjälpa arbetssökande hitta jobb.

    -                           Kontakt med Arbetsförmedlingen

    Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp

     

    Sveriges television

    -                           Hämta/lämna analog film.

    -                           Lära sig filmdigitalisering.

    -                           Lära sig grunderna i det digitala arkivet.

    Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp

     

    Studiefrämjandet Stockholms län

    -                           Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.

    -                           Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    RFSU Stockholm

    -                           Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.

    Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Scenkonstmuseet

    -                           Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.

    -                           Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.

    -                           Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.

    Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp

     

    Tekniska museet

    -                           Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.

    Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.

    Frågor och svar taggade med 'hur fungerar det?' (17 st.)

    • Undrande tjej

      Hur fungerar meritpoäng (gymnasiet)?

      Hej! Jag heter Sonia och jag förstår inte riktigt hur meritpoäng fungerar. Jag förstår inte när de där 2,5 potentiella poängen får användas och inte. När jag kollar på t.ex lärarprogrammen på Stockholms Universitet så ligger alla runt 17 i merit, har de då räknat med meritpoängen? Hur vet man...

      Julia: : Hej Sonia!Läs gärna på gymnasieguiden.se/informeras/meritpoaeng - och det är så att du som sökande behöver inte tänka på att "använda" meritpoäng, utan du... Läs hela svaret
    • Selma

      Har massa frågor angående högskolan?

      Jag går just nu samhällsprogrammet och tar snart studenten om en månad. Jag vill plugga inom eventbranchen helst till eventarrangör men det är svårt att hitta skolor som har det programmet. Jag har sett att man kan plugga till det i USA vilket jag hest vill och det är här min första fråga...

      Anna: : Hej Selma; du är, om jag förstår dig rätt, intresserad av att i framtiden jobba som Eventarrangör. Kika gärna på info på framtid.se/yrke/eventarrangör ang. utbildningar... Läs hela svaret
    • Diana

      Hur kan jag höja min betyg i matte 3c ?

      Jag fick E i matte 3c och jag är inte nöjd med det. Så när kan jag höja den eller på vilken sätt! Jag vill inte att vara i Komvux för att höja dem. Hur fungerar det ?

      Milla : : Efter gymnasiet kan du göra prövningar bl a i matte 3b som är en lite lättare kurs. Betyget i matte 3b kommer räknas in i stället för 3c. Men du kan också göra prövning i matte 3c om du vill.
    • Friederike

      utbildning för växtkännedom minst 200 arter?

      Hej Jag hörde att Sabyholm har haft en tvåårig deltids-utbildning inom växtkännedom som hade väldigt bra ryckte. Detta har dom tydligen slutat med. Kan ni rekommenderar någon anna skola eller en avdelning på SLU som har nåt liknande att...

      SYV-besökare: : Hej,Det finns sommar kurser i floristik, till exempel på Göteborgs Universitet (Botan) -   Bio145https://utbildning.gu.se/kurser/kurs_information?courseid=BIO145Mer avanserad är BIO206... Läs hela svaret
    • Nour

      grundskolan och gymnasiet poäng?

      Hej! Jag heter Nour och studerar på komvux i Kristianstads kommun. Min fråga är kan man räkna ut poängen som man fick från grundskolan med poängen som man får i gymnasiet?

      Anna: : Svar på din fråga beror på vad du menar...Om du menar när man ska får ut examensbevis och vill ta in även grundskolekurser då är svar: Nej, Nour, tyvärr; det kan man inte... Läs hela svaret
    • Ludvig

      Kan jag byta gymnasieskola nu inför tvåan?

      Just nu går jag åk 1 natur natur linjen på Viktor Rydbergs Gymnasium i Djursholm, men har länge funderat på att byta till Rudbeck i Sollentuna. Detta är pga att det blir betydligt kortare resa till och från skolan, samt att jag inte riktigt trivs på VRG medan på Rudbeck har jag många gamla...

      Milla : : Fråga på den skolan dit du vill byta, det är inte för sent att försöka byta ! Hoppas det finns ledig plats och att rektor tar in dig. Lycka till! Vi håller tummarna!
    • Rebecka

      läsa om en kurs på annat universitet om man blir underkänd?

      Kan man läsa om en c-uppsats/examensarbete som fristående kurs på ett annat universitet istället för att göra om examensarbetet på det universitetet man gjorde examensarbetet/c-uppsatsen på om man har blivit underkänd på...

      Mikael: : Varför skulle det vara lättare att få godkänt på ett annat universitet ? Det är ju samma kurs ... Varför inte läsa om på Samma universitet ? Hur som... Läs hela svaret
    • Nazir

      Var kan man läsa/göra en prövning i modersmål Dari/Persiska?

      Hej! Mitt namn är Nazir Rahmani och jag går i årskurs 3 på naturvetenskapsprogrammet. Som rubriken lyder så handlar min fråga om var kan man göra en prövning på modernt språk Dari/Persiska för att få meritpoäng? Såvitt jag vet så kan man läsa moderna språk i sitt modersmål såvida man följer...

      SYV-besökare: : Hej Nazir, så länge du läser på gymnasiet har du rätt att göra prövning endast i de kurser som är Inskrivna i din Individuella studieplan. Om Moderna... Läs hela svaret
    • Alma

      kan jag byta till nybörjarspråk till gymnasiet?

      Hej jag undrar hur jag ska gör när jag ska skriva in i min gymnasieansökan att jag vill byta språk. Från franska som jag läst sen 6:an till spanska till gymnasiet. Det här med att det står 1 på vissa moderna språk och 3 på andra...

      Peter: : Hej AIma, moderna språk 1 är NYBÖRJARKURS, för den som inte har förkunskaper. moderna språk 3 är det för dem som har studerat samma språk på grundskoIan.... Läs hela svaret
    • Maryam

      Kan jag betala för prövning?

      Hej! Jag började i höst gymnasiet, men skolan jag går på erbjuder inte arabiska som moderna språk. Jag frågade rektorn om prövning i arabiska. Men hon sa skolan inte kan betala. Jag undrar om jag själv kan betala eller om jag kan göra det under exempelvis sommarlovet? Så jag hinner göra...

      Anna: : Hej Maryam, det är enligt reglerna så att det Endast i fall en kurs finns i Din IndividueIIa Studieplan som du under din gymnasietid har rätt att göra prövning i den kursen. Om du kan se till att... Läs hela svaret
    • Fady

      Hur många meritpoäng kan man ha max?

      Hej! Kan man ha mer än 2.5 meritpoäng igenom att läsa matematik(1.5 mp) och moderna språk (1.5 mp) och engelska 7(1 mp) ? Kan dem som har utländsk gymnasiebetyg få mer än meritpoäng kompensation igenom att läsa utökade kurser alltså att få mer än 2.5 meritpoäng än dem redan har? Min sista...

      Mikael: : Hej Fady, Meritpoäng kan man maximalt ha 2.5. Gäller alla sökande till högskola/universitet: max 2.5 i merit. Din andra fråga är jag inte säker på att jag förstår:... Läs hela svaret
    • Merna

      2400 poäng för gymnasieexamen ?

      Hej. Det är såhär att jag va inne hos studievägledare och fick inte bra svar på mina frågor. Jag behöver läsa upp några betyg för att få gymnasie examen, Just nu har jag ett studie bevis. Utöver de ämnena jag ska läsa för att göra mitt F eller ett E så behöver jag läsa båda gymnasie arbete,...

      Milla : : Hej Merna! Det skulle vara jättebra om du kunde svara ang. - hur gammal du är (det står 46 år vid ditt namn och jag antar att det kanske är misstag av ngt slag...) ? En annan fråga är:... Läs hela svaret
    • Zz

      Salstenta vad ska Jag göra?

      Hej Jag är en ung tjej på 20 års åldern. Läser på Göteborgs univeristet med inrikting offentligt förvaltning. Min dröm har varit ATG komma in på detta linjen. Nu när jag har gjort har jag ett hinder framför mig, salstentor. Jag har en enorm fobi för salstentor/prover sedan jag gick på 6an. Jag...

      Milla : : Hej Öz! Det är en jättetråkig och jobbig situation som du befinner dig i! Jag råder dig söka hjälp hos kurator och/eller psykolog. Bra om du har eller kan få intyg på att du har de svårigheter som du beskriver. Hur mycket... Läs hela svaret
    • Inas

      Utökar meritvärde?

      Hej! Jag har gymnasiet betyg från mitt hemland och jag har skickat det till VHS. Jag läst i Sverige: SAS 1, 2, och 3 Engelska 5 och 6. Samhällskunskap 2. Hos Antagning mitt maritvärde blir 16.7. Nu undrar jag hur kan jag utöka mitt meritvärde? Högskoleprov är ett sätt, vilka andra...

      : : Hej Inas! Du kan utöka ditt meritvärde genom att läsa specifika kurser som ger meritpoäng. Det är t.ex kurser i moderna språk, matematik samt i engelska, meritpoängen kan också variera beroende på vilken utbildning du söker och vad... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga